I MFF:s elva för att stanna - "Många gånger jag dominerat"

Startspelare i Landskrona, AFC Eskilstuna och nu i Malmö FF? Trots att konkurrensen är mördande finns inget annat för Adi Nalic, 22, än att fortsätta på inslagen väg.

– Man måste tro på sig själv för gör man inte det så går det inte att spela i MFF, säger mittfältstalangen till FotbollDirekt.se.

Värvad från Landskrona Bois stod det ganska snart klart att Uwe Rösler och Malmös sportsliga ledning inte ansåg att Adi Nalic var redo.

I stället lånades han ut till AFC Eskilstuna där han fick chans till mer speltid. Och trots att laget åkte ur allsvenskan så var säsongen ändå en personlig framgång för den offensive mittfältaren.

Nalic startade 20 matcher av 20 möjliga. Resten missade han på grund av skada. På dessa matcher gjorde Nalic fem mål och tre assist och blev med det lagets näst bäste poängplockare efter anfallaren Samuel Nnamani.

När säsongen var över tog Malmö FF tillbaka honom. Ett MFF som gjort klart med Jon Dahl Tomasson som ny tränare och som tydligt markerat att en större satsning på klubbens unga spelare, än som varit fallet under Rösler, skulle göras kommande säsong.

Och Tomasson vågade direkt.

Redan mot Wolfsburg i sextondelsfinalen av Europa League fick både mittbacken Anel Ahmedhodzic och Adi Nalic chansen från start. Bundesligaklubben vann dubbelmötet med 5-1, men för den unga MFF-duon var det en personlig framgång att bygga vidare på.

– Jag hade ett bra år i AFC där jag utvecklades jättemycket. Jag var en ledande spelare i ett allsvenskt lag och jag spelade varje match. Det var ett bra år för mig personligen och jag fick ut det jag ville av utlåningen. Sen kom jag tillbaka, säger Nalic till FotbollDirekt.se och fortsätter:

– Jag har väl inte reflekterat så jättemycket egentligen. Men det har gått ganska snabbt sen dess. Från att vi startade igång och så tränade vi väl fem-sex veckor innan Wolfsburgsmatchen. Jag fick ett stort förtroende från starten, presterade bra på träningar och i träningsmatcher. Jag bidrog med mål och assist vilket var jätteviktigt så klart. Sen kom Europa League och det var ett stort steg, men inte ett för stort steg, enligt mig själv.

Ja, hur känner du kring att du fick förtroendet i den typen av stormatch?

– Men jag tycker att jag gjorde det bra. Det var svårt att veta om man skulle få spela eller inte, men jag hade en bra känsla i min kropp efter träningsmatcherna efter att jag bidragit med mål och assist. Jag var överlag nöjd med prestationen i matcherna, sen var det så klart ingen självklarhet att få starta mot Wolfsburg. Men jag såg ändå möjligheten till det och så blev det också.

Hur var det att spela en sextondel i Europa League för Malmö FF?

– Jättekul. Det är den största match jag spelat fram till nu. Det var nervöst, men inte för nervöst. Jag höll det på en bra nivå och det var bara oerhört skoj att få spela.

MFF gick ju ut med att man skulle satsa mer ungt inför den här säsongen. Tror du att det ändå hjälpt dig att få chansen snabbare?

– Det är möjligt, men det är också möjligt att jag hade fått chansen om Uwe hade varit kvar. Nu har vi ett nytt tränarpar som jag trivs bra med och det finns väl inget som är sagt från dem. Utan det handlar om att man har presterat. Jag har fått bra signaler och feedback på det jag visat hittills.

I januari kunde FD berätta att Elfsborg visat intresse för Nalic namn. Men när det stod klart att Tomasson gillade det han såg blev det snabbt inaktuellt för Malmös del.

– Det där är inget jag vet något om. Jag kan bara svara på frågor om MFF. Du får kolla med Daniel Andersson.

Vad har du fått för feedback från Jon Dahl Tomasson?

– Han har sagt massor som han vill att jag ska utveckla i hans spel och han tror att sättet vi tränar på när det gäller det taktiska och på små ytor kommer få mig att ta nya steg. Jag ska spetsa min spets ytterligare och utveckla det jag behöver i övrigt.

Vilken är din favoritroll i det nya spelsystemet?

– Jag spelade ju i min drömroll mot Wolfsburg båda matcherna. Som nummer tio i en central position, det är där jag känner att jag kan uträtta som mest.

När FD når Nalic har han precis avverkat dagens andra träningspass. Detta trots att MFF är lediga hela veckan. Hungern att få kliva ut på planen och leverera på allsvensk toppnivå går att ta på. Och han är övertygad om att han är redo efter att ha gått starkt 2019 och fått förtroendet direkt i år.

– Man har fått lite kött på benen. Jag har spelat i allsvenskan i ett år mot de så kallade storlagen, mot Malmö FF, och många gånger har jag dominerat. Jag vet att jag har mycket i mig. I ett lag som var lite sämre tyckte jag ändå att jag visade framfötterna.

Är det några spelare i MFF du tittar lite extra på och försöker lära dig av?

– Nej, alltså. Kolla på vår trupp. Vi har så många fantastiska spelare så jag kan inte säga att det finns en spelare jag tittar på utan det är alla. Många kommer med bra råd och jag lyssnar på alla och suger åt mig av tipsen. Jag lär mig jättemycket.

Det var en tuff säsong för AFC som slutade med superettan. En viss typ av press där för att inte rasa ur serien, en annan press i Malmö FF - där det handlar om att vinna alla tävlingar ni ställer upp i. Är du redo för att hantera det?

– Mm... det är ju lite roligare att bli tvingad att vinna SM-guld än att hålla sig kvar. Jag kommer trivas med det och ser inget större problem med det egentligen.

Det känns som du har bra självförtroende?

– Det har jag. Man måste tro på sig själv för gör man inte det så går det inte att spela i MFF.

Ni avancerade från Svenska cupen efter tre raka segrar (AFC Eskilstuna, Syrianska och Karlskrona) och 13-1 i målskillnad. Hur långt ifrån 100 procent var ni - med tanke på ny tränare och nytt spelsystem - när allt med corona hände?

– Jag skulle nog inte säga att vi var långtifrån 100 procent. Vi hade precis spelat två EL-omgångar och vi gjorde det rätt bra. Jag tror egentligen att vi var ganska nära, man kände det på träningarna mot slutet. Att spelet började sätta sig lite mer.

På vilket sätt märker man som spelare att det är en klubb som ska vinna guldet?

– Alltså, det är vinnarmentalitet i MFF som inte bara märks på matcher utan även på träningarna. Man vill alltid visa upp sig från sin starkaste sida och det är höga krav. Det är något man börjar bli mer och mer van vid. Med all rätt ska kraven på oss vara att vinna guldet. Det är två år nu utan ett SM-guld och planen är inte att det ska dröja ännu längre.

Du är 22 år - vad är nästa steg?

– Jag har fyra seniorår där jag samlat på mig mycket rutin och haft en ledande roll i alla lag som en startspelare. Jag hoppas kunna fortsätta den trenden här. Jag är tillbaka i MFF inställd på att vara en startspelare och det där mitt fokus ligger. Att hjälpa laget, spela min bästa fotboll och sist men inte minst att vinna SM-guldet.

Jag antar att även du drömmer om utlandet någon gång i framtiden. Vilken är drömligan?

– Det finns många fina ligor ute i världen som man gärna hade spelat i. Bundesliga är fantastiskt med den snabba fotbollen med mycket omställningar och individuellt starka spelare. Premier League, La Liga, Serie A är ju också ligor man såklart skulle vilja spela i.

Har du något favoritlag som du gärna hade spelat i?

– Faktiskt inte. Ingenting som jag kan säga så här rakt ut. Jag är ett fan av bra fotboll.