En touch av vad som väntar i höst – här är mina betyg

Vad hade då Olof Mellberg lyckats åstadkomma på två veckor med Helsingborgs IF?

Ja, i den här matchen var det tydligt.

Varenda spelare i laget kommenderat ner i försvarsspel – lagets enda forward Alhaji Gero var central mittfältare när Djurgården hade bollen – och var det så att de inte tog jobbet så syntes det tydligt på Mellberg att de skulle få höra det.

Mamudo Moro kom inte rätt i positionsspelet bakåt och Olof gjorde vad han kunde för att få kontakt med Moro, som var på motsatt sida spelarbänken. Under en period såg det ut som om Mellberg var på väg upp i atomer; kan det engagemanget smitta av sig på HIF:s spelare så kommer det göra nytta.

Och vi såg ett kontringsspel som det hade gnuggats på, för det var utstuderat och snabbare än HIF någonsin gått från box till box under hela säsongen.

Max Svensson, Armin Gigovic (17 år!), Gero, Farnerud och Abubakari visste exakt vad de skulle göra.

Och deras direkta spel skakade om Djurgården.

Den första halvleken var som en kavalkad av hundraprocentiga möjligheter och fantastiskt målvaktsspel.

HIF:s Anders Lindegaard gjorde åtminstone två “Buster-räddningar” som var av allra högsta klass och Djurgårdens Tommy Vaiho parerade fria lägen från Moro och Eriksson.

Bland annat.

Det var en sprakande halvlek.

Åtminstone för oss som tittade på men sannolikt inte för bägge lagens tränare.

De var nog mest nöjda med att matchen stod 0-0.

Och Kim Bergstrand också halvnöjd med att Mohamed Buya Turay klarade sig undan ett direkt rött kort efter en onödig armbåge i ansiktet på Fredrik Liverstam.

Guldjagande Djurgården hade en del att fundera över i paus och i andra halvlek tog de sakta, men metodiskt,  över den här matchen fullständigt. Helsingborg orkade inte stå emot på samma sätt och hade inte samma bett när de vann bollen. Vilket de sällan gjorde.

Förvisso hann det uppstå en viss frustration längs bänkraderna på Tele2 men till slut kom islossningen.

I 71:a minuten bytte Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf in Emir Kujovic.

Första gången han rörde bollen gjorde han 1-0 med skallen efter det att Buya Turay i princip skjutit honom i huvudet.

Andra gången han rörde bollen petade han in 2-0 på en perfekt passning från Nicklas Bärkroth.

Just exakt det som en gång gjorde Kujovic till allsvensk skyttekung; stå på rätt ställe, i rätt tid.

Djurgården malde systematiskt ned Helsingborg och hade bud på fler mål. HIF-målvakten Anders Lindegaard gjorde flertalet högklassiga räddningar.

Tillräckligt många för att fylla ett helt TV-potpurri med målvaktsgodis till Fotbollsgalan.

Att någon i en jury lyckades undvika att välja Lindegaard till Helsingborgs bästa spelare är en gåta. 

Djurgården tar återigen kommandot i guldjakten. De kom undan med blotta förskräckelsen i första halvlek men var utan pardon resterande 45.

Helsingborg bjöd på en alldeles strålande – sett till hur det har sett ut mot topplagen tidigare under säsongen – första halvlek och det var tydligt att Olof Mellberg hunnit sätta prägel på det här laget.

Här är mina spelarbetyg!

Tommy Vaiho – 3

***

Aslak Fonn Witry – 2

Jacob Une Larsson – 3

Marcus Danielson – 2

Elliot Käck -2

***

Jesper Karlström – 2

Fredrik Ulvestad – 3

***

Curtis Edwards (71) – 2

Astrit Ajdarevic (62) –  2

Jonathan Ring – 2

***

Mohamed Buya Turay – 2

Benjamin Machini (mv)

Kevin Walker

Haris Radetinac (86) – spelade för kort tid för betyg

Jonathan Augustinsson

Edward Chilufya

Nicklas Bärkroth (62) – 3

Emir Kujovic (71) – 3

Anders Lindegaard – 4

***

Markus Holgersson – 2

Andreas Granqvist – 2

Fredrik Liverstam -2

Adam Eriksson – 2

***

Armin Gigovic – 3

Mohammed Abubakari – 2

***

Mamudo Moro – 1

Alexander Farnerud (67) – 2

Max Svensson – 2

***

Alhaji Gero – 2

Ian Pettersson (mv)

Tobias Mikkelsen (67) – 2

Charlie Weberg

Daniel Hafsteinsson

Ibrahim Bance

Filip Sjöberg (88) –  spelade för kort tid för betyg