FD:s krönikör: “Wesström fastnaglad – hur länge kan han säga nej?”

Jag gillar fotboll i allmänhet men när det är uppehåll i allsvenskan märker man hur mycket man saknar den serien. Pulsen. Här går Magnus Österberg igenom dagsläget lag för lag -inte minst AIK med veckor som kan förändra en hel del.

Det är klart att man kommer se en oändlig mängd VM-matcher, absolut. Vad ska man annars göra?

Men jag saknar nerver i vanlig “serielunk”. Alla klubbars fans som lever för sina klubbar. Som njuter och lider.
I bland varannan vecka.
Jag har själv förmånen att följa och bevaka de båda division 1-serierna också och tur är väl det. Det blir en del superettan också då även den serien har mycket intressanta lag och spelare.
Men just nu är det ändå ett vakuum när allsvenskan ligger i koma under VM.
I alla fall när det gäller spelade matcher. För det lever i allra högsta grad ändå, men då pratar vi om Silly season. Det kommer att hända grejer som påverkar hur fortsättningen kommer att bli. I vissa fall omfattande förändringar.

***

Östersund är, innan fönstret ens är öppet “på riktigt”, den klubb som löper störst risk för de största förändringarna. Ledarstaben är till stor del borta, mittbacksgeneral Papagiannopouls likaså.
Det lär hända mer saker.
Trösten i det hela är att det kommer att finnas pengar att rekrytera nytt och det behöver inte vara fel för den som får den stora chansen att fortsätta det Graham Potter har byggt upp så fint.

I Stockholmsregionen lär det också hända en hel del.

AIK har redan sålt Anton Salétros till ryska FC Rostov.
Det lär finnas stort intresse kring fler av spelarna och vad som händer med Nabil Bahoui vet vi inte ännu. Sebastian Larsson sägs ju vara mer eller mindre klar och givetvis är det en ypperlig allsvensk värvning. Sportchefen Björn Wesströms mobil lär gå varm ett par veckor framöver, det kan vi vara säkra på. Kristoffer Olsson dessutom ständigt numera exponerad. Jag hör så mycket om honom. Än så länge ingenting som han och AIK fullt ut har gått i gång på. Men det kan komma. Tro mig. Den risken är stor.

Djurgården och Bosse Andersson skrattar hela vägen till banken.
Felix Beijmo såld för stora pengar och det visste man, den killen kommer vi att se i större sammanhang framöver. Det är en garanti. Invärvade Johan Andersson och truppspelare Niklas Gunnarsson lär fylla högerbacksplatsen.
Kerim Mrabti lär få anbud och vårens stora vinnare, Tino Kadewere, kan mycket väl också bli föremål för en transfer av lite större mått. Det pratas om Erik Johansson (FC Köpenhamn) och han vore såklart en bra förstärkning men det är inte i den positionen (mittback) som man behöver uppgradera i första hand.

Hammarby leder serien och det finns inga större moln på himlen. Eller, det är klart att rykten runt Jiloan Hamad, Junior och Björn Paulsen gör att många grönvita skruvar lite oroligt på sig. Men det lär ske annat och det kan nog bli både stort och smått. Både in och ut i truppen. Jag gissar dock att vare sig tränaren Stefan Billborn eller sportchefen Jesper Jansson är intresserade av allt för stora förändringar.

***

När det gäller Malmö FF är det en halvt tom tränarstol som kanske ska fyllas. Daniel Andersson borde i mina ögon fokusera på sportchefsjobbet tills vidare. Det har varit minst sagt tveksam utdelning hittills och uppehållet måste ägnas till att få spelare som Traustasson och Bachirou att bli hela och friska och fungera till 110 procent.
Det skulle underlätta.
Om rykten om Anders Christiansen stämmer ökar möjligheterna till en rejäl klättring i höst rejält. Oddsen för ett lyckat Europa-kval är också inom räckhåll och plötsligt lär smilbanden peka uppåt igen. Malmö FF har en riktigt bra trupp nu och med några bra transfers till blir de galet svårslagna de 19 omgångar vi har kvar att spela.

***

IFK Göteborg har lite pengar att röra sig med efter försäljningen av Pontus Dahlberg till Watford. Mats Gren måste nu, i samråd med Poya Asbaghi hitta rätt spelare som omedelbart kan passa in i det Poya behöver för att ta steg närmare den fotboll han avser att spela. Utan att vara allt för negativ är Blåvitt i behov av spelare rakt in i startelvan i princip alla lagdelar. Ytterbackarna/wingarna/yttermittfältarna Emil Salomonsson till höger och Victor Wernersson till vänster behöver man dock inte “röra”:
Men i övrigt. Omstarten för Blåvitt, de två-tre första efter uppehållet blir urviktiga.

Kalmar och Örebro hemma, därefter Sirius på bortaplan. På pappret överkomligt och här måste poängen ramla in.

***

IF Elfsborg, jag vet inte ens vart jag ska börja. Fel balans i truppen och ändå är startelvorna riktigt starka varje omgång. På pappret. Det lär kanske inte bli några jättebomber i Borås men en forward av kaliber “skyttekung” vore inte fel där. Bland annat.

***

Dalkurd och Sirius sladdar i tabellen såhär långt och där måste det hända något. I Sirius har det handlat mycket om skador, igen, och de har nu möjligheten att “läka ihop”. Ekonomin lär knappast ge tränarduon en massa nya toppspelare men de har tidigare tagit kloka beslut. Lite nya, skadefria, spelare och en trupp som faktiskt kan träna ihop är en början. Jag vill ändå tro att Sirius är bättre än vad de har visat hittills.

Dalkurd har finansiella muskler och om ägaren nu har så höga krav får han öppna plånboken. Truppen är ok, inte mer. Nyförvärvet Buya Touray är vass men han behöver uppbackning av skickligare spelare. Dessutom väntar vi på en ny tränare här.

***

Det blev några rader det här utan att det spelats en minut av allsvensk fotboll. Jag kommer att se VM, absolut, men jag kommer utan tvivel att fortsätta längta efter omstarten. Jag kommer självklart även att följa Silly season så nära som det bara går.

Blås igång VM nu, så att det tar slut någon gång. Allsvenskan, du fattas mig.