Senaste nytt
Matchrapporter”Trots försäljningen av Gustav Svensson ska IFK husera i toppen”
KRÖNIKA – MAGNUS ÖSTERBERG
Det är tidigt på säsongen och tävlingssäsongen bara en vecka gammal, ändå kan jag inte motstå frestelsen.
Är regerande mästarna lika bra 2016?
En stark känsla är att AIK nu äntligen, för alla AIK:are, ska ta det där efterlängtade SM-guldet.
Eller är det dags för Elfsborg eller IFK Göteborg, eller kan Malmö FF leva upp till sin ambition om att vara bäst i Skandinavien?
Här en kortare blick över de lag som jag just nu känner har den högsta kapaciteten att slåss om SM-guld i höst. Det är långt dit men vissa saker kan man anta i alla fall. Jag bjuder inte på en enda överraskning, lite tråkigt men så känns det nu. Alla vill vinna, men det är bara ett lag som lyfter bucklan. Jag ger er mina fem huvudkandidater.
Jag börjar med mästarna IFK Norrköping som visade upp riktigt fin form i den första gruppspelsmatchen i cupen förra helgen. Nykomlingarna Östersunds FK fick långa stunder agera statister och Peking såg inte alls ut att lida av någon baksmälla från guldfestandet.
Med nästan intakt trupp, ja till och med förstärkt backlinje (Fjoluson in – Boo Wiklander ut) och med ett antal namn som säkerligen kan ta ytterligare steg detta år. Norrköpings sätt att spela tilltalar nog många ”fotbollsälskare” och är lätta att tycka om. Det cyniska finns där men också det fartfyllda, kreativa och spännande. Det verkligen ”early days” men det finns ingenting som tyder på att Norrköping är något annat än minst lika bra som ifjol.
***
AIK har blandat och gett lite såhär långt vad gäller matchandet, precis som de allra flesta. Det som saknats hittills är att man inte har ”spelat med bästa laget” i någon större utsträckning och därmed ytterligare en anledning att inte dra för stora växlar rent matchmässigt.
Stort forwards-tapp med Bangura och framförallt Goitom blev ett faktum, men här har man ersatt på ett mycket spännande sätt. Och Henok Goitom är ännu inte klar för någon ny klubb…Dickson Etuhus agent var ute för ett tag sen och ”hintade” om att intresse finns för hos andra klubbar för hans klient ”som ju bara har ett år kvar på kontraktet”. Utspel av den arten är mest irriterande och onödiga i mina ögon.
En Dickson Etuhu i höstformen 2015 skulle göra AIK till en absolut toppkonkurrent igen, utan honom är jag inte lika säker. Dessutom borde spelaren känna en viss skyldighet i att ”betala tillbaka” för det stöd han fick när det blåste som värst runt honom i höstas. Denni Avdic och Amin Affane är de två nyförvärv som gjort mest avtryck hittills, positiva och nyttiga i det offensiva spelet. AIK har all anledning att se fram emot den här säsongen.
***
IFK Göteborgs vinter handlade initialt om ekonomi, eller snarare avsaknad av sådan. Väl på planen har det sett relativt bra ut och truppen som sådan mådde givetvis prima när Tobias Hysén anslöt.
Förutom det faktum att det spred lite positiva vibbar runt klubben betyder det att Jörgen Lennartsson kan hoppas mycket på sina forwards igen. Blåvitt ser fortsatt väldigt ramstarka ut och trots försäljningen av Gustav Svensson känns det som att man mycket väl kan komma att husera väldigt högt uppe i tabellen, från start till mål.
***
Norrmannen Åge Hareide ut och dansken Allan Kuhn in. Ny chef i Malmö FF och enligt vad det verkar är det mycket som Kuhn tänker ändra på. Det tar alltid tid innan man får allt att fungera och även om Svenska Cupen är Malmös enda smala väg ut till Europa-spel ska det nog inte ses som så mycket annat än ren träning för laget att uppträda enligt Kuhns önskemål och planer.
Med relativt liten spelaromsättning (för första gången på länge) känns truppen fortsatt väldigt starkt. Med det sagt är känslan att nyckeln för Kuhn är att hitta en forwardskonstellation som fungerar bättre än vad som var fallet ifjol. Löser man det vet man att lagets kapacitet är väldigt hög, men ännu har man en bit kvar att leva upp till sin ambition om att vara bäst i Skandinavien.
***
Jag vet inte om det bara är jag, men av någon anledning, dum anledning, glömmer jag ibland bort IF Elfsborg. Det är sådant man kan få ångra vad det lider. En titt på Magnus Haglunds trupp bör ge många ett uppvaknande. Visst har man tappat spetsige Arber Zeneli och det kommer att märkas en del.
Om Emir Bajrami kan hålla sig frisk är han, minst sagt, en ersättare som kommer att ge Elfsborgs offensiv oanade resurser. Jag är barnsligt förtjust i Viktor Claesson som jag inför varje transferfönster tippar som given försäljning, hittills har jag varit 100% fel ute där. Återkommer i juni igen.
Klubben agerade blixtsnabbt när man tappade (sålde) Sebastian Holmén och in med den lovande, vänsterfotade Joakim Nilsson. Smart, snabbt och snyggt. Dessutom kan Nilssons vänsterfot hjälpa till mycket när det gäller uppspelen. Elfsborg är redo för en säsong i toppen, utan tvekan.
