Långintervju med Albert Ejupi på Färöarna: “Inte London eller New York”

För en dryg månad sedan skrev Albert Ejupi på ett nytt kontrakt som innebar ett stort äventyr. 
Med naturskön miljö, okej kvalitet på ligan, stark laganda och Europadrömmar flyttade mittfältaren till Klaksvík på Färöarna. 
På tisdag fortsätter deras resa till Champions League – när de ställs mot Malmö FF på Eleda Stadion. 
FotbollDirekt har pratat med mittfältaren om tillvaron på Färöarna, lagets styrkor, mötena med Dudelange, Malmö och stöttningen från fästmön.

Albert Ejupi har lång och gedigen erfarenhet av svensk fotboll. Karriären började i Kristianstad där han är uppvuxen och tog fart i Varberg där han står noterad för 110 tävlingsmatcher. Resan fortsatte sedan i Allsvenskan och Helsingborgs IF, därefter flyttade han till Österrike och TSV Hartberg innan det blev spel i Israel och allra senast danska AC Horsens. När 31-åriga Albert Ejupi lämnade Danmark drömde han om Europaspel och ett äventyr. Det hittade han även då flyttlasset gick till Färöarna och ett KÍ Klaksvík som kvalar till Champions League. 

– Framförallt lockade Europaspelet mig, att de skulle kvala till Champions League. Det lockade mig väldigt mycket faktiskt. Dels var det för att det inte är många som får uppleva det och att jag ville hoppa på ett nytt äventyr som är ganska ovanligt som Färöarna då. Det var det som lockade mig allra mest om man säger så.

Det blev alltså precis det som Albert Ejupi drömde om. Även om naturen är beundrande och storslagen är det fullt fokus på fotbollen och Europaspelet. Det finns inte heller jättemycket annat att göra i en stad där det bor 5000 personer.

– Jag bor i Klaksvík, i ett hus som ligger nära arenan. Det är ju inte London eller New York City, det är ganska litet och nära till allt. Men det funkar liksom, det är lugnt och väldigt fina människor. Som land är det väldigt fin natur och mycket att se på. Det kanske inte är en semester man bokar – varken på sommaren eller vintern – men det är fint att uppleva. 

Vad gäller hans nya klubb prioriteras hårt jobb, tajta lagdelar och en färöisk urkraft.

– Det är en väldigt familjär klubb. En klubb som jobbar väldigt hårt både på och utanför planen. Jag tycker att vi har ett bra lag. Nu har vi haft väldigt många skador på startspelare men de är på väg tillbaka. Laget och truppen blir starkare och starkare och vi blir bättre och bättre. Vi jobbar väldigt hårt för varandra och vi vill inte ge en millimeter till motståndarna.  

Hur är nivån på den färöiska ligan? 
– Jag har varit med mot topplagen kan man säga och jag tycker faktiskt att det är ganska bra nivå. Topplagen har en ganska bra nivå i sig. Sedan har jag sett en match mot ett lite sämre lag och där är det kanske inte så bra nivå. De tre-fyra bästa lagen håller ganska hög nivå, jag skulle säga mitten av Allsvenskan kanske, där nere någonstans. Där gör dem det bra, ute i Europa också. Med tanke på hur mycket folk som bor här går fotbollen framåt väldigt mycket, det är ganska så unikt.   

På tal om Europa har Klaksvík och Albert Ejupi inlett årets kval till Champions League genom att slå FC Differdange 03 från Luxemburg med 2-0 över två möten. Hur KÍ tog sig dit? Hårt jobb och en tydlig matchplan.

– På hemmaplan gör vi en ett mål ganska så snabbt (efter 12 minuter). Det var mycket fram och tillbaka, vi hade ganska mycket boll första trettio minuterna. Efter att vi gjorde vårt mål kom de in i matchen och började äga mycket boll. Vi ligger lågt, vi är säkra där och känner oss lugna i försvarsspelet. Så kommer 2-0 i slutet av första halvlek. I den andra halvleken flyttade de upp allt de hade, vi ställde oss lågt, de skapade några halvchanser och någon farlig chans men inte så att det var särskilt nära, säger han och fortsätter: 

– När vi åkte till Luxemburg visste vi att de skulle köra all-in. Vi fick spela smart, ligga lågt och ta de chanser vi fick. Vi vet om att vi är starka i försvarsspelet, är väldigt kompakta och svåra att ta sig igenom. Med det spelet tog vi oss vidare, och nu väntar Malmö. 

Likt förra säsongen har laget från en by med fem tusen invånare tagit sig vidare till Champions Leagues andra kvalomgång. I år hette motståndet Differdange och kom från Luxemburg. Förra året hette de Ferencvaros och kom från Ungern. 

Hur mycket har du koll på Klaksvíks Europaresa förra året? 
– Asså, jag har ju lite koll. Jag vet att de slog ut Häcken och Ferencvaros, det har man ju hört. Man vet lite vad de har gjort tidigare år. 

Hur blev firandet efter vinsten mot Differdange?
– För mig var det första gången jag spelade ett Champions League-kval. Firandet var ganska lugnt, vi var några grabbar i laget som umgicks och lyssnade på lite musik efter matchen. Det gäller att ställa om huvudet och kroppen, nu kommer en betydligt större match. Man är påkopplad ganska tidigt då det är tätt matchande. 

– De andra har ju spelat tidigare. Jag vet inte hur de firade när de slog ut Häcken eller Ferencvaros men jag tror att de firade ganska hårt. De hade ju säkrat gruppspel i Conference League. Då har man ju all rätt att fira. Just nu är vi inte riktigt där än så det blev kanske inte så mycket firande på grund av det. 

Med i Klaksvíkstruppen finns en spelare som sticker ut. Den färöiska högeryttern Arní Frederiksberg som gjorde sex mål på sex kvalmatcher till Champions League förra året och ytterligare två mot Differdange i år. 

– Han är en väldigt duktig fotbollsspelare. Jag har spelat fotboll i väldigt många år men jag skulle säga att han har den absolut bästa vänsterfoten jag har sett. Den är faktiskt helt sjuk. Det är väl hans stora styrka, vänsterfoten, och han är väldigt bra på att använda den. 

Albert Ejupi är inte den enda svensken i Klaksvík. Alexander Berntsson, tidigare i Halmstads BK är den andra. Innan de båda kom till klubben var relationen inget särskilt, nu träffas de däremot ofta utanför fotbollsplanen. 

– Vi har ju mött varandra flera gånger när han spelade i Halmstad så vi visste vilka vi var sedan tidigare. Vi pratade lite innan jag kom hit då han kom till Färöarna lite tidigare. Jag ville kolla läget lite och höra hur det var här och han var väldigt positiv. 

Är det skönt att ha en svensk lagkamrat? 
– Det är klart, det blir en trygghet liksom. Det finns inte så mycket att göra här och de dagarna vi är lediga brukar vi umgås, gå ut och käka, träna eller något annat. Det är alltid skönt att ha honom här.

Hade det inte varit för Alexander Berntsson hade sannolikt Albert Ejupis tillvaro varit något sämre, framförallt med tanke på att hans fästmö inte befinner sig på Färöarna. 

– Jag är förlovad men hon är inte här. Hon pluggar så just nu har hon fullt upp med sitt. Hon har varit här en gång redan och kommer tillbaka senare i september. 

Hur är det? Jag gissar att det inte är första gången ni inte bor med varandra? 
– Nej, det är det inte. Jag har varit utomlands ett par år nu så det har varit så hela tiden egentligen. Men hon har varit och besökt mig flera gånger överallt och det är jag väldigt tacksam för. Att hon har varit där när det har behövts. Ibland kan det bli ganska ensamt så har hon kommit och träffat mig. Då har det blivit en helt annan grej. Hon har betytt väldigt mycket för mig under min resa. 

Det första av två möten mellan KÍ Klaksvík och Malmö FF spelas i Malmö, på tisdag klockan 19. Returmötet spelas en vecka senare, den 30/7, på Djúpumýra Stadion i Klaksvík. Albert Ejupis kontrakt med KÍ Klaksvík går ut i december.