Borussia Kalmar
Ett insläppt mål efter 20 sekunder, ändå en seger med 2-1. Om man ska kolla från ett HBK-perspektiv så är det delvis enkelt att förstå sig på deras matchutveckling. De började motiverat och gjorde det mesta rätt sett till deras matchplan, men att få ett tidigt mål är inte bara en fördel. Det blir lätt att man får en bra period och sedan blir man mer passiv. Det finns helt plötsligt något att förlora, särskilt om man redan är i en svår period där man inte har tagit särskilt många poäng på de senaste matcherna. Det är då svårt att resa sig igen under matchens gång. Jag tycker dock att Selakovic verkligen gör mycket nytta för sitt lag, det är enkelt att skämta om honom trots att han kan vara den spelaren som ger HBK en realistisk chans att hänga kvar.
För KFF tyckte jag att strukturen i spelet förbättrades mellan minut 1-90 i någorlunda jämn takt. Det började alldeles för okontrollerat, sedan växte laget in i det och i slutet på matchen var det till och med stabilt bollrullande för KFF när de försökte att döda tid och rytm. Det är få KFF-upplagor genom åren som har klarat av att spela av matchen och det är även kul att se att laget hela tiden förbättrade sig under matchens gång.
Däremot måste jag verkligen gå på djupet med Thorbjörnsson. Det känns som en slump att KFF endast har släppt in tre mål på fem matcher med honom som mittback under 2013.
(För er som inte har koll på vem Thorbjörnsson är i klippen, så är det den skäggiga vänstermittbacken med #2 på ryggen.)
Han gör dåliga och ofta lösa rensningar, är en svag närkampsspelare, han lämnar ibland sin position utan att han riktigt kan motivera det, han är passiv och är även svag på att täcka skott. Visst, Thorbjörnsson har även några bra kvalitéer, framför allt en bra vänsterfot när han inte är stressad, en förmåga att göra kyliga brytningar och han är en av få potentiella blivande fanbärare, men målet som HBK gjorde var en orgie av fel från Thorbjörnsson. Först ett svagt uppspel, sedan en förlorad närkamp (Thorbjörnsson vinner sällan dueller när han är i motståndarnas rygg, till skillnad från Arajuuri som vinner samtliga) och efter det blev han bolltittare. Snälla Bergstrand, gör något åt det här.
Öhman är i mina ögon en mer lämpad mittback. Det är en ung kille som har gått från att vara en någorlunda flashig back, som en ung Lucio, till att bli mer och mer… svensk. Jag tycker att han växer för varje match som han får spela och till slut kan det nog bli en Tobias Carlsson-kopia. Carlsson använde själv den liknelsen på Öhman, och Öhman själv verkar ha förstått vad mittbackspositionen egentligen handlar om. Var smart, låt inte motståndarna få kontroll på bollen i din yta, våga vara hård, skydda ditt mål till varje pris.
Det fanns dock självklart många positiva saker att ta med sig från HBK-matchen. KFF var dåliga på att vända underlägen förra säsongen, “första målet vinner” var en användbar klyscha. Nu fick vi se en rättvis vändning. Det mest positiva var dock att KFF kunde spela på exakt det sättet som Bergstrand vill ha laget att spela, med mer inläggsspel och mer offensiva ytterbackar. Både 1-1 och 1-2 kom till efter inlägg från ytterbackarna där det hade fyllts på med spelare i boxen. Det här målen kom till av tre anledningar:
1. Ytterbackarna hade fått offensivare roller jämfört med de tre senaste matcherna.
2. Det fanns en lite större anfallare (Diouf) inne i boxen, vilket gjorde det enklare att motivera ett inlägg.
3. KFF fick upp bollen i sista tredjedelen tillräckligt länge för att få till bra inläggslägen.
1-1. Högerbacken Solheim kommer att rikta inlägget mot anfallaren Diouf, även om de tre offensiva mittfältarna också är inne i boxen. Andrabollen hamnar hos den defensiva mittfältaren Ismael som tar ett distansskott och gör mål.
1-2. Den inringade vänsterbacken Nouri tar en offensiv löpning, får bollen, siktar ett inlägg på Diouf (återigen!) och bollen hamnar hos en av de offensiva mittfältarna, Romário, som också har tagit sin in i boxen. Ett mer kontringslikt anfall än det vid 1-1, men med liknande ingredienser.
Det är kul att se att KFF inte bara kan göra mål på kombinationsspel, fasta situationer, kontringar och individuell skicklighet, utan att en av Bergstrands nycklar inför den här säsongen, inläggsspelet, gav två mål. KFF visar att man inte ska tjonga bollen för att spela inläggsspel, utan tempo och bra bollkontroll är det viktigaste. Inlägg har annars fått en negativ stämpel på sig, men det finns så många olika sätt att slå ett inlägg på. KFF gör det med en hel del finess. Som sagt, Borussia Dortmund-stilen.
KFF 2013 har mer bolltrygghet och ett bättre lagspel. Det gör att de kan ta sig in i matcherna även mot tighta motståndare. Förra säsongen hade lagt haft problem i sådana här matcher. De hade inte gjort löpningarna på rätt sätt eller haft förmågan att slå många passningar på raken. Nu bara öser de på, utan att för den skull vara överdrivet optimistiska.
Till sist tycker jag att det är direkt dåligt att en lagkapten inte kan vara genuint glad för sina medspelare och sitt lags insats när han själv inte spelar, utan bara nämner de goda egenskaperna i förbifarten och lägger en tydligare vikt vid de negativa bitarna. Det är långt ifrån första gången det händer, han kan inte påstå att det är en slump att passningsspelet varit markant bättre under de matcherna som han inte har startat.
Spelarbedömningar
Berisha: Som vanligt. Några mindre misstag, kan eventuellt göra bättre ifrån sig på målet.
Solheim: Jag är säker på att han kommer fortsätta att växa. Det tar nog en halv säsong innan vi får se den riktiga Solheim, ett helt år utan fotboll sätter (förhoppningsvis temporära) spår på kvalitéerna.
Arajuuri: Arajuuri är Arajuuri är Arajuuri. Kaptensbindeln sitter på rätt spelare.
Thorbjörnsson: Se ovan.
Nouri: Den tidigare riktigt fina ytterbacken gick inte att känna igen 2011, och 2012 var han stundom direkt dålig. Har däremot gjort det stabilt under 2013. Inga överstegsfinter i den här matchen, men väl ett bra inlägg (med vänstern!) till 1-2.
Ismael: Går det att hitta något att klaga på? KFF har nog aldrig haft en såhär ung spelare som har känts så… färdigutvecklad. 18-årig brasse som fick komma först i vinter då han var för ung att hämtas in förra året (på grund av regelverket). Det är svårt att säga hur bra han kan bli, det viktigaste är istället att han är bra och nyttig redan nu.
Hallberg: Börjar han att bli sliten eller är det bara en liten formsvacka?
Romário: Mer involverad i sista tredjedelen än vad han brukar vara. Viktigt att få igång honom även i det spelet.
Söderqvist: Det känns som att han tappar lite för varje match som går. Ett par matcher till, om det fortsätter så lär Bergstrand testa något annan där.
Gutu: Gör sina grejer, det vill säga riktigt fin kontroll med bollen på små ytor utan att det ger någon utdelning. Tråkigt att han inte har utvecklats.
Diouf: Spretig i anfallsrollen. Svårt att säga om han bara är i bra form, eller ett genuint bra anfallsalternativ.
Den här artikeln handlar om:
