PÅ FD: Jawo om uppbrottet – avstår lön från Djurgården: “Jag kommer alltid vara djurgårdare”

Amadou Jawo lämnar Djurgården – i dag blev det klart utlåning till IK Frej under anfallarens sista kontraktsår hos Blåränderna. Här berättar Jawo om sin tid i Djurgården, sin kärlek till klubben och om övergången till Frej – nu framkommer att han valt att avstå lön i Djurgården för att få till övergången.
– Det stämmer. Frej tar en del av lönen, Djurgården tar en del och jag avstår även en del av min lön från Djurgården, säger Jawo till FotbollDirekt.se.

FotbollDirekt avslöjade på fredagen att Amadou Jawo lämnar Djurgården för IK Frej i superettan. Jawo var inne på sitt sista kontraktsår i Djurgården, och det blir utlånad till Frej hela den här säsongen. Därefter går kontraktet med Djurgården ut.

Därmed avslutas en fem år lång sejour i klubben han hållit på sedan barnsben. Amadou Jawo kom till Djurgården 2013 på lån från Elfsborg och det slutade med en succésäsong där han vann den interna skytteligan (tolv mål).

Han skrev sedan på ett femårskontrakt, men allt eftersom har det blivit mindre speltid. I fjol bara ett inhopp i allsvenskan. De senaste åren har han uppgetts aktuell för utlåning flera gånger.

Och nu blir det så – i dag gjorde han sin första träning med Frej, klubben där han en gång startade sin fotbollskarriär.

– Det känns kul, skönt. Jag ska spela match imorgon redan (träningsmatch mot Brage) och det ska bli så jävla kul, att känna sig viktig igen spelmässigt. Jag har bara hunnit med den här första träningen, men jag kände lite mer glädje på planen när jag körde idag än jag gjort på sistone, säger Jawo till FotbollDirekt.se.

Det var säsongen 2015 som speltiden började tunnas ut markant i Djurgården, och under tiden som passerat sedan dess så har en lång rad klubbar uppgetts intresserade av att låna eller köpa anfallaren: Sundsvall, Gefle, Dalkurd och IFK Mariehamn bland dem. Han  säger att det egentligen var först nu som det kändes aktuellt för egen del att lämna. Förhoppningen om att få chansen har funnits där innan, nu kom han till brytpunkt.

– När försäsongen började här i år så kändes det ändå bra. Jag tycker personligen att “fan jag är ändå med och krigar på allvar nu”. Den här försäsongen är min bästa på två-tre år. Konkurrensen i anfallet har inte sett lika tuff ut som den har gjort tidigare. Jag kände mig bra tränad, skadefri, formen satt. Men jag fick ändå inte spela. Då kände jag att “hur länge kan jag vänta”?

– Jag kände att en förändring här är det som behövs nu. Man måste få betalt för det arbetet man lägger ner och det får man i form av speltid. Visst, det har varit aktuellt att gå på lån tidigare men då har det varit andra klubbar, inte Frej. Det är min moderklubb, jag är från Täby, och nu har de ett väldigt intressant lag. Det var väldigt mycket som klaffade nu, både sportsligt och privat.

Förutom Jawo har Frej fått in allsvensk rutin i Marcus Hansson, även han från Djurgården, och man har talangen Joseph Ceesay på lån därifrån. Det finns även ett nystartat samarbete med Hammarby, varifrån man kan låna spelare. Att Frej nu ser betydligt starkare ut än i fjol har varit viktigt, säger han:

– Det var en del i det hela också. Vi är slagkraftiga, vi har fått in bra spelare. Marcus Hansson kom hit från Djurgården och jag har pratat med honom om hur det ser ut och så. Det känns väldigt positivt inför den här säsongen. Det blev nästan som ett tecken, att “nu är det läge”. Jag tror att det kommer bli ett jävligt roligt år.

– Nu har jag bara hunnit träna en gång men det är många jävligt bra spelare här. Om alla får vara skadefria och ingen blir såld så ser det riktigt, riktigt bra ut.

Övergången möjliggjordes genom att Jawo valt att avstå en del av sin lön i Djurgården det sista kontraktsåret. Djurgården tar en del av lönen, Frej tar en del medan Jawo avstår en del av sin lön.

– Det stämmer. Det krävdes, om vi skulle få igenom det här. Jag ville till Frej, jag vill spela igen. Jag ville lösa att jag skulle komma till Frej och få speltid. Så Frej betalar en del, Djurgården betalar en del och jag avstår en del av min lön.

Det har annars varit närmast en allmän uppfattning i djurgårdskretsar att Jawo valt att stanna i klubben på grund av en hög lön. Att han mer eller mindre skulle ha gett upp elitkarriären och att få speltid igen bara för att han tjänat så bra i Djurgården. En diskussion som funnits bland supportrar och som inte undgått honom själv.

– Jag har hört en del om vad folk tror jag tjänar. Alltså, ingen skulle vara gladare än jag om jag hade tjänat så mycket som de människorna sagt att jag tjänar i Djurgården. I allsvenskan, det är inte så att du blir ekonomiskt oberoende. Sådana löner som folk tror det finns att hämta i Sverige… det är inte så i fotbollen, möjligen i hockeyn.

– Jag kan säga såhär: När jag gick till Djurgården så hade jag flera erbjudanden från utlandet. Jag hade tjänat mer pengar på ett utlandsäventyr då än jag tjänat i Djurgården på fem år. Efter min säsong 2013 så var inte Djurgården det mest attraktiva alternativet ekonomiskt.

Hur har du själv upplevt den kritik som har varit?

– Nej men jag har fått så mycket mer ros än ris från supportrarna. Det har varit så jävla fint: Jag har faktiskt blivit förvånad själv över det, det positiva har vägt över mycket mer. Jag har fått långt mycket mer stöttning än kritik. Och det är också det som är det svåraste med att lämna Djurgården nu. Det negativa som har sagts, jag lägger det bakom mig.

När han summerar karriären i Djurgården så medger han utan omsvep att första året på lån från Elfsborg var hans bästa:

– Ja så är det förstås. Allt handlar om förtroende: Självförtroende och tränarens förtroende för dig. Det är så det funkar i fotboll, man byter tränare och spelsätt över tid i klubbarna. Det är flera parametrar som spelar in för att det ska gå bra. Och det är rätt många tränare, och spelare, som hunnit komma och gå under min tid i Djurgården.

– Men jag har haft tre drömmar med min karriär: Att ta SM-guld, att spela i Milan och att spela i Djurgården. Att kunna bocka av två av tre är inte fy skam. Och om man ser på hur dåligt Milan spelar nuförtiden så finns kanske fortfarande en chans där också (skratt).

Jawo understryker också att hans kärlek till klubben inte på något sätt förändrats under den här tiden.

– Jag kommer alltid vara djurgårdare, och jag kommer alltid stötta klubben. Jag har varit djurgårdare sedan jag var sex år och jag kommer vara det till den dag jag dör.