Gerzic om nytt ÖSK-kontrakt: "Vill ha det klart så fort som möjligt"
Men framtiden i ÖSK är ännu inte spikad.
Gerzic vill ha det klart så fort som möjligt:
– Jag har en familj därhemma också. Man vill ändå få reda på vad man ska göra. Hade jag varit själv, utan min son, då hade man inte brytt sig så mycket. Nu finns det andra aspekter i livet, det viktigaste av allt, mitt barn. Då vill man ha framtiden klar, säger Gerzic.
Nordin Gerzic gjorde igår mot Helsingborg sin 300:e allsvenska match för Örebro SK. Debut 2007, 13 säsonger och bara några få matcher från att passera Thomas Andersson som den med flest allsvenska matcher för ÖSK.
Andersson gjorde 312 matcher, Gerzic nu uppe på 300. Och det återstår fem matcher.
I går hedrades Gerzic i samband med Helsingborgsmatchen. Nu har han hunnit smälta det hela, efter några dagars intensiv uppmärksamhet.
– Det har varit ganska mycket. Från början tänkte jag inte så mycket på det. Men ju mer jag tänker på det... 300 matcher, det är sjukt många. Och då har du alla andra matcher på det också. Det har gått upp för mig, det börjar sjunka in nu. Det är riktigt stort, säger Gerzic till FotbollDirekt.se.
Samtidigt sitter den snart 37-årige ÖSK-ikonen på ett utgående kontrakt. Han kan stanna på 305 matcher i år, men förlängs kontraktet så lär han slå rekordet nästa år. Det är dock ännu oklart kring framtiden.
Ibland med spelare med utgående kontrakt kan det vara lite oroligt, i andra fall är det mer "vi vet var vi har varandra". I ditt och ÖSK:s fall känns det som väldigt mycket "vi vet var vi har varandra"...
– Ja så är det någonstans. Samtidigt, vi har pratat, men vi har inte kommit fram till någonting. Jag har inte fått något besked åt något håll. Jag känner mig fortfarande väldigt pigg, min motivation är på topp. Jag vill spela minst ett år till. Det är så jag känner. Det hade varit annorlunda om jag kände att jag blivit sämre. Men jag tycker inte jag blivit sämre mot tidigare år. Jag kommer sluta den dagen jag inte känner att jag inte är tillräckligt bra. Jag vet att jag slutar då. Men nuförtiden är det inte bara upp till mig.
Det är kanske samtidigt så när man kommer upp i en viss ålder... att snacket om slutet kommer ändå, oavsett hur bra man spelar…
– Det har blivit så, och det är jävligt konstigt. Visst, det är business i det hela också, det fattar jag ju. Men fotboll, det ska spela inte spela någon roll om du är 15 eller om du är 40. Är du bra nog så spelar du. Det är det som är tjusningen med fotboll. Där ser du verkligen, är han tillräckligt bra eller inte tillräckligt bra? Det är min åsikt om det. Klubben kanske har en annan åsikt. Det vet jag inte. Jag vill spela för att jag känner att bidrar, den dagen jag inte gör det, då är det slut.
Är det här någonting som man vill ha på plats nu eller känner man mer att det där kan vi ta i vinter?
– Nej, jag vill ha det klart så fort som möjligt. Jag har en familj därhemma också. Man vill ändå få reda på vad man ska göra. Hade jag varit själv, utan min son, då hade man inte brytt sig så mycket. Nu finns det andra aspekter i livet, det viktigaste av allt, mitt barn. Då vill man ha framtiden klar.
Det skulle vara ett väldigt tufft beslut av ÖSK att ta, att låta dig gå?
– Ja såklart. Jag har ofta inga problem med att säga vad jag tycker. Men som jag sagt innan; Jag ser ingen anledning till varför jag inte skulle fortsätta. Jag ser inte den anledningen. Hur mycket jag än tänker och inte tänker, jag ser inte anledningen varför. Jag spelar fortfarande, jag spelar 90 minuter varje match. Jag var skadad i början, hade problem med hälen, presterade inte så bra. Sedan igår var jag bajs i och för sig. Vi vann och jag stod för två baklängesmål, jag var Helsingborgs bästa spelare.
– Men jag tycker faktiskt att jag spelat på en väldigt hög nivå. Det är bara så det är. I en centrallinje där om du slår MFF, Norrköping, Elfsborg, Sirius... och spelar på en av de mest utsatta positionerna i laget, då betyder det att man gjort något bra.
Ni har gjort det väldigt bra mot topplagen. MFF, Norrköping...
– Ja men det är så det är bara: Vi har en väldigt, väldigt hög högstanivå i vårt lag. I fotboll får du ofta framgång om du får kontinuitet i laget. Vi har bytt lite för mycket senaste åren, det kommer in spelare som gör det bra och försvinner. Nu har vi fått ihop ett fungerande lag. Sedan har vi såklart fortfarande massor att vidareutveckla. Men man får heller inte glömma att vi har tre-fyra ordinarie spelare som varit skadade under hela eller delar av säsongen. Jag tycker vi har en fantastisk trupp. Där vi kryddade under sommaren med Deniz (Hümmet), (Romain) Gall, Rasmus (Karjalainen). Vi får inte glömma att Agon (Mehmeti) varit borta, (Martin) Broberg har varit borta, (Daniel) Björnquist har varit borta... spelare som varit viktiga för vilken allsvensk klubb som helst. Sedan har vi Nahir Besara som har massakrerat ligan den senaste tiden också.
– Så jag tycker vi har ett extremt starkt lag. Men vi måste lära oss att göra som de bästa lagen i serien. Åka till Falkenberg och spela piss, men städa av dem, vinna 1-0 och åka hem med tre poäng. Samma med Mjällby, Östersund... tre matcher där vi varit det bättre laget men åkt hem med oss en poäng. Det är något vi definitivt behöver utveckla.
Bidrar det till din vilja att fortsätta ett år till, att det ser så lovande ut för laget?
– Så klart att det är en del av det. Men samtidigt, jag är någonstans... hur många spelare i allsvenskan finns det, det är väl jag och Per Karlsson, som har växt upp i den klubben man spelar i. För min del; sanningen är att jag bara vill ÖSK väl. Hade jag känt att jag inte bidrar då hade jag slutat. Jag känner att jag bidrar inte bara på planen, utan jag gör mitt bästa för ÖSK även utan planen, för mina lagkamrater, för klubben i övrigt.
– Jag gör mitt bästa för att ÖSK ska vara den bästa klubben i Sverige. Jag sätter alltid klubben före mig själv. Det har jag lärt mig de senaste sex-sju åren. ÖSK är någonting extremt kärt för mig. Även om jag kände kärlek när jag var liten så har den kärleken växt med åren. Jag brinner för det, när vi förlorar matcher så förlorar jag inte bara som fotbollsspelare, jag förlorar som supporter med.
Om man skulle sluta antar jag att man vill göra det inför en fullsatt hemmaarena och få en riktig avtackning också…
– Det hade varit det optimala. Inget snack om det. Den dagen jag slutar skulle jag vilja få avsluta det ihop med alla de örebroare som varit där och supportat oss under mina 15 år i klubben. Klart jag skulle vilja ha det så. Och att jag slog klubbrekordet också, det skulle vara väldigt stort för mig.
Det skulle vara lätt gjort om du sajnar ett år till, så gott som klart när du skrivit på…
– Ja men typ. Jag vill spela ett år till och då vill jag visa alla det… om det skulle bli mitt sista år, eller inte… då vill jag visa alla att jag gör allt för klubben oavsett även om det inte skulle gå så bra. Vilket ingenting tyder på. Jag känner mig ung i kroppen. inga muskelskador, inget sånt. Så det skulle vara jävligt roligt och hedrande att slå rekordet.