Krigarsjälar

3-0 i en lika efterlängtad som komfortabel hemmaseger mot Gefle.
Det här behövde vi verkligen.
Det är så lätt att glömma hur det lät bland oss innan matchen. När jag sålde matchprogram och fick dela alla nervösa tongångar. Ångestladdat, allvarstyngt och pessimistiskt. Knappt någon vågade uttala att de trodde på seger, alla bara upprepade samma mantra: “I dag måste vi vinna”.
Någon timme senare stod vi och dansade euforiskt med saliga leenden på läktarna.
Vi sket fullständigt i att det var vår första hemmamatch i mannaminne som vi inte nådde upp till den där drömgräsen på 20 000 åskådare. Vi sket i att det var Gefle IF som stod för motståndet och att de verkade ha vaknat på fel sida om de ens hade fått någon nattsömn alls inför matchen.
Det enda vi bryr oss om denna kväll var att vi bärgade hem tre poäng och att vi fick det att se ut som världens enklaste grej.
Torsteinbös briljanta framspelningar och löpningar. Orlovs kamp och hunger i straffområdet. Kennedys precision och kyla på straffen, men också på passningarna i djupet överlag där han började visa upp lite av sin gamla form igen. Birkir som bara fortsätter växa in i en status som en av våra bästa försvarsspelare i modern tid. Ömmi som är tryggheten själv i mål. Sätra som dominerar varenda nickduell. Johan Persson som maler ner allt som kommer i hans väg och Philip Haglund som äntligen lyfte sig till åtminstone nära den nivå vi ska förvänta oss av honom. Solheim, Magyar, Khalili, Solli och Hallenius får också godkänt med bravur i dag.

Foto: Peter Jonsson.
Hela laget var bra och förtjänar sina hyllningar, men bäst av alla var givetvis Erik Israelsson.
Den krigarsjälen som han visade upp i kväll var en sån man skriver historier om.
Att bokstavligen stånga sig blodig och fortsätta köra på precis lika hårt ändå. Den kämpaglöden, de djupledslöpningarna, det där 3-0-målet där han bara tar sig förbi Gefle-backen och forcerar in bollen. Det är omöjligt att inte få lite ståpäls av en sån spelare.

Foto: Peter Jonsson.

***
Egentligen var det ingen perfekt match på något sätt. Det slarvades en del, missades en del passningar. Men den här inställningen, den här viljan och det här hjärtat har vi saknat i Hammarby den senaste tiden.
Och jag tror att det är exakt den här startelvan som vi ska spela med. Torsteinbö och Israelsson bör vara helt givna nu. Liksom Orlov på topp. Och backlinjen ska se ut precis såhär.

Visar vi upp samma inställning på söndag så kanske vi faktiskt kan ge Gnaget en match trots allt.
Just nu är det viktigaste att vi fick med oss tre poäng. Att vi har fem pinnar ner till kvalstrecket nu och att vi kan andas lite friskare luft utan kniven mot strupen.
Tack för det, Hammarby.

Foto: Peter Jonsson.

Forza Bajen!