Samma gamla visa Bajen

Det här inlägget ska vidröra de matcher som hittills har spelats i denna, den femtonde omgången av Superettan men främst den som spelades i lördags på den nya Stockholmsarenan, Tele 2 Arena eller Nya Söderstadion. Jag överlåter åt övriga ( det är ju några dagar sen nu…) skribenter att orda om stämning, akustik och så vidare. Jag konstaterar bara kort och krasst: Det är en arena som för fotboll är värdig bra mycket större matcher än de som spelas i Superettan, den är magnifik!

Vi börjar med Hammarby – Örgryte 0-0

Efter en lång väntan var det dags att inviga den nya arenan, få fart på andra halvan av säsongen inför nästan 30.000 på läktarna.

Två nyförvärv

Det var såklart intressant att man valde att matcha nye Luke Rodgers från start, hur var hans insats då? Tja, med tanke på omständigheterna, det vill säga att han inte spelat tävlingsmatch på ungefär 5 månader och att han varit i klubben relativt kort tid kunde man inte förvänta sig underverk. Rodgers bidrog med en del bra löpningar, slog ett par fina, kloka öppnande passningar och missade ett par bra lägen. Kanske var det underlaget, kanske var det ovanan vid tempot men det såg lite klumpigt ut rent tekniskt vid några tillfällen. Det är en liten, kort och kompakt herre med godkänd fart. Han kommer jobba, slita och springa, det tvivlar jag inte på men av det vi såg i lördags är han inte någon frälsare rent målmässigt.

Trycket på Andreas Haddads tröja hade knappast torkat men han fanns med på bänken. Vi fick ett inhopp av en Haddad som såg lite vilse och lite rostig ut. Inga konstigheter där  heller, det var ett tag sen han var i full matchning och kommer behöva lite tid. Här finns kvaliteten bara han håller ihop rent fysiskt.

Spelet

Arenan var ny och det fanns med två nya spelare men spelet var i princip detsamma. Visst, det skapades en del chanser, många fasta situationer och att Hammarby hade det mesta av bollen kan man inte ducka för. Men ändå, totalt sett så händer det för lite i det offensiva spelet. Det må vara tjatigt från min sida men var är spelet i djupled ? Var är farten?

Erik Sundin och Luke Rodgers är knappast forwards man ska pricka med inlägg. Båda två är helt ok i mottagningsspelet (Rodgers något kantig emellanåt som sagt) men i luften har man inte mycket att komma med. Ändå är det ofta det som sker – inlägg. Vid många tillfällen är just dom två dessutom ensamma i box mot fyra, ibland fem motståndare. Det blir inte speciellt farligt.

Här kommer, återigen ett litet förslag på hur man kan få fart på grejerna (spelet alltså) , kanske?

Hopf- Timisela, Theorin, Schlebrugge (Guldborg), Figueroa-Carlsson, Ledgerwood, Besara, Bakircioglu, Rynell (Sundin)-Haddad.

4-2-3-1, 4-3-3. 4-4-1-1. Kalla det vad ni vill, det jag vill åt är följande:

Framför allt annat, in med Kennedy centralt, han har ett galet bra skott och fixar mottagningar i alla lägen. Passningsspelet håller hög nivå och skulle bara det ge bättre fart i anfallen. Dessutom kan han i en friare central roll “spara” lite krut i det defensiva arbetet. Med stor sannolikhet kommer motståndarna att ha respekt och det ger ytor åt andra.

Christoffer Carlsson ut till höger har flera fördelar: 1. Han skjuter sällan när han viker in från vänster, hans inlägg kan däremot göra nytta. 2.Han kan hjälpa Timisela defensivt då denne ibland hamnar galet (eller bara är väldigt offensiv).

Med Haddad som ensam, central forward får man en naturlig target ( ännu ett plus om Kennedy ligger bakom honom) och en spelare som alltid kommer vara på plats vid inlägg. Haddad kan göra mål.

Sundin till vänster är en liten vild idè om att ha fler offensiva spelare på planen, framför allt spelare med fart. Här kan Christophe Lallet så klart ta plats, men hans form har inte varit glimrande hittills. Mikael Rynell har inte den där snabbheten som “winger” men är en skicklig spelare, men även han har spelat mycket begränsat och unge Nicklas Lindqvist har snabbheten men även han verkar ligga långt från speltid.

Dom som nu tycker att det här är en helt galen tanke. Tyck det, jag anser bara att man måste göra något drastiskt spel mässigt och inte lita till nya spelare in hela tiden. Jag har sagt det hundra gånger att kvaliteten finns, det gäller att få ut den.

Mer fart är inte hela lösningen det vet jag också, mitt förslag till elva är baserad på hur jag vill att fotboll ska spelas och vad jag tycker att spelarna i truppen borde passa tills Jag ser inte spelarna i träning varje dag, jag vet inte hur formen är och jag vet inte hur Berhalter och Banda tänker. Men ändå, jag tror, men en justering eller två att det här skulle generera mer poäng till Hammarby.

Nu släpper vi den delen och kikar på övriga matcher som spelats:

GIF Sundsvall – GAIS 4-4

Det var en galen tillställning på Norrporten Arena, GIF chockstartade och hade 3-0 efter tolv (12) spelade minuter. Men GAIS kom igen bara för att se hemmalaget ta ledningen i 90:e minuten. I tredje tilläggs minuten kvitterade götebrogarna en sista gång. En poäng vardera och jag antar att besvikelsen är störst hos norrlänningarna.

Falkenberg – Östersund 2-0

Topplaget FFF tog en ny seger och man fortsätter att imponera. Ledningen kom precis innan paus, lite signifikativt för ett lag i medgång. Den mycket lovande Nicklas Eliasson spelade fram till 2-0-målet och fortsätter att producera poäng.

Värnamo – Ljungskile 1-0

En så viktig och blytung seger för Sören Åkebys mannar. Jag var innan omgången inne på att laget måste börja ta segrar, kanske främst då på hemmaplan och det gjorde man här. Det blir kanske ytterligare ett år som lindansare men det här gav nog nytt mod.

Assyriska – Ängelholm 0-4

Jag sa innan att det var ett bra läge för AFF att haka på i toppen. Det gick inte, främst på grund av MFF-produkten Omid Nazari som med ett mål och två assist sänkte Södertälje-laget. Lite anmärkningsvärt att 0-1 och 0-2 kom inom loppet av 2 minuter (minut 25 & 26) och 0-3 och 0-4 i minut 70 reespektive 73. Tung fall för hemmalaget och en riktigt bra resultat för de svårbedömda skåningarna.

Landskrona – Varberg 5-0

Är det på väg att lossna för BoIS? En sådan här seger kan vara starten på en riktigt bra höst. Fördelat mellan sina tre mest frekventa forwards (Fredrik Olsson, Fredrik Karlsson och Alexander Nilsson) är man uppe i tretton mål. Konkurrens där alla levererar, det gillar nog Jörgen Pettersson i sin tränarroll.

Det rullar vidare och omgången blir inte komplett förrän om några dagar.

Twitter:

@MagnusOsterberg