FD SERIE: Drömmen för 15 000-17 000 spelare – men bara 20 platser!

EM-kvalen för Sveriges ungdomslandslag är alldeles precis runt hörnet då det avgörs senare denna månad. Magnus Wikman tog ut sin trupp till U17-kvalet med spelare enbart födda 1999. Tomas Turesson kommer att ta ut sin trupp till U19-kvalet med spelare enbart födda 1997. Varför tas inga underåriga spelare med?

Just den frågan har jag haft länge, länge.
Nu kändes det som rätt tillfälle att äntligen försöka ta reda på svaret. För att få bästa möjliga svar valde jag att prata med Sveriges samtliga fyra ungdomsförbundskaptener på pojksidan samt flicklandslagets så framgångsrika förbundskapten, demontränaren Calle Barrling.
Det var tre huvudsakliga områden som jag tittade närmre på och jämfört med Sveriges pojkungdomsfotboll. Andra stora lagidrotter, andra länder inom fotbollsvärlden och flicksidan inom svensk fotboll. Samtliga tre områden blandar årskullarna betydligt mer frekvent än Sveriges pojklandslag. Hur kommer det sig?

Hockey, handboll och basket. Samtliga stora lagidrotter i Sverige gör det – blandar sina ungdomslandslag med spelare som är födda olika år. En titt på senaste JVM i hockey exempelvis visar en intressant aspekt.
Sveriges bästa poängplockare i turneringen blev Alexander Nylander, född 1998 och yngst i hela laget. Spelarna i JVM fick vara födda 1996 och senare. En titt på hela poängligan visar att de nio spelarna med flest poäng var underåriga spelare. Först på tionde plats återfinns första spelaren född 1996. Visst hade några 96:or som NHL-klubbarna inte släppte till turneringen säkerligen tagit sin in på topp tio i poängligan, men ändå. Sverige däremot hade sitt bästa lag på plats och ändå blev Alexander Nylander poängbäst. Nylander var en av åtta underåriga spelare som spetsade till Sveriges trupp. Fotbollen i Sverige däremot, har valt en helt annan väg.

– Vi brukar ha 15 000-17 000 registrerade spelare i varje årskull i Sverige, de slåss om 20 platser. Handboll och hockey till exempel har inte lika många utövare och därför finns kanske ett större behov av att blanda spelare i olika åldrar i landslagen, säger Claes Eriksson, P98-landslagets förbundskapten.
Samtliga förbundskaptener gav snarlika svar som Claes Eriksson angående hur de andra idrotterna arbetade med sina ungdomslandslag.

Spanien med drygt fyra gånger så många invånare som Sverige och med ett betydligt större urval bland fotbollsspelare har en annan strategi. De spanska ungdomslandslagen öronmärker tre till fem platser i samtliga trupper åt underåriga spelare. Ett system som verkar fungera rätt hyfsat, minst sagt. Spanien är nämligen regerande U19-Europamästare. Sedan UEFA 2002 instiftade U19-EM har Spanien vunnit turneringen hela sju gånger på fjorton försök. Det gör landet till det mest framgångsrika på U19-sidan. Spanien är även det land som vunnit flest titlar på U16/U17-nivå. Innan Sveriges U21-guld i somras hade Spanien två raka titlar. Landet totaldominerar ungdomsfotbollen i Europa. A-landslaget har också presterat på sistone. Med EM-guld 2008, VM-guld 2010 och nytt EM-guld 2012 får Spanien under den eran räknas som ett av det absolut bästa bollandslaget i historien. För att återgå till U19-EM i fjol. I sin 18-manna trupp som erövrade guldet hade Spanien med sig sju underåriga spelare. Elfsborgsdödaren i Youth League, Borja Mayoral, var en av dessa spelare. Han blev EM:s skyttekung.

– Skulle vi ta ut 20 spelare i våra trupper kan jag kanske tycka att man hade kunnat ta med två yngre spelare i varje trupp som sedan går in med erfarenhet när det väl är dags för sin egen ålderskull. Men då gäller det att de är tillräckligt bra och tillför laget något. Nu när vi bara får ha med 18 spelare har man inte riktigt råd med det då det alltid är tätt med matcher, säger Magnus Wikman, P99-landslagets förbundskapten.

– Vi i Sverige är ganska restriktiva med det. I det långa loppet är det inte alltid det gagnar spelaren positivt. Vi satsar på en långsiktig utbildning för spelarna och gör de redo för vårt A-landslag. Det viktiga är inte att vinna varje match nu på den här nivån, säger Claes Eriksson, P98.

– Plockar man in en yngre spelare så betyder det att en äldre spelare försvinner. Ska man jaga resultat på kort sikt hade det nog sett annorlunda ut med en del yngre spelare. Vi jagar inte resultaten utan fokuserar mer på det längre perspektivet. Vi har testat att flytta upp spelare med blandat resultat. Vår generella policy är att behålla årskullarna som de är, med undantag om det är något exceptionellt, säger Tomas Turesson, P97-landslagets förbundskapten.

– Det går olika fort för alla. Vissa stannar upp för att sen ta fart igen medan andra tar väldigt stora kliv under en kort period. Upp- och nedflyttning är en känslig bit. En uppflyttning är positivt, en nedflyttning är inte det, säger Roland Nilsson, P00-landslagets förbundskapten.
Just problematiken om själva nedflyttningen av en spelare pratar samtliga förbundskaptener om. Att spelaren kan tappa i motivation och ha svårt att anpassa sig i sin egna årskull vid en nedflyttning.

Av en slump i en intervju med P99-landslagets kapten Joseph Colley började han själv prata om just att blanda årskullar. Jag förmedlade då svaren som ungdomsförbundskaptenerna hade gett. Varpå Colley gav följande svar.
– Jag tycker det är bra för utvecklingen att spela med äldre spelare. Alla i vårt landslag spelar redan med äldre spelare i sina klubblag. De borde i alla fall testa att blanda och se hur det går kanske. Det är inte hela världen att flyttas ner igen. Enligt mig skulle det bli en motivation att man ska kriga ännu hårdare för att ta sig upp igen.

Calle Barrling måste räknas som en av Sveriges absolut främsta ungdomstränare med sina två U19-EM guld 2012 och 2015. Vid första tillfället fick spelarna vara födda 1993. Det stoppade honom inte för att ta ut två spelare födda 1995 och flertalet spelare födda 1994. I fjol fick spelarna vara födda 1996. Trots det fanns det mer spelare födda 1997 med i guldtruppen.
– Det finns en naturlig förklaring till att vi på flicksidan blandar mer. Pojksidan har fyra ungdomslandslag, vi har tre. På flicksidan har vi inget U18-landslag så automatiskt hamnar de hos mig och U19-landslaget. Så istället för att en hel årskull blir utan utbildning i ett år så är de med i U19-landslaget, säger Calle Barrling, flicklandslagets förbundskapten.

Visst finns det undantag på pojksidan, men det är extremt få. Bland spelarna i de olika landslagen för tillfället är det inte många som har blivit uppflyttade. Zacharias Faour, född 1998, fick testa att spela med 97-landslaget förut, han år inte aktuell nu. Filip Dagerstål och Ali Suljic från 97-kullen testade på spel i P96-landslaget när det fanns. Den sistnämnde var även med i både U17-EM och U17-VM med 96:orna. Dessutom debuterade Gustaf Nilssons i U21-landslaget i fjol, men det är inte någon uppflyttning bland de yngre landslagen. Annars är det inte fler spelare som har blivit uppflyttade.

För två år sedan däremot hände något rätt unikt inom svensk ungdomslandslagsfotboll. Tomas Turesson skulle leda P95-landslaget i det avgörande kvalet till U19-EM. Han hämtade in fem spelare från den så lyckade 96-kullen som precis hade tagit VM-brons.
– Jag hade kanske en övertro att deras erfarenhet skulle göra oss starkare och ta oss till EM. 96:orna hade kommit väldigt långt i sin utveckling och gått förbi 95:orna i klubbhierarkin. Carlos (Strandberg) öste in mål i Allsvenskan, Linus (Wahlqvist) spelade mycket i Allsvenskan och Isak (Ssewankambo) hade tagit sig långt i Chelsea. Detta år försökte vi nå EM och såg det kortsiktiga målet, då ville vi ha med dessa spelare. Det som var svårt var att det blev en annan gruppdynamik och rörigt i hierarkin med så många nya spelare i laget. Efter detta försök har vi blivit ännu mer restriktiva med att flytta upp yngre spelare, säger Tomas Turesson, P97.
Senare i mars leder Turesson sitt nya landslag, 97:orna, i det avgörande kvalet till U19-EM. Truppen tas ut runt 10:e mars, men redan nu avslöjade han att det inte kommer finnas med några underåriga spelare.

Sammanfattningsvis är förbundskaptenerna fria till att blanda årskullar om de skulle vilja göra det. Ingen är emot det, men anser att man ska vara väldigt försiktig med det. Den stora problematiken enligt förbundskaptenerna är den eventuella nedflyttningen av spelaren i fråga. Det märktes tydligt under intervjuerna att detta är något förbundskaptenerna diskuterat mycket kring och har liknande åsikter om.

Så här lät det när förbundskaptenerna fick tala fritt om ämnet.
– Är den yngre spelaren två procent bättre än en äldre spelare på samma position kanske det inte finns så stort värde att välja den yngre spelaren. Är han däremot 20 procent bättre finns det ett större syfte att plocka in honom. Fördelarna att flytta upp en yngre spelare till en tuffare matchmiljö är att man påskyndar spelarens utveckling. Man får den kortsiktiga vinsten i form av att man ökar sina chanser till att vinna själva matcherna, säger Claes Eriksson, P98.

Om man lyckas vinna sina kvalmatcher och tar sig till EM, blir det inte en långsiktig vinst då också?
– Jo. Tar man sig till ett stort mästerskap blir det en långsiktig vinst med, säger Claes Eriksson, P98.

– Det finns fördelar och nackdelar med allt vi gör. Jag har inga problem med att blanda, men det viktiga är hur man gör det. Hade jag haft ett korrekt svar på hur man skulle göra så hade jag gett dig det, men det har jag tyvärr inte. Det gäller att sätta sig in i och värdera olika saker så att allt funkar på ett bra och vettigt sätt, säger Roland Nilsson, P00.

– De äldre landslagen kanske hade kunnat blanda mer, där är inte ett år lika kännbart som i de yngre landslagen. Laget skulle kunna bli bättre om man fyller på med duktiga yngre spelare som tillför laget något. Man hade även kunnat sudda bort linjer och gränser så att man inte fokuserar så mycket på vilket år spelaren är född. Jag föredrar däremot att smyga långsamt och låta spelarna växa i sin egen takt istället, säger Magnus Wikman, P99.

– Vi har en öppen diskussion i vår lilla förbundskaptensgrupp. Vi får blanda, men vi gör det inte så ofta. Om det är en exceptionell talang som ploppar upp och anses platsa med laget som är ett år äldre för vi ett resonemang om det är bra för spelaren och för svensk fotboll. Vi är rätt återhållsamma och brukar köra ett bredare race, där flera spelare används, säger Tomas Turesson, P97.

– En viktig del i det hela är vad som kännetecknar mognad. Man kan inte bara titta i passet och kolla åldern. Det gäller att ta ställning till social, fysisk och mental mognad också. En 14-åring kan vara lika socialt mogen som en 24-åring och vice versa. Det gäller att titta på hela spelaren. Resultatmässigt kan det vara bra med en blandning av årskullar. Men i slutändan är det utbildning vi håller på med och inte att jaga resultat, säger Calle Barrling, flicklandslagets förbundskapten.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: