Tom Pettersson: "Då bestämde vi oss"
På ett hotellrum i ett minusgradigt Cincinnati sitter Tom Pettersson. Han landade i Ohio-staden i USA i torsdags och är mitt uppe i blankettdjungeln på internet när FotbollDirekt når honom på telefon.
– Jag fyller i visumansökningar till de andra i familjen, det är mycket grejer som ska fixas alltså, säger han och försäkrar att det nog ska bli bra.
Efter tre händelserika år i Östersunds FK var det dags för 29-åringen från Trollhättan att tillsammans med nyblivna frun Johanna Almgren, 35, och sönerna Lennox, 3, och Milo, 1, påbörja ett nytt äventyr på andra sidan Atlanten.
– Det hade vuxit fram mer och mer. Vi ville testa något helt nytt. Efter alla Europa League-framgångar när vi såg den ena duktiga lagkamraten efter den andra flytta till andra ligor och få nya utmaningar, då kände jag att jag också ville prova det, säger Tom Pettersson.
FC Cincinnati visade intresse i höstas, men då hade mittbacken så mycket annat att fokusera på med Östersund att han inte lade så mycket vikt vid det.
– Men sedan kände vi till slut att en flytt till USA med hela familjen skulle kännas tryggt, jämfört med många andra länder. Så då bestämde vi oss.
”SKULLE PASSA MIG PERFEKT”
Ohio-klubben har en helt ny träningsanläggning som Tom och Johanna fick tjuvkika på när de besökte klubben innan två-årskontraktet skrevs. En helt ny arena byggs dessutom och som ska stå klar till mittbackens andra säsong med laget.
Laget gjorde sin första säsong i MLS förra året, och kom sist i både den östra divisionen och i hela ligan. De släppte in flest mål, 75 stycken på 34 matcher. En premiärsäsong man troligtvis inte skryter om.
– Men det låter på dem som att de tog det året för att lära sig ligan och förstå hur allt går till. De ska väl satsa lite mer från och med nu, säger Tom Pettersson som i sin defensiva roll kommer att vara en viktig pjäs i den satsningen.
Vad visste du om FC Cincinnati innan det här blev aktuellt?
– Jag visste inte någonting om Cincinnati innan. Tror inte jag har sett en enda MLS-match i hela mitt liv, i och med att de går på nätterna hemma i Sverige. Zlatan hade man ju velat se men med två småbarn hemma så prioriterar man ju sömnen.
– Det finns ju amerikansk fotboll och baseball i staden också, men det går väl inte jättebra för de lagen heller. Så FC Cincinnati ser sin chans att få upp intresset för europeisk fotboll här i staden.
Tom Pettersson värvades som mittback, och gissar att hans roll kommer att bli ganska lik den han hade i Östersund.
– Sedan är det alltid svårt, det kanske blir något helt annat. Men de säger att de vill utveckla sitt spel med boll, lite så som jag är van vid från ÖFK, och det skulle ju passa mig perfekt.
”JAG KOMMER ALLTID VARA MIG SJÄLV”
Flera amerikanska fotbollsbevakare och tränare ser svenskarna i MLS som pålitliga och hårt jobbande spelare. De kanske inte är de som sticker ut eller gör häftiga mål, men de bidrar med en stabilitet och ett trygg anda i spelet. Tom håller med om att det säkerligen är så de vill se på honom också när han kommer igång med sin nya klubb.
– Med all rätt, det är ju sån jag vill vara. De känner väl inte mig superbra som spelare eller människa än, men de kommer de ju att göra, säger han.
–Jag känner inte att jag behöver stå i något speciellt fokus, jag är där för att göra allt för laget. Det har jag gjort hela min karriär så det passar väl ganska bra in på den där beskrivningen av svenskar.
Du var kapten i ÖFK, hur tror du att du kommer vara i nya omklädningsrummet? Är du en naturlig ledare direkt eller är det något som växer fram?
– Svårt att säga, jag är inte den som står i omklädningsrummet och håller ett brandtal. Den sortens ledare har jag aldrig varit. Men jag kommer vara samma spelare och ta för mig lika mycket på plan även om jag inte känner någon. Det var ju garanterat därför jag var lagkapten i ÖFK också, på grund av det jobbet jag lägger ner på planen.
– Sedan kan jag uppskatta och gå runt och prata med folk mellan fyra ögon, men det är ju när man känner varandra lite bättre. Så det kommer säkert bli samma sak här även om man kanske är lite avvaktande i början och behöver känna in alla nya människor. Tids nog blir det nog liknande, och jag kommer alltid vara mig själv.
Och du var inte bara kapten, du var en stor profil i Östersund och väldigt omtyckt av supportrar. Kommer du att sakna den uppmärksamheten?
– Nej, det tror jag inte. Jag hade det skitbra i Östersund, alla var så glada och peppade hela tiden, speciellt efter det vi uppnådde 2017. Så människorna kommer jag sakna, men just det här att jag ska känna att jag är uppskattad, det är väl inget jag egentligen märkt av riktigt. Att folk pratar med en när man går på ICA och så, det är väl normalt? Jag kan bara vara den jag är, det har jag alltid varit. Folk får gilla mig eller inte gilla mig, det är som det är.
”BARA ATT GÅ UT OCH GASA”
Partnern Johanna Almgren jobbade som assisterande tränare i Östersunds FK under tiden i Jämtland. Tom Pettersson berättar att under första mötet med Cincinnati hamnade hon i ett långt samtal med MLS-klubbens ena assisterande tränare. Om allt går som de båda svenskarna vill kommer även Johanna att få en roll i nya miljön.
– Det finns en ambition från båda sidor att försöka hitta nån lösning så att hon också får jobba ute på planen. Sedan exakt hur det blir får vi se sen när vi kommit på plats, det blir inte förrän senare. Men att hon bara skulle vara hemma i två år, det kommer inte hända, säger Tom.
Under lördagen gör den förre Östersundskaptenen sin första träning med sin nya klubb. Därefter väntar två veckors träningsläger i Arizona.
– Sedan tillbaka till Cincinnati, i fem dagar, och sedan två veckors träningsläger i Florida. Sedan är det bara en vecka kvar till premiären i New York, och under den veckan ska jag åka hem till Sverige och hämta familjen och flyttlasset.
Familjen kommer bo i ett radhusområde med gemensam pool och lekplats, och för Tom är det viktigt att familjen kommer i ordning och mår bra för att han ska kunna njuta av det nya äventyret.
– För mig är det lugnt, jag får ju spela fotboll, men det är ju viktigt att familjen trivs. Då kommer det bli helt magiskt, det är jag säker på.
Är du nervös inför första träningen?
– Ja, lite nervös är jag. Man har ju varit med om det här några gånger när man kommer till ett lag när man inte känner någon, och nu blir det ännu mer speciellt när det inte är några svenskar där. Så lite nervös är jag. Men jag ser ändå fram emot det jävligt mycket. Att träffa alla, lära känna alla, gå ut på plan och bara köra. Sedan är det bara sex veckor till premiären, så det är bara att gå ut och gasa.