Senaste nytt
Matchrapporter
BLOGG: “Pokalen landar inte i Malmö – därför vinner AIK allsvenskan”
FÖLJ FOTBOLLDIREKT:
![Facebook]()
![Instagram]()
![Twitter]()
ANNONS
BLOGG – MED KRÖNIKÖR MAGNUS ÖSTERBERG
Jag slängde ut den tabell som jag har kommit fram till. Eller, den blev såhär och nu har jag “försvarat” hur jag tänkt. Det liknar en dåres försvarstal och ja, det är så man känner sig. Det är svårt i år. Igen.
Från den första träningsmatchen till den gångna helgens genrep har man haft det i bakhuvudet, det här att man ska tippa en tabell innan seriestart. Det låter kul först, och det är det ju också, men det är också väldigt svårt.
Av alla lag nedan har jag sett alla lag vid något eller några tillfällen, men självklart mer eller mindre. Jag vet, liksom alla andra, att träningsmatcher och seriematcher är “två olika sporter”. Eller, ni fattar vad jag menar.
Vi har ju även Svenska cupen som en måttstock på hur lagen ligger till men även där skiljer det sig mot de trettio omgångar som snart stundar. Eller så är det ju inte heller, för transferfönstret i sommar lär ju förändra förutsättningarna rejält, i alla fall i några klubbar.
När jag ändå nämner transfers så är det klart att det är en del i det hela också och det har en tendens att då bli “de som värvar bäst vinner mest” i en första tanke. Det stämmer inte alltid.
Sedan har vi skador, intern och extern press(förväntningar) och allt annat som hör till och påverkar. Som sagt det här är en dåres försvarstal men förhoppningsvis en förklaring till varför det ser ut som det gör. Förklaringarna hjälper ju dock inte om jag har tippat helt fel. Men det får vi ta då.
1. AIK: Pengarna från Alexander Isak har nu börjat användas på allvar och nyförvärven ser väldigt intressanta ut, truppen är mycket mer kompetent än på länge. Nisse Johansson för tidiga avsked och Jesper Nyholms hemska benbrott är givetvis kännbara men det ser ändå bra ut. På pappret. Försäsongen har dock inte pekat rakt uppåt. Sorti ur cupen (mot Djurgården) och ett rent av svagt genrep mot Helsingborg(1-3) svider såklart rejält och molnen har tornat upp sig. Mitt tips grundar sig en del i känslan av “nu eller aldrig”. MFF som givet är en stor utmanare kommer att satsa rejält på att nå Champions League och det kommer att kräva mycket av skåningarna. AIK:s dåliga vårar har satt käppar i hjulet många år men nu finns spelarmaterialet man behöver. Käftsmällarna de senaste veckorna får inte fungera som annat än ren tändvätska. AIK ska, och bör, rivstarta säsongen för en gångs skull. Då kommer mitt tips att “leva” väldigt länge.
2. Malmö FF: En rejält stark trupp i år igen trots att man, i mina ögon, tappat allsvenskans kanske bästa spelare(Anders Christiansen). Fouad Bachirou är en mycket bra spelare men han har lite andra egenskaper. Våren har känts förhållandevis stabil utan att vara extremt övertygande. Malmö är Malmö i år igen och definitivt laget att slå. Möjligen är de många konstgräsmatcherna en liten fälla. Fokuset lär vara väldigt stort på att nå Champions League och även om truppen är bred och kommer klara en del rotation, både när kval börjar och om man lyckas ta sig till gruppspel kommer det att slita. Det finns cash på banken och att det smäller till i sommar skulle inte förvåna mig alls. Det kommer att bli en intensiv jakt och MFF kommer att vara med i toppen, men jag har en känsla av att pokalen inte landar i Malmö i år igen och därför tror jag på AIK i årets allsvenska.
3. IFK Norrköping: Ibland ska man gå på sin “magkänsla” och det gör jag här. Peking imponerade på mig under lägret i Portugal och det har liksom etsat sig fast. Cupspelet blev inte alls bra vilket förvånade. Managern Jens Gustafsson är väldigt nöjd med den trupp han har och att laget stötte på motgångar är också något som han anser att man har haft stor nytta av. Truppens bredd är bättre än på länge och klubben sitter bra till om det kommer bud på några av “nycklarna”. Laget spelar en fartfylld fotboll och har många väldigt skickliga spelare som kommer att göra det tufft för väldigt många motståndare. De gånger man möter lag som väljer att ligga lågt finns en spelare som Kalle Holmberg som är stor och stark och som är väldigt bra om det kommer inlägg eller längre uppspel i luften.
4.Östersunds FK: “SM-guld” säger den frispråkige och lite “bullriga” ordföranden Daniel Kindberg. Många skrattar, men för en 5-6 år sen när laget spelade i division 2 sa han att man skulle ut i Europa. Där har man varit nu. Den största orsaken till framgången är ändå tränare Graham Potter, han har gjort ett magnifikt jobb på flera sätt.Dels med att förädla spelare som inte varit ett “namn” förut, dels har ett sätt att spela, något som man utvecklar för varje år. För alla lag som ska möta ÖFK är det inte den långa resan eller den möjliga snöstormen eller kylan som är det svåraste. Nej, det är att laget är så skickligt att man är svåra att möta vart som helst. Min känsla är dock att bredden på truppen, kanske framför allt i backlinjen, inte är så skarp att man klarar en skador/avstängningar lika väl som andra lag. Sedan finns det en gräns, även för Kindberg, när det gäller att sälja spelare. Jag blir oerhört förvånad om firma Ken Sema/Saman Ghoddos spelar i allsvenskan efter det VM där båda lär finnas med. De luckorna bli svåra att fylla.
5.Djurgården: Jag envisades länge under förra säsongen och trodde inte att laget skulle klamra sig fast i toppen på det sätt man gjorde. Varför det var så? Inget bra svar. Vintern har inneburit förändringar där bland annat Kim Källström, Elliot Käck och Magnus Eriksson är borta. Det är rejäla tapp. Bosse Andersson har jobbat på och hittat ersättare som ser på sitt sätt intressanta ut men det är stora hål att fylla. Jonathan Ring och Fredrik Ulvestad är intressanta nyförvärv och det gäller även Dzenis Kozica. Yura Movsisyan är såklart en intressant sista pusselbit, han måste lyckas fullt ut. Klubben ska för första gången på många år kvala till Europa, det kommer att bli en utmaning som lär ta en del kraft (och ge detsamma om det går bra). Stabil säsong med toppkänning utan att nå ändå fram, det är känslan.
6.Hammarby: Mycket snack förra året om att det var ett uppbyggnadsår. Nu är danske tränaren Michelsen borta och Stefan Billborn är mannen som ska styra Bajen mot toppen. Truppen ser klart bättre ut än på länge och framförallt finns det nu offensiv konkurrens som det varit ont om innan. Måste se till att få Johan Wiland frisk och att be att han håller ihop. Även danske Mads Fenger blir ruskigt viktig. De två senare värvningarna, Nikola Djurdjic och hemvändaren Erkan Zengin var två nödvändiga värvningar. Vintern och våren har varit svajig men nog har Hammarby chansen att göra sin bästa allsvenska säsong på länge här.
7. BK Häcken: Ofrivillig skilsmässa från tränaren Mikael Stahre som drog till MLS. Andreas Alm tillbaka i allsvenskan igen och det är ett mycket intressant gäng han förfogar över. På något sätt så skulle jag vilja ha laget lite högre upp i tabellen, men de smyger lite under min radar. Jag är medveten om deras framfart i både cupen och träningsmatcher men det känns ändå som att något saknas. Kort kontrakt med El Kabir kan slå lite hur som helst, lyckas han är det troligt att det här tipset är åt skogen fel. Joel Andersson och Daleho Irandust två potentiella försäljningar till sommaren.
8.IFK Göteborg: Ombyggnad pågår och det är alla medvetna om. Ekonomin är rent skräp men snart på fötter igen så snart Pontus Dahlberg är installerad i Watford framåt sommaren. Lyckats hitta fina värvningar ekonomin till trots och bör kunna hamna på övre halvan. Lånet av Gustav Engvall har förutom en del potentiella mål en viktig aura över sig att det är en satsning man gör, om än med lite mindre medel än vad man skulle önska. Engvall har Blåvitt att tacka för väldigt mycket och när nu stridsyxan är nedgrävd kan bägge parter hjälpa varandra framåt. Tunn trupp men klart kompetent om alla håller sig friska och spelbara. Lär vara i behöv av en duglig start för att gjuta mod i främst de yngre förmågorna.
9.IF Elfsborg: Många är säsongerna när jag tippat Borås-laget i toppen, lika många är gångerna när mitt tips har varit helt åt skogen. Nedre halvan är ju “egentligen” för lågt men så får det bli denna gång. Inga tecken hittills har tytt på snabb förbättring och nye tränaren Jimmy Thelin har verkligen inte sagt annat än “bygga ny kultur”. Den borde innebär “vinn mer matcher” men ingen vet riktigt. Har på pappret en trupp som “ska” slåss högre upp, men det återstår att se. Jag tror på det när det sker, inte en sekund innan.
10.IK Sirius: Har ännu en försäsong där det präglats av skador och sjukdomar och man vet inte riktigt vart laget står. Har i mina ögon ett av seriens bästa tränarpar som dessutom varje år lyckas med “omöjliga” värvningar. Startade bra ifjol men sjönk sedan. Jag antar att de har betydligt högre ambitioner än en tiondeplats men truppen känns ändå lite för tunn för det. Kommer med säkerhet att överraska då och då men jag tror att man landar någonstans i den här delen av tabellen utan att dras in i striden runt de nedre strecken. Men då krävs att fler spelare är fräscha än hur det ser ut hittills i år.
11.Dalkurd: En nykomling som har en plånbok som inte går att underskatta. Tränare Valentic kommer säkerligen att få bra offensiv fart på det här gänget som utan tvekan kommer att bli en jobbig överraskning för många motståndare. En stökig tillvaro med träning i Uppsala och “hemmamatcher” i Gävle känns ändå ganska oskön. Kan säkert plocka poäng på inspiration men jag har svårt att se att de ska klamra sig fast så mycket högre i tabellen. Klubbens ledning har tuffa målsättningar, jag tvekar på att befintlig trupp är så bra att de kan utmana högre upp.
12.Örebro SK: Ett ganska svårtippat gäng som har blandat och gett en del under vintern. Truppen känns tunn och man tål knappast skador på exempelvis Nahir Besara eller Kennedy Igboananike. Axel Käll får idel lovord och “kan” givetvis sitt ÖSK väldigt väl. Känslan är dock att truppens total slagkraft är för svag, kanske kan man förstärka under sommaren för att klara nytt kontrakt?
13.Brommapojkarna: En ganska rejäl ombyggnad här också och en lite annorlunda trupp om man ser till BP:s historik. Inte alls lika många egna unga spelare som kommer ta plats i startelvan utan ganska mycket rekryteringar, många från lite lägre divisioner. Har en intressant tränare i Luis Pimenta, kan han göra underverk och undvika en säsong i tabellens undre regioner? Jag tror inte det.
14.GIF Sundsvall: Ännu en klubb där ekonomin varit en stor “snackis” och det är klart att det påverkar. För att klara sig i allsvenskan måste truppen hålla en viss nivå, något som Giffarna sliter med. Har en startelva av helt ok dignitet men bredden saknas alldeles uppenbart. Hade en “märklig” säsong ifjol där stort bollinnehav gav massor av förluster. Måste antingen bli väldigt mycket skarpare i avsluten eller ändra sitt spel till ett mer “rakt” spel. Det kommer att bli en mycket hård kamp för överlevnad.
15.Kalmar FF: Några höjer rejält på ögonbrynen här och nästan jag själv också, men KFF har inte haft någon bra trend. Nanne Bergstrand återvände ifjol och rädda laget kvar. Nu är det lite nya namn i truppen, de flesta utländska är för mig okända. Att Bergstrand skulle dras in i sånt här trassel är kanske inte möjligt, men beroendet av Rasmus Elm är stort och ingen vet hur hans status är. Jag har inget emot KFF, inte alls, men har inte sett så mycket som talar för annat än en tuff säsong. Vi lär märka om jag är rätt ute eller inte.
16.Trelleborg: Det är lite trist att sätta TFF längst ner i tabellen men det blev så till sist. Jag gillar tränare Winqvist och en satsning på unga skåningar blandat med mer erfarna spelare. TFF har jobbat hårt med att tvätta bort “Tjongavallen” och den fotboll som laget varit mer eller mindre känt för. Har hitta intressanta värvningar men saknar välbehövlig allsvensk erfarenhet. Tråkiga och tunga avbräck i Camara-Jönsson och Håkansson som både är långtidsskadade. Jag undrar om materialet kommer att räcka till sett över 30 omgångar. Jag tror bevisligen inte det.
