PÅ FD: Lallet: “Tror inte jag hade velat spela mot Hammarby”
UPPLANDS VÄSBY. Christophe Lallet, 28, har lämnat spel för välfyllda läktare i Hammarby och har nu en mer anonym tillvaro i skrällklubben IK Frej. För FD berättar han nu om lagets chanser i årets superetta, hur Frej påverkar samhället i Täby och om sin kärlek till Hammarby.
– Jag tror inte att jag hade velat möta Bajen, säger han till FotbollDirekt.se.
Christophe Lallet har upplevt olika världar inom svensk fotboll. Han var med och invigde Tele2 Arena med Hammarby med nästan 30 000 på läktarna, och var van vid stora åskådarsiffror hos ett av Sveriges största publiklag. Han lämnade Bajen efter säsongen 2013, och efter en period med en del musikproduktion i USA och spel i Tampa Bay Rowdies skrev han i augusti ifjol på för IK Frej. I jämförelse med Hammarby har den betydligt mindre föreningen från Täby Kyrkby norr om Stockholm sällan fler än några hundra åskådare på läktaren.
– Det är klart att det är en stor skillnad. Publiken och det supporterskapet Bajen har är omåttligt viktigt, man har ju sett det med närmare 30 000 på många matcher. Det är riktigt jävla häftigt. Men man får se det ur andra perspektiv. Nu är jag med IK Frej Täby, och här har vi andra möjligheter att skriva historia och göra någonting stort av någonting litet, säger Lallet till FotbollDirekt.se, och fortsätter:
– Det är en sensation att vi ens gick upp i superettan. Nu påbörjas det ännu större jobbet att hålla oss kvar. Det vore en ännu större bragd om vi skulle lyckas med det. Så det är en annan typ av utmaning.
Hur påverkas du av stor gentemot liten publik?
– Jag har ju en massa bokstavskombinationer, så det är klart att när någon ropar på mig att “kom igen, spring Lallet!” så går jag igång som fan. Min energi föds av att det finns supportrar som hejar på mig. Men man får försöka ta fram det, jag är inte 18 liksom. Jag är ändå 28 och borde kunna ta fram det själv.
Att Hammarby var Lallets favoritklubb redan innan han spelade för dem är ingen hemlighet. Han är riktigt glad och lättad över att hans favoritlag gick upp till allsvenskan – annars hade det kanske inte ens blivit en fortästtning i IK Frej.
Var det en lättnad att Hammarby gick upp så att du slipper möta dem med Frej?
– Ja absolut! Herregud, den känslan när de gick upp var helt sjuk. Jag var så jävla glad, inte bara för min egen del, jag var ju inte klar för en ny säsong i IK Frej och jag vet inte hur jag hade ställt mig till att möta Bajen. Jag tror inte att jag vill göra det.
Om Frej skulle lottas mot Hammarby i cupen då?
– Skulle vi mötas i cupsammanhang är det nog en annan femma. Nu har jag ju kontrakt med Frej och har tagit ett beslut, skulle vi lottas i cupen har jag inget val och kan inte styra över det, men hade vi möts i serien och jag hade kunnat göra det valet så hade det nog kunnat se annorlunda ut, fortsätter han.
Följer du fortfarande Hammarby?
– Ja, det är klart! LA Galaxy var senaste matchen jag var på. Sedan Elfsborgsmatchen, och AIK såklart, de har jag sett på TV. Men det krockar ju, nu bor jag i alla fall i Stockholm och då kan man ta några hemmamatcher då det inte krockar med våra egna.
Spelschemat och 28-åringens egna matcher med Frej gör att det är svårt att följa Hammarby nära.
– Jag är ju anställd av IK Frej, och jag kan ju inte sjukanmäla mig bara för att det är Bajenmatch, även om man vill. Man måste vara plikttrogen. Men det är klart att Bajen är nummer ett, det vet alla.
Kan du tänka dig att stå i Hammarbyklacken medan du representerar ett annat svenskt lag?
– Att stå i Bajenklacken skulle jag lätt kunna göra, det kanske jag till och med kommer att göra under säsongen, det tror jag. Men hade vi spelat i samma serie hade det kanske sett lite konstigt ut. Men jag är ju en sån uttalad Bajare, alla vet ju det, så jag tror inte att det skulle bli några rubriker på det.
Får du några glirningar från lagkamraterna för ditt supporterskap?
– Det är klart, hela tiden. Jag har ju en Bajenramsa, “Olé Lallet”, och den sjungs ju rätt flitigt i omklädningsrummet och på planen också faktiskt när vi kör kvadraten och man gör en tunnel eller något. Då är de snabba med den där jävla ramsan. Eller inte jävla ramsan, det är ju det finaste jag har hört.
Vad gäller Frejs säsong i superettan verkar de flesta ense om att målet borde vara att hänga kvar. Lallet delar den uppfattningen.
– Ja, det är ju en rätt realistisk målsättning. Det blir en utmaning, men det är tillsammans vi kan göra det. Det är många revanschsugna spelare i laget som vill visa vad de kan, men skulle vi köra one man show så funkar inte det, då blir det raka vägen ner till ettan.
Vad har du för personliga mål för säsongen?
– Jag vill ju hjälpa laget med det jag kan göra. Jag är ingen bolltrollare, jag är ingen stor och säker mittback, jag är ingen supervass målskytt, men jag ger mycket energi och springer så mycket jag bara kan. Upp och ner, och försöker hitta farliga situationer på planen där vi kan göra mål eller kanske få en hörna, sådana grejer. Med den energin tror jag att jag kan tillföra mycket till mina lagkamrater.
Till denna säsong i superettan är det ett flertal klassiska lag som fallit bort. Hammarby och Gif Sundsvall har klättrat upp till allsvenskan, och lag som Öster och Landskrona har trillat ur. Lallet är dock osäker på om det gynnar Frej att årets superetta innehåller färre namnkunniga lag.
– Nja, det spelar nog inte så stor roll. Samtliga lag i superettan, oavsett om det gäller den här säsongen eller förra, ska vinna mot oss och vara bättre än vi. Då spelar det ingen roll om det är Hammarby, Sundsvall, Degerfors eller Ängelholm, alla fyra ska slå oss. På så sätt tror jag inte att det ger oss en annan fördel att det är mindre profilstarka lag i superettan i år.
En av de viktigaste frågorna för Frej inför säsongen var om den lokala planen Vikingavallen skulle bli godkänd som spelplats för hemmamatcherna i superettan. Nu ser Frej trots allt ut att få behålla sin Vikingavallen som hemmaplan 2015, något som är av största vikt, enligt Lallet.
– Jag tycker att lösningen som blev att vi är kvar på Vikingavallen är sjukt viktig. Jag och många andra jobbar superhårt med att lyfta och bredda den här föreningen, och då menar jag inte bara sportsligt. Jag jobbar på en skola i Täby Kyrkby, och jobbar jättemycket med barnen där och försöker pränta in IK Frej hos dem. Det finns faktiskt en riktigt stark patriotism till det här jävla laget alltså. Det är sjukt kul, deras identitet är inte Hammarby, Djurgården eller AIK, det är IK Frej. Det är det primära, sedan är det klart att det finns många som hejar på inte minst Djurgården, och även AIK och Hammarby, men IK Frej är nummer ett. Vi visar barnen att det är fullt möjligt att gå hur långt de vill. Nu blev det väldigt djupt och stort här, men ingen kunde tro att lilla IK Frej från Täby skulle bli ett av Sveriges 30 bästa lag. Nu har vi visat barnen att vi är det och nu påbörjas jobbet att hålla oss kvar.
Känner du att engagemanget i Täby Kyrkby vuxit i takt med era framgångar?
– Jag kände det framförallt de sista matcherna mot AFC United och Luleå, och självklart också kvalet mot Öster, där hade vi folk som verkligen brann. Det var verkligen “vinn den här matchen!”, jag fick den känslan och då blir man ju taggad. Nu har ju jag varit här väldigt kort tid, så de som ska ha den stora credden är organisationen och de som har byggt upp det här sedan ett par år tillbaka. Vi spelare kommer med våra spetskvalitéer, dels på planen men också utanför. Jag älskar att jobba med barn och ungdomar och jag tror att jag gör ett bra jobb där. Var och varannan unge springer ju runt i en Frej-dekal, och jag blir glad varje gång jag ser det.
Christophe Lallet och hans IK Frej gör sin historiska första match i superettan hemma på Vikingavallen mot Jönköpings Södra måndag den 6 april.
FÖLJ FOTBOLLDIREKT FÖR DE SENASTE NYHETERNA OM SVENSK FOTBOLL!
– TWITTER
– FACEBOOK
– INSTAGRAM
ELITEFOOTBALL – Sveriges bästa statistik-databas för svensk fotboll