KRÖNIKA – ”Inte smärtfritt och kraven på Malmö öppnar för AIK och Djurgården”

KRÖNIKA MED FOTBOLLDIREKTS MAGNUS ÖSTERBERG
Ta en titt på den allsvenska tabellen nu. Titta på toppen och titta i botten. Sen är behovet av ett par djupa andetag rätt stort. Det rullar så att säga inte på smärtfritt för MFF just nu och nu blir hösten ett öppet race. Så ser det ut.

Jag trodde att Malmö FF skulle rycka loss lite i tabellen, inte dra iväg i ett helt eget race men väl ligga i topp med ett par poängs försprång.
Det hackar lite i maskineriet och nu måste MFF spänna musklerna i allsvenskan samtidigt som förhoppningar och krav ställs på avancemang hela vägen in i Europa Leagues gruppspel.

Uwe Rösler har lyckats otroligt väl sedan han tog över och nu ska det bli intressant att se hur de kommer ur denna period. Alltså, Malmö leder serien och har goda chanser att avancera vidare till nästa omgång så man kan ju knappast klaga, men ändå.
Det rullar inte på smärtfritt och kraven på MFF är skyhöga. Det gör inte det.

Och detta öppnar för både Djurgården och AIK.
Vi börjar med Dif som går från klarhet till klarhet och klamrar sig fast med ett järngrepp i guldstriden och det imponerar. Utan Erik Berg och utan en formtoppad Mohamed Buya Turay vinner man matcher på beställning. Buya är bra men kan onekligen bättre.

Mittbackarna är chefer, Markus Danielsson som är i sitt livs form och nu senaste, Jakob Une Larsson som målskytt. Ibland är försvar bästa anfall.
Dif har dessutom en match mindre spelad än de två lag som ligger före.
Seger där och Djurgården sitter i förarsätet.
Nyttige, duktige och allsidige Curtis Edwards verkar ansluta från Östersund, han är en bra förstärkning där min enda fråga är vem han ska peta? Känslan är att sportchefen Bosse Andersson är redo att sälja någon av sina nuvarande centrala mittfältare.

AIK har mullrat igång den sedvanliga ”höstmaskinen” och då är de mycket svåra att hantera. Den orubbliga defensiven finns där igen och nu med offensiva spelare som krydda så kan vi förbereda oss på att AIK kommer att ligga med däruppe, hela vägen.

Laget slåss som bekant på två fronter men det ska den här truppen hantera. Norlings rotation av spelare har såhär långt fungerat klockrent.
Dessutom har Bilal Hussein fått ett riktigt genombrott, där har AIK en spelare som ska bli högintressant att följa framöver. Nabil Bahoui är tillbaka, igen. Förra våren var han lysande när AIK lade grund för SM-guldet, nu är väl tanken att ”Nabbe” ska göra ett minst lika bra avtryck. Nu dessutom permanent, inte något tillfälligt lån.

***

Hammarbys offensiva, framåtlutade, spel firar stora triumfer.
Målen rasslar in i makalös takt och då vinner man såklart matcher. Det går att diskutera de fyra senaste motståndarnas defensiva kvaliteter, men faktum är att det på ett sätt kvittar. Tjugo (20) mål (!) på fyra allsvenska matcher är fruktansvärt vasst, det går liksom inte att skoja bort.
Hammarby behöver täta sin defensiv om det ska bära hela vägen upp till topp-3 men det är ingen omöjlighet. Aron Jóhannsson ska fylla luckan efter Vidar Örn Kjartansson och Rickard Magyar ger David Fällman och Mads Fenger konkurrens om mittbacksplatserna. Muamer Tankovic fortsätter att leverera poäng och briljera tillsammans med Alexander Kacaniklic och Nikola Djurdjic ser han läskigt effektiv ut för tillfället.

IFK Göteborg, BK Häcken och IFK Norrköping skuggar också men med en lite sviktande formkurva. Blåvitts slagstyrka har påverkats av försäljningarna, Häcken verkar ”aldrig” kunna slå toppkonkurrenter och IFK Norrköpings kamp på två fronter kanske är övermäktigt? Jordan Larsson såld innebär tapp av sin bästa målskytt.

***

I botten är det ju också väldigt många lag inblandade och här lär ångesten ligga som en tät dimma resten av säsongen. AFC Eskilstuna, GIF Sundsvall, Kalmar FF, Falkenbergs FF och Örebro har inga roliga trender.

ÖSK är kanske de som ändå ”mest” känns som att de kommer att krångla sig ur detta. AFC har sålt Felix Michel till AIK vilket är ett enormt tapp för deras del, dessutom stora förändringar i truppen och där Denni Avdic sitter på bänken? Obegripligt. Giffarna kommer att få det tufft. Ekonomin har gett utförsäljning av sina bästa och viktigaste spelare, det är ingenting man bara kan bortse ifrån.
Jag har varnat för att det här kan innebär nedflyttning när vi stänger säsongen, det finns ingen anledning att justera den känslan. Kalmar kan inte göra mål och då är det svårt att vinna matcher. Magnus Persson har mycket att fundera på, dessutom just nu med en massa skador. Matchen mot Elfsborg är den mest ångestladdade matchen den här säsongen.

***

Det är grymt eftersom bara ett lag kan vinna, tre får chansen till europakval(+ cupvinnande lag) och de andra lagen blir ju utan den konfekten. I botten är det två lag som åker ur, oavsett hur vi vrider och vänder på det. Ett lag får chansen att kvala, det är åtminstone en livlina att haka sig kvar i.

Det brukar sägas att ”det är mycket att spela om” och det kan vi verkligen snacka om här. Ett nytt tv-avtal som innebär miljonregn från säsongen 2020 är något inget lag har råd att missa, inte heller de fattigaste.