Dif-stjärnan minns ”fuck-fingret”: ”Det brinner fortfarande till”

Fredrik Stenman blev förra säsongen ett av allsvenskans största nyförvärv. Efter mörka år i Belgien vill han nu bli bättre än någonsin vid 31-års ålder.
– Självklart tror jag att jag kan bli bättre än vad jag någonsin har varit, säger Stenman till FotbollDirekt.se.

Tidigare i höst gjorde han efter närmare tio år comeback i Djurgården.
En inte helt lätt återkomst för Fredrik Stenman som landade i Sverige igen utan så mycket i sig.
Svåra år i Belgien gjorde så att det bara blev 20 matcher där över tre säsonger i Club Brugge.

Men efter att ha kommit hem, så att säga på tom mage, så hittade han succésivt allt mer rätt under hösten och hann visa kvaliteter som kan göra honom till det toppförvärv Djurgårdens sportchef Bosse Andersson tror att han har gjort.
– Ja, mina förutsättningar var inte bra när jag kom tillbaka. Jag har behövt tid på mig och det har jag också fått av Djurgården, säger Fredrik Stenman i dag till FotbollDirekt.se.

– Efter tiden i Belgien har jag behövt lugn och ro och det är jag tacksam mot Djurgården för att jag har fått.

Så efter en höst mest i förbifart med tanke på så han startade om sin karriär, så är det nu bråda dagar.
Egen drillad träning på ledig tid nu under vintersemestern, liksom hur han nyligen kommit tillbaka från Groningen i Holland där han backat upp Simon Tibbling inför hans nya liv där borta; Stenman med många år i den holländska klubben.

– Ja, det stämmer att jag har rest med Simon och hjälpt honom tillrätta där nere. Visat honom staden och så…det har varit jättekul att kunna göra det för en sådan toppenkille och så har det varit kul att få komma tillbaka och se att man är ihågkommen, berättar Stenman och berättar om flera tv- och radiointervjuer.

– Och så har vi tränat hårt tillsammans här hemma. Jag och Simon. Han är så otroligt ambitiös. Jag tror aldrig jag upplevt någon med samma inställning, säger han och tillägger:
– Det har varit tung fysträning. Bara några få veckor så här gör stor skillnad. Jag känner mig redan starkare inför nästa säsong.

Kan du ännu spela på samma nivå av vad du har gjort som bäst?

– Självklart tror jag att jag kan bli bättre än vad jag någonsin har varit. Det vet jag.

Motivationen låter stor. Är den på samma nivå som när du visade fingret i Champions League åt Partizan Belgrads fans på Råsunda 2003…?

– (skratt) Det brinner fortfarande till. Det är viktigt. Slutar man vara arg så är det nog dags att sluta. I alla för mig.

Tre år i Belgien. Den svåraste tiden i din karriär, inte minst skademässigt. Var du orolig för karriären när det var som jävligast…?

– Nej, ändå inte. Men det var ju tufft. Otroligt tufft. 6-8 månader rehab med en hälseneskada, då är det lätt att få negativa tankar.

Känns tiden i Belgien redan avlägsen?
– Ja, det gör det. Mycket kanske genom att jag har en hel del otäcka minnen, säger han och syftar till den brustna hälsenan:
– Och så hur såren såg ut. Nej, det var inte roligt.

Nu rankas du av många som Djurgårdens kanske största namn – du är förmodligen än mer i centrum än innan du lämnade Dif…

– Jag har inte reflekterat över det. Men är det så? Om man ser så på mig så har jag absolut inga problem med det. Jag vill ha stora förväntningar på mig.