LÅNGLÄSNING – ”Jag kommer aldrig glömma vad Malmö FF gjort för mig”

SALOU/MALMÖ. Johan Wiland, 36, avslutade fjolåret med att skada sig allvarligt i guldmatchen i Falkenberg. En skada som gjort att han nu är tillbaka hungrigare än någonsin. Fler guld ska vinnas och mer Champions League ska spelas.
– Jag var lite rädd för en så lång ledighet, hur jag skulle känna om jag bara slog mig till ro. Men som ”tur var” så blev jag skadad så då blev jag tvungen att träna mycket för att komma tillbaka. Nu känner jag att fotbollen är så förbannat jäkla kul, säger han i en lång intervju med FotbollDirekt.se.

Vi slår oss ner mittemot varandra i några sjaskiga skinnfåtöljer i vad vi skulle kunna kalla en cafeteria, 100 meter från anläggningen Malmö FF tränar på under lagets läger i Salou i Spanien. Johan Wiland är på väg tillbaka från skada men kan ännu inte stå några matcher. Vi stökar av den tråkiga biten först.
– Jag är glad att det hände såpass sent så att jag fick vara med på avgörandet. Det var ändå skönt att det var i den matchen det hände, om det nu ska hända. Jag fick ändå vara med på firandet, säger han när han minns tillbaka till guldmatchen i Falkenberg.

När Markus Rosenberg började prata om att han ska sluta efter den här säsongen så sa du till en intervju med Kvällsposten att: “Jag känner själv att jag är i lite samma situation, man vet aldrig riktig hur saker och ting ter sig. Man funderar på när det är dags, och vad man ska göra efteråt. Det är ju så att kroppen kanske inte alltid är där den ska vara. Men det är åldern som tar ut sin rätt”. Hur har den här skadan påverkat de tankarna?
– Det är viktigt att du har en inställning till att komma tillbaka, för du måste ge 110 procent. När du är ung så kanske det går även om du inte tränar så otroligt, otroligt mycket som du behöver när du är äldre. Man bygger inte på sig lika snabbt, men man lägger på sig snabbare…

Hear your.
– Haha ja… men jag har haft stor stöttning från tjejen som har tränat med mig också. De dagarna man har känt att ”äh vafan, jag skiter i det här” och bara vill ta ledigt så har hon funnits där och pushat. Jag har haft stöd från många människor men framför allt henne.

Kan detta bli ditt sista år?
– Det är alltid svårt att säga. Just nu känner jag jättemycket för fotbollen. Jag var lite rädd med en så lång ledighet, hur jag skulle känna om jag bara slog mig till ro. Men som ”tur var” så blev jag skadad så då blev jag tvungen att träna mycket för att komma tillbaka. Då märkte jag också att det här arbetet jag lägger ner är värt något. När jag kommer tillbaka till fotbollen känner jag att det är så förbannat jäkla kul.
– Men det är viktigt att man inte bara stänger ”sluta-dörren”. Så det inte bara blir ett tomt hål där när det väl händer. Jag kommer inte att vara en sån som bara kör och kör och kör för att mjölka pengar. Om jag inte har mer att ge så fuckar jag bara upp det för laget, och det kommer jag aldrig göra.

Vad tror du om ”Mackan” då? Slutar han?
– Känner han att han kan fortsätta bidra så slutar han inte, det tror jag inte.

Finns det någon gnutta ångest över att sluta?
– Ja, det gör det såklart. Fotboll är det enda jag gjort de sista 12 åren. Det är klart jag får en kniv i magen när jag tänker på att jag kommer behöva sluta med det jag hållit på med hela mitt liv. Men det kanske känns jättebra när jag tar beslutet, att jag känner att ”fan jag hänger ju inte med så det är skönt att slippa känna så”.

Allsvenskans bästa målvakt var du i fjol. Säger de som vet.
– Ja, de är väldigt kunniga.

Då i alla fall?
– Hehe, precis.

Håller du med?
– Jag tyckte att jag gjorde ett bra år, släppte in minst mål, vann allsvensken, men det är svårt att vara räddare för sitt lag om man hamnar i mitten av tabellen så det blir inte lika tydligt. Men självklart är jag nöjd med min säsong.

Hur mycket MFF-känslor har du fått?
– Jag har varit här ett och ett halvt år nu och jag tycker att jag blev mottagen bra direkt, framför allt av supportrarna. Jag känner mycket för klubben, de tog upp mig från ett ställe då jag var under jorden. De trodde på mig och jag är evigt tacksam för att jag fick spela fotboll igen. Och det har jag Malmö FF att tacka för. Så det är klart att de har en speciell plats i mitt hjärta. Jag kommer aldrig glömma vad de gjort för mig.

När MFF värvade dig så tänkte jag direkt att du skulle vara allsvenskans bästa målvakt. Det låter inte som att du var lika övertygad?
– Nej, nej, nej. Verkligen inte. Inte där jag var då. Jag hade ju knappt spelat på ett år. Men Malmö gav mig en chans till att hitta mig själv igen och drog upp mig från där jag var.

Blir det viktigare att vinna och få de ”kickarna” ju äldre du blivit?
– Jag älskar pressen jag får på mig från klubben, supportrarna, media. Jag älskar när det sätts på sin spets, för kan man hantera en press och göra det man ska göra så kan det bli hur bra som helst. Om man inte har någon press på sig så tror jag inte att man kan ge det lilla extra heller. Ska du vinna ligan, gå till Champions League och så vidare… då måste du ha den pressen på dig. Jag älskar känslan att spela inför mycket folk och ha pressen att göra sin bästa match just där och då. Jag älskar verkligen den känslan.

Tycker du det är rimligt att måla upp er som ”råfavoriter” till guldet?
– Det är jäkligt skönt att vi har kvar grunden från förra året, att vi inte sålde sönder laget. Vi har en ny tränare som tror stenhårt på oss och vi har många bitar kvar från ifjol. Och när man bestämmer vilka som ska vara favoriter så ser man väl mycket till hur det gick förra året och vilka spelare som tillkommit eller försvunnit så… äsch, jag vet inte. Men en väldigt viktig del är att man drar åt samma håll och det känner jag verkligen att vi gör.

Är det verkligen okej att inte vinna guld med den truppen ni har?
– Vi hade väldigt många skador ifjol och då vann vi ändå men om den situationen händer igen så vet man aldrig… långtidsskador tidigt på säsongen, hur hanteras det? Ni får måla upp oss som råfavoriter om ni vill men ja, det finns motståndare som också vill.

Finns det några paralleller att dra med FCK:s överlägsenhet?
– Nej, där är vi inte än. Vi hade ett par säsonger när jag var där då vi var helt överlägsna. Vi vann nåt år med nio omgångar kvar. Jag och Antonsson satt på en bio och blev ”mästare i kavaj” det året.

Vad är det viktigaste att göra när man är storfavorit?
– Det är bara att köra ner ansiktet i planen och bara köra. Det finns ingenting som säger att ett lag kan på på 80 procent och vinna matcher. Man måste ge allt, man måste ta löpmetrarna varenda jävla gång för att vinna matcherna. Det måste du göra även om du har flyt, det finns inga lag du slår om du inte ger 110 procent. Förra året var det många matcher som var väldigt jämna, men det var vårt år då vi drog det längsta strået i de flesta matcherna. Men vi måste göra jobbet så inni helvete för att det ska hända igen.

Jag kommer ihåg en intervju med dig inför EM 2008 då du sa att det var ”0.000001 chans att jag får stå i EM”. Din landslagskarriär, att du spelade under en tid då Isaksson, som är en av de bästa målvakterna vi någonsin haft i Sverige, finns det någonting i dig där du kan tänka ”fan, fel era”?
– Nej, jag var inte bitter när jag spelade i landslaget. Det är bara en enda gång då jag tycker att jag borde fått chansen fast jag inte fick det. Det var när jag var på toppen med FCK 2010 och Isaksson spelade inte i sin klubb. Det var på ett cypriotiskt läger då vi spelade två matcher i rad och jag kände att ”nu har jag kanske chansen att ta en plats i A-laget”. Men så blev det inte, utan jag var lagkapten i ”andralaget” då. Och då kände jag att ”Nej, han (Hamrén) kommer aldrig satsa på mig” och där fick jag mitt svar på huruvida jag kommer vara andramålvakt för alltid eller inte. Jag är inte bitter på själva beslutet men det var då jag själv kände att jag hade min chans.
– I många år var det inget snack, då var han bättre än mig och jag var jävligt glad över att vara nummer tre. Det var solklart att det var han som skulle spela.

Är det kul att ”Isak” är i allsvenskan nu?
– Ja, det är jättekul, jag trodde aldrig att han skulle vända tillbaka till allsvenskan. Sen vet jag inte om det är extra roligt att mötas eller så… men det var kul att möta honom i PSV när vi möttes i Europa League. Men det är kul för Djurgården.

Du, Bengtsson, Isaksson, Källström, Safari, det känns som att alla vill hem till allsvenskan.
– Ja, det där är jätteroligt tycker jag. Allsvenskan är mycket bättre nu än när jag lämnade den, det är en stor skillnad. Arenorna, ekonomin, allt. Den känns het. Jämför med danska ligan, där är det inget folk alls.

Sen du lämnade eller?
– Ja, det måste vara det. Och du ser ju hur det är i Malmö, det har aldrig sålts så mycket biljetter här. Wiland-effekten. Jag lämnade Danmark i rätt läge och kom till allsvenskan i rätt läge. Nu känns det som att det inte finns något stopp i Sverige.

MISSA INTE!
– Allt om Malmö FF – Gå till FotbollDirekts MFF-sida
– Listorna du inte får missa: Allsvenska grisarna 2016

FÖLJ FOTBOLLDIREKT FÖR DE SENASTE NYHETERNA OM SVENSK FOTBOLL!
– TWITTER
– FACEBOOK
– INSTAGRAM