FD:s krönikör: “MFF kommer att klättra rejält”

Det har varit en lång, tung och egentligen svårbegripligt dålig vår för de regerande mästarna Malmö FF. Tionde plats i tabellen, bara femton inspelade poäng på tolv matcher och ett spel som under största delen av våren inte alls varit bra. Vad har hänt med MFF?

Etta eller tvåa. Ett race mellan Malmö och AIK: Det var många som hade det som grundtips innan den allsvenska serien startade. Att andra lag skulle överraska kan man bortse ifrån, att Malmö och AIK skulle hålla till i toppen var många överens om. MFF gjorde inte något makalöst gruppspel i Svenska cupen men man gjorde det man skulle och tog sig till final. Inga konstigheter.

Sen började allsvenskan och med det framträdde ett mönster av ett lag som inte alls var vad varken utomstående eller de själva hade trodde. Magnus Pehrsson slet med att hitta nya analyser för vad som gick fel och hamnade ofta i försvarsställning med uttalanden som “men vi var det bättre laget, det såg väl alla”. Nej, vi såg inte det och framför allt ser vi inte det i tabellen. Vi såg ett lag som hade slut på idéer, ett lag vars självförtroende inte gick att återfinna någonstans och ett lag som famlade efter sitt riktiga jag. Ett lag med utomordentligt bra spelare som dessvärre inte hade den rätta balansen mellan defensiv och offensiv.

***

Det blev förlust i finalen mot Djurgården, en match där MFF faktiskt var chanslösa, insatsen var mer än lovligt blek. MP fick städa skrivbordet och sportchefen Daniel Andersson klev ned från läktaren till bänken. Resultatet blev inte omedelbart mycket bättre och detsamma gällde spelet. Visst såg vi några få förändringar både taktiskt och kanske också i attityden. Men ändå inte. Byter man tränare, framför allt med en intern lösning, kan man fundera varför bytet sker? Visst, “en ny röst i omklädningsrummet” är ett slitet uttryck men när det blir så få förändringar kan man inte tror att utfallet ska bli massivt heller.

Daniel Andersson har ligger bakom de värvningarna man har gjort och hur truppen är byggd. För mig är det väldigt bra spelare och en väldigt bra blandning av “färdiga spelare” och unga lovande fotbollsspelare. Eric Larsson, Arnor Traustasson, Sören Rieks och Fouad Bachirou är riktiga klasspelare och bra nyförvärv för vilket lag som helst. Lägg till Carlos Strandberg och Marcus Rosenberg, Oscar Lewicki…Man kan fortsätta, på pappret är det en trupp som är extremt mycket bättre än nuvarande tionde plats. Herregud så mycket bättre när man tänker efter.

***

Anders Christiansen sägs vara på väg tillbaka efter sin utflykt till Belgien där skador har förstört hans chanser att etablera sig. Grattis Malmö säger jag. AC var hela allsvenskans bästa spelare ifjol och skulle göra extremt stor skillnad igen, bara han får vara skadefri. Balansen på mittfältet har varit en av de största anledningarna till att spelet har sett ut som det har gjort. Malmö har skickat ut bollar på kanterna och sen radat upp inlägg efter inlägg. Med AC får man en spelare som är bra i alla delar av planen, som löper i djupled och som kan fördela bollar. Med AC i laget kan Markus Rosenberg spela närmare motståndarmålet och hjälpa till att ge Carlos Strandberg mer ytor.

***

Han är inte svaret på alla världens problem men han skulle utan tvivel göra livet betydligt enklare för den som ska leda laget.

***

Hur tänker då Malmö i tränarfrågan, hur tänker Daniel Andersson?

Det väntar ett kval till Champions League som givetvis kan rädda säsongen och fast det inte alls sett bra ut i allsvenskan har Malmö alla möjligheter att rycka upp sig. Anderssons fokus måste vara att balansera upp sin trupp. Förutom AC eller annan motsvarande spelare vore det konstigt om det inte bli en eller två värvningar till. Bredda och spetsa. Den ekonomin vet vi ju att man har.

***

Norrmannen Ole Gunnar Solskaer, dansken Kasper Hjulmand eller Olof Mellberg? Alternativen på tänkbara tränare är många och till dessa namn kan man lägga ytterligare en handfull namn som säkerligen snurrat i Daniel Anderssons mobiltelefon. Självklart är det viktigt att man väljer rätt tränare men ordnar Andersson till balansen i truppen så kan jag inte se något annat än att Malmö kommer att klättra ordentligt i tabellen, bygger sitt självförtroende och därmed lägger grunden för att lyckas även i kvalet till Europaspel. Då spelar det faktiskt mindre roll vem som tränar laget.