KRÖNIKA: Klyschor, nyckeltal och en oklar domarfilm
UPPLANDS VÄSBY. Till väldigt stor del fanns toppen av svensk klubblags fotboll på plats i InfraCity, Upplands-Väsby, under måndagens upptaktsträff för Allsvenskan 2015. Förbund, media men framförallt tränare och spelare från samtliga sexton klubbar.
Uppe på podiet stod de, i par eller tripplar, alla med samma mål och förhoppningar: en lyckosam säsong 2015.
Självklart och gemensamt för samtliga är att vinna så mycket matcher som möjligt och i sina egna klubbars ögon även driva utvecklingen framåt både på individ- och lag nivå. Detta är självklarheter som leder till ett mönster som inte alltid blir så festligt när det repeteras gång på gång. Men det fanns ljusglimar i den gråa massan av klyschor som inger hopp.
Den ovanstående inledningen är ingen dyster sammanfattning eller förutsägelse utan snarare svart på vitt på detta evenemang. Alla står där uppe på scenen med en stark känsla av att sluta säsongen som vinnare och det är så klart fler än laget som faktiskt tar hem pokalen som kan genomföra en lyckad säsong. Det är en fråga om vilken utgångspunkt man har och vilka resurser som står till förfogande.
Att lyssna till sexton stycken tränare, de som leder lagen i vår allra finaste liga, är på flera sätt verkligen intressant och nog kan det väl spegla lite av vad som väntar den kommande säsongen, eller?
Alla lika men ändå olika, så kan man sammanfatta de olika vardagar som klubbarna lever i.
Åge Hareide hade fått frågan i en affär i Malmö ”när börjar Champions League?”, inte allsvenskan alltså… medan Roger Sandberg, Gefle IF, fått jaga grodor ur sitt tränarrum för att ”det var den tiden på året”. En kontrast så god som någon.
Det sägs många saker som är värda att reflektera över vilket detta är ett försök till, men det slarvas, och slösas, i stor utsträckning med rena orgier i klyschor. Och då blir det tråkigt för alla inblandade.
Det är givetvis lätt att tycka en massa saker om det som sägs som ansvarslös i frågan, men det är ändå en insikt i att några av herrarna kopplar på autopiloten och låter likadant, precis likadant, oavsett vilken klubb man representerar.
ÅGE HYMLAR INTE OM FAVORITSKAPET
Några gör ett strikt professionellt intryck och släpper inte till för tolkning alls, medan några gör intryck på ett djupare plan.
* Alexander Axén, Örebro SK, var den som utan tvekan gjorde det starkaste intrycket på mig, både genom sitt proffsiga sätt men också genom en bra ”glimt i ögat” som lyser självförtroende. ÖSK söker en ”djupledsforward”, främst på de brittiska öarna. Axén presenterade detta sökande som ”Noll kronor att handla för, men någon kanske ser det som ett spännande äventyr att komma till Örebro och spela på konstgräs, vi får väl se”. Han presenterade sitt lags förmåga att ”vinna matcher på olika sätt” som en stor framgångsfaktor. ÖSK har självförtroende och har skaffat sig en fin försäsong att luta sig tillbaka mot. Känslan är utan tvivel att deras tränare står för sin sak och att de är redo att kliva in i serien om två veckor och markera revir.
Att analysera vad dessa individer pratar om på en scen och tro att man där har svaret på hur serien slutar går naturligtvis inte, men visst förmedlas det saker värda att notera. Den klassiska ”svenska attityden” att inte säga att man är bra och att man siktar på att vinna har sakta men säkert suddats ut.
* Åge Hareide, Malmö FF, inser favoritskapet och duckar inte för det faktumet. Han är inställd på en tuff säsong men säger samtidigt att de spelare man plockat in som ersättare är bra spelare som är redo för nivån. Det största jobbet är att få in dessa i gruppen samt att man till viss del justerat sitt spelsätt just på grund av förändringen av spelartyper. Fokus på Champions League ska man inte ha innan det är dags, fokus på seriespelet står i första rummet.
* Magnus Haglund återvänder till IF Elfsborg och har en väldigt bra trupp till sitt förfogande. Haglund hoppas att hans erfarenhet från Tippeligan kan ge laget en större variation i anfallsspelet och ett bättre offensivt omställningsspel, alltså bättre kontringar.
* Jörgen Lennartsson, IFK Göteborg ville inte riktigt bemöta att lagets andraplats ifjol nu väl ska förbättras då man bytt tränare. Efter lite utsvävningar landade Lennartsson vid svaret ”tätkänning”. Lennartsson har haft ett år ”ledigt” och har skaffat sig influenser från olika klubbar och ligor som han implementerat i Blåvitt. Bland annat är den fysträning man bedriver nu mer anpassad till det sätt man faktiskt spelar på, man kan förvänta sig ett vältränat IFK Göteborg 2015 då både mängden och intensiteten har ökat avsevärt gentemot tidigare.
MÅNGA NYGAMLA TRÄNARE
Det är många klubbar som har bytt tränare inför denna säsong och gemensamt är att de flesta av de ”nya” namnen är väldigt bekanta i svensk elitfotboll. Hasse Eklund, Peter Swärdh, Henke Larsson och Roar Hansen fanns alla i förra årets serie, men då i andra klubbar. Janne Jönsson har spenderat många år utomlands men är nu tillbaka Allsvenskan, närmare bestämt i Halmstad BK.
* Janne Jönsson ger ett lugnt och stabilt intryck utan några som helst utsvävningar. Hans tydligaste besked var nog att han är väl medveten om var i serien man kan förvänta sig att ligga och att mycket kommer att handla om ren kamp. En kamp man är beredda att ta.
* Henrik Larsson är spännande på ett sätt jag inte själv trodde efter det mindre lyckade uppdraget i Landskrona BoIS. Efter succén med Falkenberg ifjol är han nu tillbaka i ”sin” svenska klubb, Helsingborg. Trots en ekonomi som har en hel del i övrigt att önska har jag en feeling för att Henke är på väg att växa ut till en väldigt intressant tränare.
* Hasse Eklund, Roar Hansen och Peter Swärdh sätter jag i samma stycke, dessa tre påminner väldigt mycket om varandra, i alla fall under måndagens övningar. Rätt många klyschor om ”kontinuitet”, ”laget före jaget” och så vidare i samma anda. Av dessa tre har Swärdh och hans Kalmar FF den bästa truppen och bäst förutsättningar att hamna någonstans på den övre halvan. De andra två lär få brottas på den nedre halvan och gnugga vidare med klyschorna. Jag drar till med ”en match i taget” som nog dessa herrar läryttra ett antal gånger framöver.
NYCKELTALET 210
* Nanne Bergstrand höll en ganska låg profil på scenen i sällskap med de två övriga 08-klubbarna. Hans eviga mantra om ”Processen” fick en liten uppdatering: ”Nyckeltalet är 210”. Det är antalet dagar från att allsvenskan påbörjas tills den avslutas och således ett kapitel i processen, hur långt hinner man komma under dessa dagar. Bergstrand har en förmåga att få det mesta han säger att låta väldigt genomtänkt och intressant.
* Pelle Olsson, Djurgården känner att han har en bredare trupp denna säsong och att det ska leda till ett bättre resultat än förra året. Hans uttryck är att många spelare i truppen är i ett ”bra karriärläge” och det ska vara ytterligare en positiv komponent i deras strävan till förbättring. Olsson upprepade flera gånger att försäsongen varit förhållandevis bra men att ”i allsvenskan blir det något helt annat”. Det är bara att hålla med om det.
* Andreas Alm, AIK tycker att dagens trupp är ett ”fantastiskt bygge” och att klubben är på väg mot något väldigt spännande. Förändringen i sättet att spela (till 4-3-3) ska ge dem möjlighet att förändra sitt spel på ett tydligare sätt. Med det nya sättet att spela vill Alm bland annat se ett bättre ”possessionspel”, alltså mer och bättre bollinnehav.
ALLSVENSKAN ANDAS POSITIVISM
Allsvenskan som serie, eller liga, andas som sig bör positivism en dag som denna. Man pratar publikrekord genom alla tider, samarbete mellan olika aktörer (förbund, klubbar, supportrar) och idel förbättringar. C More kommer att sända samtliga 240 matcher, total täckning som talar sitt tydliga språk om att media ser potentialen i den produkt som allsvenskan kan tituleras.
* Janne Andersson, IFK Norrköping har en häftig aura kring sig och brukar bjuda på fina citat på löpande band. Han höll tillbaka lite men ger alltid ett piggt intryck. Han ser stor potential i sin trupp med många unga spelare som med stor sannolikhet kommer att spela en betydande roll i årets serie. Många av dessa fick redan under 2014 ta ansvar under det Janne beskrev som ”förskräckliga augusti”. Han konstaterade nöjt att kontraktssituationen var fördelaktig och att klubbar med intresse fick återkomma och då ”betala bra” för de ädelstenare IFK har i sin trupp.
* Peter Gerhardsson förfogar över en bred och väldigt konkurrenskraftig trupp. Häcken har en ny arena redo under säsongen vilket kan ge klubben ytterligare ett lyft. När det handlar om den långsiktiga möjligheten att utmana favoriterna Malmö FF om guldet var Gerhardsson orubblig: ”Jag tänker bara på premiären mot Hammarby. Vinner vi den matchen har vi större möjlighet att utmana på sikt, förlorar vi blir möjligheten mindre”. Sant förvisso, och beundransvärt om han verkligen lever efter det.
De två nordligaste klubbarna, GIF Sundsvall och Gefle IF har liknande förutsättningar. Gefle med ny arena klarade sig kvar via kvalspel, en erfarenhet som tränare Roger Sandberg tagit användning av i förberedelserna inför året. Steget mot att bli lite mer spelförande är inte enkelt men tendenserna finns och man jobbar vidare. Joel Cedergren förmedlade att man siktar på topp tio, säker mark således. Likt många av de andra pratade Cedergren om kontinuitet och lagmoral, om personkemi. Medvetenheten om att matcherna i Allsvenskan kommer se annorlunda ut än i Superettan är stor och ett starkt försvarsspel i kombination med ett bättre omställningsspel blir nyckeln för att uppnå målsättningen.
Slutligen:
* Jonas Dahlquist och Jon Persson från C More modererade oss igenom dagen på ett lysande sätt, det tackar vi för.
* Skulle jag utdöma en ”segrare” bland tränarna så blir det Alexander Axén, Örebro: tryggt grundspel, finurligt anfallsspel och dessutom vassa kontringar. Han kan liksom sitt lag ”vinna matcher på olika sätt”.
* Största frågetecken: Domarnas ”film”. Vad var det för något? Kändes mer som en blänkare i någon anti-mobbingskampanj.
Om två veckor påbörjas tvåhundratio dagars processande, tävlande och kamp. Det blir fantastiskt att bevittna det som måste sägas vara den överlägset bästa tävling och serie som vi har i Sverige. 30 omgångar där det bästa laget över tid får lyfta bucklan och sedan börja drömma om Champions League.
MAGNUS ÖSTERBERG – FOTBOLLDIREKT
Den här artikeln handlar om: