Långintervju: Räds inte pressen - ''Jag är här av en anledning''

- Det är ju så många nivåer upp och man måste ha tålamod och tro på det att man kommer in i det mer och mer hela tiden. Sen har jag inte så mycket att förlora, säger Ludwigson till FotbollDirekts utsände nere i Portugal.

Har man inte följt superettan de senaste säsongerna så kan Gustav Ludwigson uppfattas som något av en doldis. Steget upp till elitfotbollen tog han 2018 då han skrev på för Göteborgsklubben Örgryte IS. Under debutsäsongen spelade han samtliga matcher och noterades för elva mål och sex framspelningar. De goda insatserna ledde snabbt till ett stort intresse från flertalet allsvenska klubbar.

I augusti 2019 blev det ändå klart att Hammarby dragit det längsta strået och säkrat anfallarens signatur på ett treårigt kontrakt.
Affären blev dock inte helt friktionsfri då Örgryte sedermera anmälde Hammarby för att ha pratat med Ludwigson innan de fått lov av Göteborgsklubben. Anfallaren anslöt till Hammarbys trupp i början av januari 2020.

FotbollDirekt träffar anfallaren i samband med en avslutad träning under lagets läger i Algarve. Ludwigson är sist kvar tillsammans med lagkamraten Simon Sandberg och de kör extra länge efter att majoriteten av truppen lämnat träningsplanen. De håller på så länge att den 26-årige spelaren helt missar skjuts tillbaka till hotellet då den sista bilen endast hade en ledig sittplats. Istället hoppade han in FotbollDirekts hyrbil.

Tror att många som inte följt superettan är väldigt nyfikna på dig. Kan du beskriva dig själv som spelare?
- Som Billborn sa för inte länge sedan; jag är ganska energisk, springer mycket och är fysisk, börjar han och fortsätter:
- Men försöker öppna ytor framför motståndarna. Det är klart det inte räcker att bara springa mycket och vara stark. Du måste ju tänka fotboll och förstå taktiken såklart. Men spelstilen är åt det hållet.

Är det taktikdelen du tror du måste jobba mest på nu när du tar steget upp till allsvenskan?
- Det är nog det tekniska, tempot och touchen. Man har ju ingen tid och har inte råd att ta en dålig första touch. Min förstatouch är kanske inte det jag är mest berömd för. Den behöver jag jobba med såklart, varje träning. Man blottas ju direkt om man gör missar. Man straffas på träningar om den är dålig.

Du tränade med Hammarby redan i november och kunde redan då bekanta dig med laget, men hur skulle du säga att det första intrycket av klubben och omklädningsrummet varit?
- Det är gött gäng såklart, men det tror jag de flesta säger. Samtidigt är det en förening som tillåter alla att vara sig själva och det gör inget att man sticker ut. De försöker hellre lyfta fram att man är sig själv och skapar en god stämningen genom det. Det är både högt till tak, men ändå proffsigt ute på plan och man kan skoja hur mycket som helst utanför. Samtidigt så är alla väldigt seriösa och duktiga när man drar på sig fotbollsskorna. Det är en bra blandning.

Är det någon som du kommit speciellt bra överens med?
- Inte så, men nu bor jag med Simon (Sandberg) här. Jag bodde med Hjalle (Hjalmar Ekdal) tidigare. Det blir ofta de man bor med som man även hänger med. Nu har vi ett jätterum däruppe med tv-spel och vi har plockat in en extraskärm och så. Det blir ett bra ställe att hänga på.

Rent fotbollsmässigt - är det någon speciell spelare som imponerat på dig under den tiden du varit här?
- Jag har nämnt Darijan Bojanic innan och det står jag fast vid. Men egentligen även den allmänna nivån som är hög. Sedan varierar det ju från träning till träning. Ibland sticker någon ut med några fina aktioner och då blir man sådär "jävlar vad de sitter på mycket kvalitet." Man får en uppenbarelse varje dag när det kommer till olika spelare. Jag tycker också att Richard Magyar är riktigt fin och har alla de kvaliteterna för en mittback som ska kunna spela ute i Europa.

Vad med Bojanic är det som imponerar?
- Det att man tror att det är stängt, men då hittar han en passning som sitter helt perfekt. Det är avvägt, inte för mycket fart och inte för mycket skruv. Det är ofta man står på träningarna och tänker "Åh, jävlar. Vad hände där?". Det är imponerande.

Det ryktades om att flertalet klubbar var intresserad av din signatur. Bland andra Djurgården och Norrköping. Vad var det till slut som fick dig att välja Hammarby och inte någon annan klubb?
- Egentligen var det ett ganska enkelt val när jag väl fick möjligheten. Så fort jag hörde om det så försökte jag göra allt för att det skulle gå vägen. Många i Sverige drömmer om att spela i Hammarby, det är inget att sticka under stolen med. Får man chansen att göra det så är det svårt att tacka nej. Det ska såklart funka för båda parter, men det fanns ett intresse från båda håll.

Du spelade division 2-fotboll så sent som 2017 och det är ett stort steg att gå från den nivån till allsvenskan på några få säsonger. Hur hanterar du den pressen som kommer med att gå till den nivån och ett lag som Hammarby?
- Det är ju något jag brottas med varje dag, mentalt. Även speltekniskt. Det är ju så många nivåer upp och man måste ha tålamod och tro på att man kommer in i det mer och mer hela tiden. Sen har jag inte så mycket att förlora. Jag har tagit ett steg, i stort sett, varje år sedan division 5. Detta är såklart det största steget och den största utmaningen jag haft framför mig, men det är bara att ta sig an den rakryggad och om det går så är ingen mer nöjd än vad jag är.

Avtalet med Hammarby blev klart under pågående superettan-säsong och du var kvar där tills den var över. Skulle du säga att det påverkade ditt spel positivt eller negativt att veta att du är Bajare under 2020.
- Jag har nämnt det innan tror jag, men så länge hoppet om en allsvensk plats fanns i Örgryte så var det enkelt att hålla fokus.  När det hoppet dog så blev det ju lite att man blickade framåt såklart, men jag ville ändå avsluta snyggt för supportrar och allting.

Hur tror du Hammarby kommer prestera under 2020?
- Det kommer vara en mental fråga. Nu vet de andra allsvenska klubbarna vad som väntar när man kliver in på Tele 2 och de kommer säkert börja anpassa sin fotboll mer och mer efter det. Det gäller att hålla en hög nivå uppe under hela säsongen och kanske möjligen också förbättra borta- och grässpelet lite. Det vet jag är något de kämpade med under förra året.
Jag tror att lyckas Hammarby hålla en hög och jämn nivå under hela säsongen så finns det definitivt kvalité för att kunna ta laget till en bra och hög position i allsvenskan. Det är inget man kan förneka.

Har du personliga mål för säsongen?
- Nej eller ja, jag försöker varje dag fokusera på mina brister och slipa på de detaljerna som krävs för att kunna konkurrera om en plats. Sen så försöker jag ta det steg för steg. Att ta chansen om och när jag får den. Fram tills dess så har jag inga förväntningar förutom att jag vill hjälpa laget framåt. Om jag inte får spela så betyder det förhoppningsvis att vi gör nåt bra som lag. Sen så vill man såklart vara med och bidra till det, men alla får hitta sin roll. Jag vill bara hjälpa till på det sättet som jag kan.

Du är inte rädd att hamna på bänken?
- Nej, det är jag inte. Jag vill ju såklart inte hamna på bänken. Det vill ingen fotbollsspelare. Men jag tror det är viktigt att ha spelare i ett lag som accepterar att någon ska sitta på bänken. Då kan man inte sitta där och tjura, utan man får istället försöka och peppa de som spelar.  Om jag spelar så är det någon annan som får göra samma sak för mig och det är det som driver ett lag framåt. Jag kommer försöka ta mig an det var jag än sitter.

Hur ser du på Stefan Billborn som tränare? Han har ju en egen modell på hur han tycker att fotboll ska spelas. Tycker du att du passar in i den?
- På ett sätt absolut. Han vill hela tiden att det ska vara ett högt tempo och att spelare ska springa mycket. Det är klart att jag vet att det finns grejer jag måste bli mycket bättre på för att passa in. Jag vet att vi har spelare som är duktiga med bollen, som kan hålla i den. Vi ska försöka att inte tappa bollen då vi ska styra matcherna. Då kan man aldrig hafsa iväg något.

- Det är klart, då vet jag att jag måste jobba på de tekniska bitarna. Det betyder ändå inte att jag ska tappa de kvalitéerna som tagit mig hit. Jag ska försöka hitta en kombination där.

- Jag vet också att Jocke (Björklund) har mycket att säga till där också och det är viktigt att lyssna på både Stefan (Billborn) och Jocke i deras tankar kring det taktiska samt det speltekniska. Det finns mycket att lära och det försöker jag hela tiden.

Du beskrivs som en spelare som spela i alla fyra offensiva positionerna. Känner du också så?
- Nu har vi ju många väldigt duktiga kantspelare, men om det behövs så kommer jag absolut spela där om de vill det. Sätter de mig där så kör jag. Jag har spelat på alla positioner innan och var de tycker jag ska spela är upp till dem. Jag försöker anpassa mig till den positionen jag blir tilldelad helt enkelt.

Du har beskrivit Hammarbys fysträning som lärorik. Hur ser du på Jimmy Lidbergs filosofi?
-Jag tycker den är helt rätt. Hela klubbens filosofi i allmänhet. Det som kommunicerats är att man vill bli ett lag för Europa. Då måste man träna som europeiska lag helt enkelt. Det är inte mer komplicerat än så. Jag tror, eller jag vet, att man har en väldigt utstuderad plan kring hur man vill lägga upp det fysiskt och hur man jobbar in fotbollen. Det syns ganska tydligt hur man tänker och resonerar. Man skulle aldrig riskera att överträna oss, utan det handlar om att förbereda oss för en lång säsong och även spel i Europa. Det handlar om att sätta en standard för klubben.

- Jimmy är väldigt kunnig och hela staben har ett bra samarbete. Jag tycker det är skitkul att lära mig fysik och hur man kan använda det som ett vapen på plan samt även som ett skadeförebyggande medel.

När jag kollade på träningarna så körde du extra båda gångerna och du har sett nästan outtröttlig ut.  Är det för att du tycker att fotbollen är extremt rolig just nu?
- Det är kul när man kommer ner hit och det är grönt gräs samt sol på himlen. Man blir ju glad bara av att få komma ut och spela fotboll. Det har varit en tung period innan och det är kul att få känna lite på bollen. Jag försöker ha en positiv inställning till träningarna. Det är rätt klart för mig vilka grejer jag vill jobba på när jag kommer till träning och jag vet att om jag har ett positivt humör, springer mycket och är fokuserad så lär jag mig mycket snabbare. Sen är min spelstil att springa mycket. Även om jag inte är exakt samma spelartyp som de som finns här sedan tidigare så är jag här av en anledning. Jag bryter lite mönster.

En sista fråga. Du är ju något av en tv-kändis i och med ditt deltagande i Gladiatorerna för några år sedan. Vilka fyra spelare i laget hade du haft svårast mot i ett gatlopp?
- Oj, den är svår. Gladiatordelen i ett gatlopp handlar ju nästan uteslutande om storlek och styrka. Då är det ju mittbackarna Mads Fenger, Richard Magyar, Kalle Björklund, Hjalmar Ekdahl, Tim Söderström och de övriga stora starka spelarna som vore värst att möta.

- Om det det skulle handla om att ta sig igenom ett gatlopp istället så är det ju mer en kombination av styrka, smidighet och snabbhet. Tim Söderström är ett monster. Honom vill man inte möta. Samma sak gäller även Magyar. Det är de två i det fallet.