STOR INTERVJU: ”Han var inte nöjd med listan – ville se större namn i Dalkurd”
Dalkurds framtid hänger på en skör tråd. En stor anledning till att investeraren och miljardären Kawa Junad lämnat klubben är enligt honom att ordföranden Ramazan Kizil skyddat sin son, sportchefen Adil Kizil, och inte låtit avgående vd:n Mikael Ahlerup sköta sitt jobb. Klubben svarade med att Junad försökt gå runt 51-procentsregeln och ”ta över” styrelsen. För FD talar Adil Kizil ut om anklagelserna mot klubben och ger sin bild av konflikten.
– Han ville att styrelsen skulle bytas ut och sedan välja vilka som skulle sitta där. Det är emot allt vad föreningsdemokrati heter, säger han till FotbollDirekt.se.
Ingen har nog missat den stora schism som råder i den allsvenska nykomlingen Dalkurd.
I måndags gick miljardären Kawa Junad ut och anklagade styrelsen i Dalkurd AB från att ha brutit mot en överenskommelse, med honom som största minoritetsägare på 49 procent av aktierna, låtit starka familjeband gå först och stoppat vd:n Mikael Ahlerup från att driva igenom de sportsliga förändringarna han velat: Att byta ut tränaren Azrudin Valentic och sportchefen Adil Kizil – son till ordföranden i Dalkurd.
– Intresset hos några av familjemedlemmarna går i motsatt riktning som klubbens och det påverkar Dalkurd. Det är därför vi är i den här situationen. När vi gav Mikael Ahlerup vd-rollen har han inte fått jobba på sitt sätt. Dom gjorde det svårt för honom att jobba professionellt. När resultaten inte går bra måste man göra förändringar, flera förändringar. Går klubben dåligt är det inte bara tränarens fel. I Dalkurd styr ordförande (Ramazan Kizil) allt. Han har gjort så många fel. Är man emot honom kickas man. Vi kom överens om att Mikael skulle få full kontroll, med alla befogenheter, säger Junad till Sportbladet.
Konsekvensen blev stor. Junad – som tillsammans med sin bror Sarkat haft varsin stol i AB-styrelsen – drar sig ur och tänker inte längre skjuta in några pengar i klubben så länge nuvarande styrelse sitter kvar. Vd:n Ahlerup slutar i sin tur för att han inte kunde genomföra sina projekt utan finansiering.
– Mikael tog på sig ansvaret för allt när det gick dåligt. Han började inse att vi behövde förändringar. Han ville lösa hela situationen, inte bara en del av det, och därför ville vi ha en bättre sportchef som skulle kunna rekrytera bättre spelare och en stor tränare. Men återigen gick Ramazan in och sa nej. Han skickade ett mejl som insisterade att det inte skulle hända. Istället försvarade han sportchefen som är en del av familjen, hans egen son, och ignorerade vd:s förfrågan, berättar Kawa Junad.
En stor anledning varför Junad lämnar är, enligt honom, att ordförande Ramazan gått emot och stoppat Ahlerup från att byta ut sportchefen, Ramazans son, Adil.
– Orsaken till varför vi är i den här situation är för att vi låtit sportchefen vara kvar. Hans far ville ge honom en andra chans, trots att han är oerfaren och har gjort så många misstag i tre år som sportchef. Det fanns en väldigt bra och erfaren sportchef tillgänglig, med god erfarenhet från allsvenskan, som med sina kontakter hade kunnat anställa oss en rutinerad tränare och flera klasspelare under sommarfönstret för att rädda klubben kvar i ligan. Jag skulle då ha bidragit med pengar. Men de vägrade denna möjlighet och alla uppoffringar från vår vd blev bortkastade, säger han till Sportbladet.
Dalkurd delar inte alls Junads bild av situationen.
Under tisdagen släpptes ett pressmeddelande där deras version av konflikten är att Kawa Junad försökt kringå 51-procentsregeln för att skaffa sig full kontroll över klubben.
”Kawa Junad har under en period krävt att Dalkurd FF ska överlämna all beslutanderätt i Dalkurd AB till honom och att han ensamt ska få tillsätta styrelsen i Dalkurd AB. För Dalkurd FF är det självfallet uteslutet. Dalkurd FF:s framtid styrs av dess medlemmar. Det är de supportrar och eldsjälar som investerat både tid och pengar som utgör Dalkurd FF:s själ och som genom sitt medlemskap beslutar om Dalkurds framtid”.
För FotbollDirekt berättar Dalkurds sportchef Adil Kizil nu om sin syn på Kawa Junads agerande och skarpa kritik mot honom.
Sportchefen berättar om en arbetsmiljö där Kawa Junad, som köpte 49 procent av aktierna i början på 2016, konsekvent lagt sig i och bestämt vilka spelare som värvats och hur tränaren ska sköta sitt jobb.
– Jag var inte heltidsanställd som sportchef innan han kom in i bilden. Det var Kawa som anställde mig, inte min pappa, det vill jag förtydliga. Innan dess var vi ett team med mig och tränarna som gemensamt tog de sportsliga besluten kring nyförvärv och liknande. Men redan från början la han (Kawa Junad) sig i väldigt mycket. Jag skickade in en lista på namn som vi scoutat, han gillade den inte, utan ville se stora namn – han ville investera i stora namn, säger Adil Kizil till FotbollDirekt.se och menar att många spelarrekryteringar som gjorts de sista åren varit på Kawa Junads initiativ.
– Vi värvade spelare som inte blev helt lyckade. Jag kan inte skylla ifrån mig, jag var sportchef, men det mesta gick via honom. Han var med i hela processen kring vilka spelare som skulle rekryteras. Och det har fortsätt genom åren där han tagit direktkontakt med mig eller tränaren om rekryteringar och laguttagningar. Den bilden kan flera av våra tidigare tränare bekräfta.
Enligt Adil Kizil har flera nyförvärv de senaste åren plockats in genom en direkt kommunikation mellan Junad och tränaren. Han tycker därför att Junads kritik mot honom till stora delar är obefogad – då miljardären själv är högst delaktig i den sportsliga kräftgången.
– Det finns spelare, utan att nämna några namn, där jag egentligen bara fått skriva klart kontakten. Jag tar på mig det sportsliga och det kommer jag aldrig backa undan ifrån. Men att lägga över allt ansvar när han både varit med och rekryterat tränare och varit delaktig i nästan varje nyförvärv blir för mig väldigt konstigt. Det känns extra konstigt eftersom jag har epost och whatsapp-meddelanden som bevis för hur pass involverad han varit.
Kawa Junad säger till Sportbladet att Mikael Ahlerup gått till styrelsen och velat byta ut dig men att ordföranden, din pappa Ramazan, ställt sig emot så att Ahlreup inte kunnat genomföra sina förändringar. Vad är din bild av det?
– Jag kände väl redan under försäsongen att Kawa ville ha bort mig. Men jag har aldrig haft ett enda samtal med Ahlerup om att han som vd, min chef, ville byte ut mig. När det blev känt för mig var efter Norrköpingsmatchen (19 maj, förlust 2-4). Kawa mejlade då ordföranden och skrev att han ville byta ut sportchef och tränare och frågade vad ordföranden tyckte. Då skrev ordföranden att det inte bara gått dåligt på grund av nyförvärven. Förutsättningarna har inte varit optimala för att vara ett topp 5-6-lag som Kawa Junad hade som målsättning.
– Topp 5-klubbar har scouter, jurister, analytiker som sköter allt runt omkring. Ordföranden ville ge oss mer tid. Det var då tjafset började och anklagelserna om att klubben är familjedrive startade.
Läs mer: Dalkurd bryter med målvakten – efter kritiserad Instagrambild
Enligt Adil Kizil lämnade han då sin plats till förfogande.
– Jag sa upp mig då utan att folk visste om det. Jag skrev till Kawa att om det är jag som är anledningen så behöver vi inte diskutera mer. Jag är inte större än föreningen – men jag fick aldrig något svar.
Vad menar du var Kawa Junads plan?
– För oss är det väldigt tydligt att han ville ha full kontroll i styrelsen. Han ville att styrelsen skulle bytas ut och sedan välja vilka som skulle sitta där. Det är emot allt vad föreningsdemokrati heter och han har tidigare öppet pratat om att han inte gillar 51-procentsregeln. Även min pappa (ordföranden, Ramazan) sa att om det är vi i familjen som är problemet så lämnar vi, men det är Dalkurds medlemmar som bestämmer det och inte Kawa Junad. Han försöker helt enkelt tvinga bort styrelsen genom att sluta stötta oss.
Han riktar även hård kritik mot ditt arbete och säger att du gjort många misstag under tre års tid.
– Hur jag skött mitt arbete är en bedömningsfråga och det får stå för honom. Jag vet att vi gjort resultat som tagit oss Superettan utan honom, sen har hans investeringar självklart hjälpt oss upp till Allsvenskan, men det finns klubbar i Superettan som haft större budget än oss.
Hur kunde det gå så långt att en minoritetsägare fick så mycket att säga till om i det sportsliga?
– Det är klart att du får en större talan när du går in med stora pengar. Vi har bromsat det så gott vi kan. Sen säger han i Sportbladet att han stått för hela vår budget, att vi inte bidragit med något själva på tre år, och det är inte sant. Vi har sponsorer som varit med oss i många år som lagt bra summor för att de brunnit för föreningen under en längre tid. Sen får vi pengar från förbundet också.
Förstår du att det blir en problematisk situation när du sitter som sportchef och din pappa är ordförande?
– Jag förstår att folk har åsikter om det. Det är fullt normalt. Samtidigt har vi varit med sen dag ett i Dalkurds historia. Pappa har blivit vald som ordförande och jag har inte varit heltidsanställd i mer än två år och ett par månader. Det var Kawa som insisterade att jag skulle heltidsanställas. Innan dess gjorde jag allt ideellt. Om jag misslyckas ska jag också ryka, men vi har varit ganska framgångsrika fram tills nu.
– I mina ögon tar han tillfället i akt att anklaga oss för att vara ett familjeföretag nu för att det går lite dåligt och han ser sin chans att få allt inflytande. Men ingen sa det när vi gick från division 1 till Superettan och från Superettan till Allsvenskan. I den här artikeln blir det mer att han försöker framhålla sig själv.
Kawa Junad säger själv att han investerat över 50 miljoner kronor i klubben över tre års tid. Enligt våra uppgifter så räcker pengarna på banken inte längre än ett par månader. Är föreningens framtid hotad?
– Vi vet att vi är i en tuff sits men vi har en plan för hur vi ska klara oss igenom det. Vi budgeterade med hans investeringar och det är klart att det är tuff sits när de pengarna försvinner. Det betyder att vi måste få in mycket pengar och samtidigt dra ner på kostnaderna utan att riskera att vi inte har sportsliga förutsättningar för att hålla oss kvar i Allsvenskan.
Kan ni tvingas sälja av några spelare för att rädda ekonomin, till exempel målskytten Mohamed Buya Turay?
– Nej, vi har inte diskuterat att sälja Buya eller någon annan spelare. Men vi behöver dra ner på kostnaderna överlag och det är något vi måste ta tag i omgående. Både kring det sportsliga och organisatoriska.
Kommer ni att tvingas säga upp personal?
– Det låter jag vara osagt. Nu har vi en plan som vi jobbar efter.
Är du orolig för Dalkurds framtid?
– Nej, det jag vet är att vi har en tuff uppgift men jag känner aldrig oro. Jag vet att det finns många människor som bryr sig om föreningen och nu har vi en plan som vi måste jobba väldigt hårt med. Om alla offrar sig så kommer vi att klara det här.
Har du funderat på att ge upp?
– Nej, att ge upp finns inte i Dalkurds DNA, säger Adil Kizil till FotbollDirekt.se.
Den här artikeln handlar om: