“Man har fått ta det minut för minut”
Tung sorg i AIK – i går Ivan Turinas begravning i Kroatien och nu en viktig vecka med Öster i morgon och derby mot Djurgården på onsdag.
– Förhoppningsvis så blir begravningen en slutpunkt. Även om vi aldrig kommer glömma Ivan så är en del av sorgearbetet att gå vidare, säger AIK-kaptenen Nils-Eric Johansson till FotbollDirekt.se.
En säsong som inte liknar någon annan. AIK:s 2013 började med fiaskouttåg i cupen, fortsatte med sportchefen Jens T Anderssons avgång och det stort uppmärksammade Uppdrag Granskning-programmet. Och en knackig inledning på allsvenskan innan allting stannade upp med Ivan Turinas bortgång.
AIK:s lagkapten Nils-Eric Johansson berättar om en omtumlande tid, och hur man nu ska gå vidare:
– Det har varit upp och ner känslomässigt. Framför allt det här att man har inte vetat hur det ska bli härnäst, man har nästan fått ta saker och ting minut för minut, säger Johansson till FotbollDirekt.se.
– Det är småsaker hela tiden; matchen mot Blåvitt, hur skulle man reagera, skulle man bara ha Ivan i tankarna? Skulle man överhuvudtaget klara av att spela? Och så hyllningsmatchen mot Dinamo Zagreb, hur det ska bli med ny målvakt, resan ner till Kroatien… det har gått i ett, samtidigt som alla känner stor sorg. Hur man tar det är förstås individuellt, men det påverkar ju alla enormt.
I går alltså begravning nere i Kroatien, och Nils-Eric Johansson tror nu att man kan börja blicka framåt igen – utan att för den skull låtsas som om inget har hänt.
– Förhoppningsvis så blir begravningen en slutpunkt. En del av sorgearbetet är att gå vidare. Men jag menar inte att vi bara glömmer och går vidare, inte så. Man kommer märka av det. Man blir ständigt påmind, hans plats i omklädningrummet som gapar tom, hans plats i bussen… han var en extrem rutinmänniska och hade alltid samma plats.
– Jag menar, en spelare kan lämna en klubb, det händer ju titt som tätt och det är något man är van vid och införstådd med. Men det som hände med Ivan, det är så drastiskt. Klart vi påminns om det. Men vi måste samtidigt blicka framåt och återgå till någon form av vardag igen.
Vad har det gjort med er som grupp, kan man ta något positivt ur det?
– Jag både hoppas och tror att vi som grupp sluter oss, att vi kommer närmare varandra och tar hand om varandra på ett ännu bättre sätt än tidigare. Sedan om man tittar utanför själva laget… det har ju alltid varit AIK-familjen, vi tillsammans med fansen och att det är vi mot resten. Den här vi mot dom-känslan har varit så stark.
– Men nu märkte man med Ivans död, att så var det inte. Och det har varit oerhört starkt – man blir otroligt berörd av hur fotbollssverige gått samman. Blåvitts fans under den matchen, supportrar från Djurgården och Hammarby som besökte Karlberg och lämnade blommor… det är något man kommer bära med sig.
Går det att sätta ord på hur förutsättningarna förändrats av allt som hänt?
– Nej, det går inte att säga. Det är något man får ta efter säsongen, titta på och summera upp allting, hur mycket allt runtomkring kan ha spelat in. Vi har alltid som mål att vinna alla matcher, det är mentaliteten i klubben. Nu vi ligger där vi ligger i tabellen och det är bara på planen och i varje enskild match som vi kan påverka fortsättningen. Sedan kan man sätta sig ner och analysera efter säsongen.
– Nu har vi Öster här närmast, det blir otroligt viktigt att vi får med oss ett bra resultat där. De har varit i en svacka här på slutet, men vi vet att det är ett riktigt bra lag och vi måste göra en hundraprocentig insats.
Men även första 08-derbyt någonsin på Friends nu på onsdag – finns det några tankar i bakhuvudet?
– Nej, det har inte börjat kännas alls, verkligen inte. Det har ju inte börjat varvas upp i media heller, det är mycket hockey-VM nu. Det lär väl blomma upp efter helgen med uppsnack och så. Men nej, det är Öster nu i morgon, nu är jag avstängd där, men längre än så tittar vi inte.