AIK:s motståndare – ett lag utan målgörare
SASAS CORNER – Varje sommar när allsvenska lag går in i Europaspel så dyker samma fråga upp – har svenskarna fördel av att de är mitt uppe i säsong när resten av Europa inte ens har börjat sina ligor?
Det är alltid en snackis, men det snackas inte lika mycket om de europeiska klubbarnas fördel; de har korten under bordet, deras styrkor och svagheter är än så länge okända medan de svenska lagen är fullt exponerade med mer än halva serien spelad.
Precis som med Andreas Alms AIK inför kvällens batalj med Lech Poznan. Säsongen i Polen startar först i mitten av augusti och Kolejorz (rallarna) som de kallas har bara spelat fyra tävlingsmatcher inför kvällens AIK-möte – allihop i Europa League. Så vad kan vi förvänta oss från polackerna?
Blott 35-årige managern Mariusz Rumak är en av dessa tränare som fått eptitetet “fotbollsfilosof”; självsäkert svänger han sig med teoretisk fotbollslingo – om spelet i sig, om fotbollspsykologi, om träning. I Polen har han till och med jämförts med José Mourinho och Andres Villas-Boas.
Rumak var lärare innan han blev fotbollstränare och Poznan anställde honom först som Jose Mari Bakeros assistent, men med målet att på sikt göra honom till huvudtränare. Men till och med innan han fick förtroendet så var han öppet kritisk mot Bakeros sätt att leda och han hade alltid en egen åsikt om allting.
Även om han är känd som en envis rackare som tror stenhårt på sina egna val och försvarar dem till döddagar (han bänkade sin klart bästa spelare Artoms Rudņevs – numera Hamburg – i en av de titelavgörande matcherna i våras) så älskar spelarna honom.
Av det man såg förra säsongen så förespråkar han en offensiv fotboll, men samtidigt har hans lag haft stora problem med effektiviteten. Och på bortaplan i de två första kvalomgångarna mot Zhetysu (Kazakstan) och Lankaran (Azerbajdzan) har de faktiskt haft problem att ens skapa målchanser – de få lägen de kom till brände de.
På hemmaplan såg de bättre ut, med mer bollinnehav och bättre fart, men ändå ganska tama när det började brännas i motståndarnas straffområde.
Rumak brukar inleda matcherna med vad som ser ut som ett 4-2-3-1 system, men med stor flexibilitet. Till att börja med gillar han att ändra om i startelvan från match till match – i de fyra inledande matcherna i år har han tagit in minst en ny spelare i laget, så 16 spelare har fått smaka på startelvan så här långt.
Rumak´s version av 4-2-3-1 är mer kompakt och smalt än systemet vanligtvis brukar vara – två sittande mittfältare framför backlinjen (med Murawski som ligger längre fram än Wolaklewicz). Och spelaren som spelar bakom den ensamma strikern (vanligtvis Slusarski bakom Ubiparip) ligger mycket högre upp än vad han brukar göra i 4-2-3-1, vilket ger stora ytor att täcka för de två sittande mittfältarna.
Men för att vara rättvis mot Rumak, hans lag kan lätt switcha om till ett mer offensivt spel. Problemet med anfallarna är uppenbar – Ubiparip gjorde bara tre mål förra säsongen och Slusarski lyckades inte näta alls – därför slår de ofta om till 4-2-1-3, pressar högt och är aggressiva.
Det enda som är säkert så här långt med Mariusz Rumak är hans oberäknelighet. Poznan är fortfarande klara favoriter i den här matchen, men vi kan hoppas att de brister de visade upp i de första två kvalomgångarna kan ge AIK en chans…
FotbollDirekts medarbetare Sasa Ibrulj är en frilansade fotbollsreporter från Bosnien och Hercegovina som bor i Sverige. Han har arbetet för bland annat World Soccer och The Blizzard och syns även återkommande i Kroatiens FourFourTwo, Mozzart Sport i Serbien och högaktade brittiska fotbollssajten The Football Ramble.
Följ honom på Twitter @sasaibrulj