PÅ FD: Poya aktar sig – ”Svårt att sticka ut hakan – att Blåvitt ska vara bättre”

Den allsvenska upptaktsträffen ägde rum på Arlanda under onsdagseftermiddagen och kvällen. Vi träffade många, bland annat IFK Göteborgs nya tränare Poya Asbaghi och lagkaptenen Sebastian Eriksson.

2017 var ett jobbigt år för IFK Göteborg och nu väntar stora förändringar. Poya Asbaghi har förändrat spelmodellen, truppen är föryngrad och förhållandevis “tunn” och ekonomin är inte riktigt stabiliserad innan försäljningen av Pontus Dahlberg (till Watford) går igenom.

IFK Göteborgs nye tränare pratar här om sin första tid i klubben och hur han ser på uppdraget med stora förändringar i en klubb där förväntningarna alltid är stora.

Poya, hur känns det att göra media som Blåvitt-tränare?

– Media är media, det är som det är. Det är kul men kan så klart bli enformigt ibland om jag ska vara ärlig. Det känns dock väldigt viktigt att ställa upp och göra det, det är en del av jobbet. Det finns många fans och det är för deras skull jag gör det.

Hur har din första tid som chefstränare varit då?

– Fantastiskt kul och inspirerande att komma till en storklubb med allt vad det innebär. Man märker hur proffsigt allt är och i det en massa duktiga och varma människor. De har fått mig att vara mig själv i den här miljön på kort tid och jag trivs väldigt bra.

Hur långt tycker du att ni har kommit i ert spel, med de förändringar som du vill genomföra?

– Vi har kommit framåt i alla fall! Om man ser på försäsongen så måste jag som tränare vara nöjd. Det är inte så att vi varje match har blivit bättre och bättre hela tiden, sån utveckling är det inte. Tittar man på det i ett större perspektiv så ser jag ändå en konstant utveckling och det är det viktigaste. Det har varit lite fram och tillbaka där det i vissa delar har fungerat väldigt bra medans andra har fallit bort. Men det går framåt som sagt.

Ni gör allt fler minuter som är bättre som helhet, ni närmare er nittio minuter?

– Ja, exakt så och det lovar gott.

Nu börjar allsvenskan om två veckor, kommer du fortsätta fokusera på processen att utveckla ert spel eller blir det kortsiktigare resultatfokus?

– Ja, det är ju så att det blir en kombination. Jag som tränare vill ju fortsätta att driva en verksamhet som utvecklar spelarna och oss som lag men vi måste ju så klart vinna matcherna också. Så har vi jobbat under försäsongen också, bland annat i Svenska cupen.

Du kommer till ett IFK Göteborg som hade ett jobbigt år, i alla fall med normala blåvita förväntningar, du har ändrat spelmodellen… har du tillgång till rätt spelare för att göra en bättre säsong resultatmässigt?

– Jag gillar framförallt åldern på vår trupp! Visst har vi tappat lite erfarenhet men det vi har fått är många unga, utvecklingsbara spelare – jag älskar att jobba med sådana spelare. De har en förmåga att få stark utveckling på kort tid. Alltså, jag gillar ju att jobba med äldre spelare också, ta Tobbe Hysen till exempel, han är den som tränar avslut efter träningarna mest av alla.

Känner du att truppen är så stark att ni ska kunna göra ett resultatmässigt bättre år?

– Svårt att säga. Vi kom tia förra året och medelåldern har sänkts med tre år och vi har en lägre spelarbudget. Det är svårt att sticka ut hakan och säga att vi ska vara så mycket bättre, men det är klart att jag som tränare tror och hoppas på det. Det är många andra lag som har rustat bra och man måste ha respekt för det. Man kan inte bara tänka på sig själv utan måste se sig omkring också. Det vore inte ödmjukt av oss att säga att vi ska köra över alla. Jag tror att vi kommer att fortsätta utvecklas hela tiden och det är mitt jobb att se till att det blir så.

De etablerade spelarna då, känner du att du har “fått med dem på vagnen” direkt?

– Ja, eller om det är jag som har fått upp dem på vagnen eller om de självmant har hoppat på den vet jag inte men de har varit grymma. Till exempel Sebban (Eriksson) har varit med ett tag och tar nu hand om de unga som han själv fick stöd av de etablerade när han var ung. Han har varit fantastisk och det märks att han trivs med det.

Vem tror du slår igenom då, av de blåvita spelarna som vi inte kan så mycket om ännu?

– Grejen är att det är svårt att säga en specifik, vi har många som kan få sitt genombrott! Man vet aldrig med unga spelare, får de rätt fart, en match kanske, så kan de blomma ut rejält. Jag vill inte låsa mig vid en enda spelare på det sättet.

Det blir bättre resultat om det är flera som lyckas?

– Ja precis så!

***

IFK Göteborg genomgår stora förändringar och det ska bli mycket intressant hur man hanterar den kommande säsongen.

Poya Asbaghi ger ett samlat och bra intryck och att han har en stark tro på det han gör råder det inget tvivel om. Sebastian Eriksson ger skenet av att han vet vilket hårt jobb som kommer att krävas men också att förutsättningarna finns.

IFK Göteborg kan i sina bästa stunder slå vilket lag som helst, så bra är högstanivån i truppen. Precis som lagkapten Eriksson säger så blir det antagligen väldigt viktigt med en bra start (det behöver ju alla lag) främst för det yngre gardet som för första gången nu representerar en storklubb med krav på sig.

En plats på den övre halvan verkar vara ungefär där truppen internt kommer att “landa” när det gäller målsättning och det känns både trovärdigt och klokt att inte satsa högre. Kanske kan man till och med överraska positivt.