Senaste nytt
Matchrapporter
Vem ska bestämma vad som är acceptabelt?
Det är dags för fotbollsfamiljen att våga reagera - för, emot eller bara låtsas som om hora, fitta och bög är sånt man får leva med i fotbollens fina gemenskap.
Tottenhams Eric Dier tappade det till slut.
Efter FA-cupmötet med Norwich hörde han hur en person skrek allt möjligt förnedrande om honom och hans familj. För att Tottenham hade förlorat en fotbollsmatch på straffar.
Dier valde då att konfrontera supportern. Inte Cantona-style, men ändå väldigt tydlig med vad han tyckte.
I Tyskland vägrade Bayern München och Hoffenheim spela klart de sista tretton minuterna (de stod och bollade fram och tillbaka för att tiden skulle rinna ut) sedan delar av Bayerns fans kraftfullt förolämpat Hoffenheims magnat Dietmar Hopp.
Plakat rullades ut som bland annat beskrev Hopp som "son till en hora" och matchen bröts senare av domaren som refererade till Uefas nya trestegsprocedur mot rasism på läktarna.
Bayerns spelare vädjade till fansen att lägga ned förolämpningarna och klubbens CEO, den tidigare storpelaren Karl Heinz Rummenigge, var tydlig med sin åsikt efteråt:
"I am ashamed of what has happened and I have apologized to Dietmar Hopp. We will take action against these people in the stands. They have absolutely no place in a football stadium", sa han, enligt den engelska översättning, jag tagit del av.
Och sen dess har "kriget" trappats upp där en stor falang tyska fans tycker att de har rätt att tycka vad fan de vill på läktarsektionerna.
Har de det? Hur ska gränserna dras?
I en tid då iskalla mörka vindar blåser över jordklotet har rasismen fått rötter även bland små fotbollsfansgrupperingar i delar av Europa som inte är särskilt långt från våra egna arenor.
Vi tycker såklart att det är för jävligt och de allra flesta på arenorna vill inte se eller höra denna vidriga form av människoförakt.
Men att förolämpa spelare och ledare eller deras närstående genom att skrika nedsättande - ofta med en tydlig touch av homofobi eller kvinnoförnedring - är väl ändå OK, va? För vi gör ju det för att lyfta vårt lag och då är väl ändå allting tillåtet? Det är ju ändå på fotboll? Där får man väl bete sig hur om helst?
Eller inte.
I september 2018 skrev jag en krönika i Expressen där jag ifrågasatte fotbollens publik som blivit förblindad av hat.
"I drygt 20 år bevakade jag allsvensk fotboll för TV4 och den arbetsmiljö jag ibland fick ta del av – främst med de ”stora” lagen – handlade nästan uteslutande om hotfulla gester eller att människor som håller på olika lag skrek att jag var en ”hora” eller en ”fitta”. Möjligen ”bögjävel” också.
Men ”hora” och ”fitta” var alltid favoritvokabulären. De skrek så för att jag jobbade på en tv-kanal och för att de höll på ett fotbollslag, den ekvationen är inte väldigt enkel att få ihop men det handlar egentligen endast om hur den här specifika fotbollsarenamiljön är i vardagen.
Det ska hatas, gärna hotas. Oavsett hur, vem och var eller om du håller på andra lag; hat, bara hat. De brinner en eld av vrede i de här människornas ögon. Och de är många och finns överallt.
Det är de på ståplats i klackar, på alla sektioner även de med rester av en laxsnitt på överläppen från en vip-läktare.
Det är till synes helt vanliga enkla män i sällskap med sina barn.
Det är alla samhällsklasser, alla tänkbara yrkesgrupper och det är i stort sett bara män.
För dom är folk horor och fittor om de inte håller på ett lag i röda tröjor, i stället för ett lag i gula tröjor. Spelare, domare, journalister, vaktmästare, bollkallar, kioskpersonalen; bara horor, fittor och kanske bögjävlar."
Skrev jag bland annat.
Min mejlkorg fylldes av...hat.
Hur kunde jag vara så jävla dum i huvudet som inte förstod att det är det här fotboll handlar om. Bögjävel.
Ungefär så.
För många är en fotbollsläktare en fristad för att få utlopp för känslor som IBLAND tenderar att dansa på gränsen till vad som är acceptabelt eller inte.
Vi kanske inte får skrika neger, men zigenare är väl OK? Eller åtminstone hora, rövknullare eller alkispack? Att vråla ut att man ska våldta någons syrra är väl inget som Eric Dier eller Henok Goitom eller Rasmus Bengtsson eller någon annan behöver bry sig om?
Eller kanske inte.
Vi har fantastisk fotbollspublik i Sverige, det går inte en dag utan att den hyllas unisont av oss i mediapacket, av spelare, ledare och väldigt många andra som tar del av den allsvenska fotbollen.
Ingen kan ha undgått och tagit del av stödet som supporterrörelsen fått i sin kamp mot polismyndighetens envetna taktik att begränsa "rörelser" på läktarna.
Men det innebär ju inte att vi måste kunna diskutera avigsidorna, även om det inte ger några populistiska gratispoäng i diverse omröstningar.
För de flesta av oss är det möjligt att ha två bollar i luften samtidigt.
Och ska vi acceptera ALLT som förmedlas från en fotbollsläktare? Eller vem bestämmer vad som är OK?
Kan man få lov att vara "lite" rasist och kalla någon för turkjävel?
Ska en allsvensk högerback häcklas genom att i förnedrande ordalag vara bögjävel eller åtminstone son till en hora?
Eller så här, för att ta ett mycket möjligt scenario 2020:
Kommer en allsvensk brytas om (eller snarare när) vi ser tryckta ärekränkande ord om Daniel Kindberg i samband med en av Östersunds matcher? Kommer spelarna vägra spela vidare?
Många tycker såklart mycket och illa om ÖFK och Kindberg, det kan till och med finnas kraftfulla skäl till att förstå det.
Men det finns en gräns någonstans.
Vem tar ansvar för den?
Och när kommer den dagen då en allsvensk spelare gör som Eric Dier?
När någon gör det som "professionella inte får göra, men som alla förstår att han gör", som Jose Mourinho. förmedlade det.
Det skulle kunna sluta riktigt illa, är jag rädd.
Men fram till dess får vi leva med att man får uttrycka vad man vill på en fotbollsarena, för det är ju ändå fotboll och de som håller på med det får röra sig att tåla att han är son till en hora.
Är det så vi vill ha det?
