PÅ FD: Dif-historisk nära att lägga av – rankar Alm som mest spännande

Sören Åkeby kan vara 2000-talets största allsvenska tränarnamn. Men nu är Djurgårdens forne guldmakare nära att sluta en stor karriär. 
– Jag har inte gett upp. Det är fel ord men jag har varit med så länge och är 63 år i dag. Jag sörjer inte ett dugg, säger Åkeby till FotbollDirekt.se.

Vilka framgångar han har tagit. Sören Åkeby har allt sedan debuten i Djurgården kring milleniumskiftet haft framgångar som kanske inget annat allsvenskt tränarnamn.

Det började med vinsten i superettan och året efter (2001) ett silver i Djurgårdens allsvenska comeback – och på det en legendarisk era överhuvudtaget inom svensk fotboll: dubbeln 2002 och ett andra raka SM-guld 2003. Personligen utsågs han till årets tränare två år i rad tillsammans med partnern Zoran Lukic.

Sedan dess har han varit tränare i bland annat Århus, Malmö FF och Gif Sundsvall. Men nu har hans namn hamnat utanför strålkastarna och framgången med Giffarna, det allsvenska avancemanget hösten 2012, kan nu ha blivit hans sista tränarframgång.

Numera står han utan telefonsamtal Intresset finns inte där längre för ett namn som så länge tillsammans med Zoran Lukic dominerade svensk fotboll för Djurgårdens räkning.
– Nej, jag har inte några bud, i alla fall inget jag är intresserad av, säger Åkeby i dag till FotbollDirekt.se.

– Alltså jag känner att jag har samma kapacitet som någonsin. Ja, verkligen. Erfarenhet är värt så oerhört mycket i det här jobbet. Men allvarligt jag sörjer inte. Allt har sin tid och är det så här…så har jag ändå fått vara med om så oerhört mycket.

– Nej, jag går inte och väntar på att telefonen ska ringa. Jag fungerar inte så. Jag lever ett bra liv.

Men ditt namn är stort. Det finns fler andra stora namn som Conny Karlsson och Tom Prahl som i dag saknar jobb.
Faller människor för snabbt för åldersstreck i Sverige i dag? – utomlands är det snarare en regel att som exempelvis idrottsmän, politiker och tv-människor är aktuella längre…

– Ja, men det tror jag också. Det är lättare utomlands. Man har som exempelvis en större respekt för tränare utomlands. För erfarenhet och meriter.

Vad är du mest stolt över, finns det något ögonblick du som allra mest vill lyfta fram – som är störst eller finns det flera jämställda framgångar?

– Vinsten med Djurgården i superettan när vi gick upp blev ju starten för allt. Silvret i allsvenskan året efter. SÅ nära SM-guld vi var redan det året. Sedan två raka SM-guld, dubbeln det första året. Men kanske är dubbeln 2002 och hur jag två år i rad blev utsedd till årets tränare det jag är mest stolt över.

På det får Sören Åkeby ge sin syn på det mest spännande han i dag känner kommer underifrån.
På tränarvis rankar han Andreas Alm högt, liksom Roar Hansen. Två tränare som ännu inte vunnit något men som i Åkebys ögon kommer att göra det.

– Andreas Alm är förmodligen mest spännande för mig. Han är ju lite speciell. Men det ska man vara. Beläst pojk. Smart. Ja, en tänkande tränare som jag har respekt för. Nu har han fortfarande inte pricken över i:et men man måste komma i håg att han i många år nu tagit topplaceringar med AIK, trots att så många spelare försvunnit.

– Andreas har redan kommit långt och han kommer att lyckas. Men jag vill också nämna Roar Hansen. Han är förtjänt av bättre förutsättningar än vad han haft i Helsingborg och Åtvidaberg. Roar är utan tvekan kapabel för att leda en toppklubb till framgång i framtiden.

Vilka allsvenska spelartalanger har du godast öga till?

Isac Lidberg i Hammarby, brottaren Martin Lidbergs son. Sedan gillar jag ju Niclas Eliasson i AIK. Kvick, kreativ. Känns väldigt ambitiös. Har så mycket i sig. Han är utan tvekan en framtida allsvensk toppspelare för mig.

MISSA INTE – MER OM DJURGÅRDEN

– Bosse Anderssons ord om kluriga förhandlingar
– Djurgården kan lägga beslag på Serie A-miljoner

FÖLJ FOTBOLLDIREKT FÖR DE SENASTE NYHETER OM SVENSK FOTBOLL!

– TWITTER
– FACEBOOK
– INSTAGRAM

ELITEFOOTBALL – Sveriges bästa statistik-databas för svensk fotboll

 

 

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: