KRÖNIKA: Men va fan – kunde Grekland kan fan Sverige

Ge mig tio miljoner förbundskaptener, ritverktyg, Ralf Edström, expected goals (eller passningar, hörnor, inkast, löpmeter whatever) och kom med videoklipp, streck, pilar, Facebook-experter, krönikörer, steg 4-folket, BBC:s studio eller en pärm författad av Lasse Lagerbäck.

Det går ändå inte att förklara varför Sverige vann sin EM-grupp med mycket mer än att två segrar och en oavgjord=sju poäng, oavsett hur du räknar.

Jag led en aning med mina kollegor som satt framför sina tangentbord i St Petersburg för att under tidspress förklara varför Sverige vann mot Polen och gick segrande ur sin grupp.

Alla kan inte ha varit lika övertygade som TV4-experten Hasse Backe om att Sverige hade den här matchen under fullständig kontroll.

Det är ju en ynnest att ha det här jobbet och det finns säkert uppdrag att söka i en gruva, om någon tycker att det för jobbigt.

Men det är inte alltid lätt.

Det vilar nån sorts tryck på oss att förklara hur och varför. Ibland går det, även om det finns olika teser.

Så varför sitter Sverige snart på ett flyg till Glasgow med en gruppseger i bagaget och en åttondelsfinal mot Ukraina på Hampden Park?

Jag vet inte.

Vet någon?

Du är glad och lycklig över att Sverige seglar vidare i EM, men det är ju nästan så att det gnager ett dåligt samvete i en.

Resultat är resultat är alltid resultat och det är det som räknas, jag är är den första att skriva under på det.

Men Janne Anderssons landslag har inte tagit dig till den här åttondelen för att de spelat särskilt vägvinnande fotboll i mycket mer än en halvlek och en kvart.

Vi kan strunta i om det varit attraktivt eller inte (det finns inget vackrare än att vinna), det är inte det. 

Det handlar snarare om hur vi hade helst hade sett att Sverige tog de där poängen.

Jag tror inte att tanken var att det skulle se ut som mot Polen.

Vilket också vidimeras av såväl Albin Ekdal som Sebastian Larsson efter matchen.

Alla vill att Sverige ska äga bollen i större omfattning och göra lite mer av den när den väl finns i behåll.

Spela bra fotboll, helt enkelt.

Vad som nu är bra fotboll? 

För det är ju rätt bra med 0-0 mot Spanien i Sevilla och två segrar mot Slovakien respektive Polen?

Vi kan peka på individuella prestationer av Emil Forsberg (fantastisk!), Robin Olsen (turneringens bästa målvakt så här långt), Alexander Isak, Victor Nilsson Lindelöf och Dejan Kulusevski.

Men vi kan också konstatera att Sverige har haft rätt stora marginaler med sig, inte minst mot spanjorer och polacker; frilägen, dubbelstolpar, millimeteroffside.

Så här: ingen hade protesterat nämnvärt om Sverige stannat på de tre poäng som togs mot Slovakien.

Jag tänker inte ge mig in i en djupanalys som förklarar hur Sverige vunnit gruppen, inte mer än att sju poäng är det som räknas och att polackerna sitter i vars en taxi på väg hem från flygplatsen i Warszawa.

Och jag väljer att se det positivt.

Om Sverige tagit sig så här långt med det här spelet, då kan det bli EM-guld när det börjar stämma.

Kunde Grekland 2004 kan fan Sverige 2021.