IDROTTENS AFFÄRER: Djurgården-profiler vill mjukare möta huliganproblemen

Dialog kan vara mellan polisen och supportrar. Eller föreningen och dess supportrar. Eller supportrar och andra supportrar.

En sak är klar i alla fall klar: konfrontation, aggressivitet och att behandla alla supportrar som en grå ”folksamling” från samhällets sida fungerar inte.

Det är följande trio överens om:

• Dr Clifford Stott, Crowd Psychologist, Security & Justice Research Group, University of Leeds. Översatt till svenska: expert på ”folksamlingarnas psykologi och polisstrategier”.

• Filip Lundberg, hållbarhetsansvarig på Djurgården Fotboll och initiativtagare till samverkansprojektet Enable, som förutom Djurgården Fotboll även innehåller Hammarby Fotboll, Malmö FF, IFK Göteborg, Bröndby IF i Danmark och Cardiff City FC i Wales.

• Mats Jonsson, säkerhetschef, Djurgården Fotboll.

De är så övertygade att de kallade samman till en samverkanskonferens på Tele2 arena med representanter för polis, samhällsplanerare, Föreningen Svensk Elitfotboll, supportar och deltagande föreningars SLO:er (Supporter Liaison Officers) – bryggan mellan föreningen och dess supportrar.

Förändra polisens kultur

Carsten Alvén, dialogpolis i Stockholm, närvarade och hyllade satsningen på samverkan och dialog inom ramen för projektet Enable.

– Det är ett mycket bra initiativ. Polisen har bytt strategi efter Göteborgs-kravallerna 2001, dialog istället för konfrontation. Någon gång runt 2005 gick det utvecklingsarbetet dock lite i stå. Enable kan fungera som en nystart.

En av de främsta utmaningarna finns inom polisens egna led, enligt Carsten Alvén:

– Det finns en kultur av att poliser som jag, som jobbar med dialog istället för att gripa och lagföra, inte har samma status och ses lite över axeln av våra kollegor. Där har vi ett jobb att göra på hemmaplan, att ändra den kulturen.

Drastiskt minskat antal gripna

Att dialog och samverkan fungerar kan Clifford Stott vittna om. Efter en ökande huliganism på och kring Europas fotbollsarenor i början av 2000-talet – exempelvis greps 960 engelsmän vid EM i Holland-Belgien år 2000 och 850 vid VM i Japan-Sydkorea 2002 – fick han uppdraget att dra upp strategin för polisen vid EM i Portugal 2004. Resultat: Endast en gripen engelsman!

– Du kan aldrig se på fotbollssupportrar som en folksamling. De är individer i en grupp och det gäller för polisen att etablera relation och skapa dialog. Då går det att ändra beteenden, vilket får god effekt på hela gruppen, inte minst när det gäller att rekrytera nya supportrar som vill annat än att se på fotboll, förklarar Clifford Stott.

Han är extra nöjd med det faktum att den engelska tabloidpressen skickade hem de reportrar som hade till specialuppgift att bevaka och rapportera om de engelska huliganernas framfart redan efter halva EM-turneringen.

– Det fanns helt enkelt inget att rapportera om. Det var lugnt!

Saken i egna händer

Mats Enquist, generalsekreterare i Föreningen Svensk Elitfotboll tror också på samverkan och dialog.

– Vi behöver komma överens om hur vi ska lösa problemet för att skapa välkomnande, säkra, trygga och stämningsfulla matcharrangemang. Det finns inga snabba lösningar, då hade de redan gjorts.

– Det är en långsiktig resa vi är ute på – och vi har det i våra egna händer. Det vi vet är att kraft skapar motkraft och att avstånd skapar avståndstagande. Dialog och samverkan är den enda vägen.

”Behövs rak linje från polisen”

Sofia Bohlin är vice ordförande i SFSU, Svenska Fotboll Supporter Unionen, med 38 supporterorganisationer från 26 föreningar i Allsvenskan, Superettan och division 1 som medlemmar. Hon betonar vikten av ett likartat beteende från polisen sida.

– Det är viktigt att vi supportrar vet vad som gäller när vi kliver av bussen på bortamatcherna, det vill säga att polisen behandlar oss likadant. I dag skiljer det mellan städerna. Det måste fungera om vi ska bygga tillit och respekt.

Mats Jonsson, säkerhetschef på Djurgården Fotboll, hade en tung start förra säsongen.

Först träningsmatchen mot Union Berlin 25 januari – en match som fick stoppas i den 72:a minuten på grund av att supportrar stormade in på plan och kastade bengaler både på planen och på varandra – vilket följdes upp av det tragiska dödsfallet i samband med den allsvenska premiärmatchen Helsingborgs IF-Djurgården den 31 mars på Olympia i Helsingborg.

”Incidenter ofrånkomliga, men…”

– Händelser likt dessa påvisar tydligt behovet av att finna samverkansmodeller som håller över tid, och som faller tillbaka på stabil grund. Att incidenter sker är ibland ofrånkomligt och tillhör vår vardag, men vi behöver vara trygga i att det arbete som vi lägger ned i dag skapar förutsättningar för tryggare, säkrare, och mer stämningsfulla arrangemang – både på kort och lång sikt. Jag övertygad om att Enable-projektet bidrar till detta, framhåller Mats Jonsson.

Filip Lundberg, initiativtagare till projektet Enable, summerar samverkansseminariet:

– Vi är väldigt nöjda och den respons vi fått är att deltagarna tycker att det varit två mycket lärorika dagar. Vi hade en fantastisk uppslutning med många väldigt intressanta presentationer, och ett rikt utbyte av idéer och tanker för 2015.

– Vi tog några, för projektet, viktiga steg framåt. Vi har också gett oss själva mer arbete när vi nu ska realisera den målbild vi satt upp för Enable och de förväntningar som finns på detta – men det är enkom inspirerande!