LÅNG INTERVJU – Tonar ner krisbild och hoppas på ekonomiskt genombrott

Framtidsperspektivet för division I-fotbollen ser oroligt ut. Inte minst i den artikelserie som Sportbladet kommit med. Men samtidigt vill nu Ettanfotbolls ordförande Johan Englund nyansera den svåra bild som framkommit.
– Jag känner att det blivit lite för negativt. Det är klart att det till sist handlar om mer pengar och större intäkter. I dag har en klubb 120 000 i centralt stöd. I framtiden hoppas vi att den summan ska vara en miljon, berättar Englund i en längre intervju för FotbollDirekt.se.

Det ekonomiska glappet mellan superettan och elitfotbollen och division 1-klubbarna är dramatiskt och är på väg att växa sig större. En ny hårdare verklighet som kan komma att drabba svensk fotbolls tredjedivision hårt. 

Det kanske tydligaste exemplet som visar vad det handlar om är att som exempelvis den sämst placerade klubben i superettan är på väg att få se sitt ekonomiska bidrag dubblas. Från 3 000 000 till 6 000 000. Detta genom SEF:s nya tv- och sponsorsavtal från 2020. Men det är ett avtal som endast inkluderar allsvenskan och superettan. Division 1 är utanför eftersom man inte ingår i SEF.

Fram till i år har utbetalningarna av centrala medel från Ettanfotboll handlat om 120 000 kronor per klubb och år. Till det kommer den gemensamma ligabollen och reseersättningar från SvFF. Vill det sig illa så blir det nu inga utbetalningar av centrala medel från nästa år. I nuläget finns inget avtal alls för 2020.

I Sportbladets artikelserie framkommer många oroade röster från klubbar som Ljungskile, Utsikten och Akropolis. Men det är de långt i från ensamma om. Detta då 15 av 32 klubbar i division 1 just nu visar negativt eget kapital.

Men trots att det ser så illavarslande ut så vill ordförande Johan Englund lugna ner situationen.

– Jag är övertygad om att vi tillsammans med SEF och Fotbollförbundet kommer att hitta en gemensam plan för att division I i framtiden ska bli ännu viktigare för svensk fotboll, säger han och betonar:

– Jag vill sätta en femårsplan tillsammans med SEF och Fotbollförbundet. Fler och fler i fotbollen inser vilket viktigt kugghjul division 1 är för svensk fotboll. Jag uppfattar det som att det redan idag finns en långtgående samsyn på hur vi ska göra division I-fotbollen ännu starkare. Vi är överens om hur viktig Ettanfotbollen är för svensk fotboll, säger han och fortsätter:

– Även om spelarna inte är heltidsproffs så är Ettan en liga där det spelas elitfotboll, riktigt bra fotboll. Vi är en riktig talangliga och många av våra talanger tar steget till allsvenskan och superettan, säger ordföranden. 

I nästa andetag redogör han mer ingående för den konkreta och levererande betydelse man faktiskt redan har. 

– Idag är det i genomsnitt 50 spelare som tar steget uppåt eller utomlands varje år. Målsättningen över tid är att det ska öka ytterligare. Då gör vi i division 1 ännu mer nytta för SEF-klubbarna och även landslagen, säger Englund och menar att stödet för division 1 finns även från landslagsledningshåll. 

– När jag träffar Janne Andersson och Peter Wettergren säger de att de tycker att division 1 är jätteviktig för svensk fotboll. Men det handlar också om att vi till SEF ska få fram så många hållbara och välmående klubbar som möjligt som kan gå uppåt i systemet, säger han och pekar ut ett av de största problemen för klubbarna på denna nivå:

– Division I har utvecklats mycket under de senaste åren, både organisation och överhuvudtaget produkten. Den fotboll som spelas är jättebra. I år har fem division 1 klubbar slagit ut motstånd från högre ligor och spelar Svenska Cupens gruppspel i vår. Fotbollen i division 1 är fotboll på elitnivå, men den drivs med semiprofessionella resurser. 

– Om vi i division 1-klubbarnas organisation kring lagen har ännu bättre utbildade ledare, sportchefer, fys, medicinskt omhändertagande och mentala rådgivare, så blir spelarna mer välutbildade och den sportsliga miljön ännu bättre. Då gör vi mer nytta för svensk fotboll.

En viktig komponent i detta är ungdomselitsidan. Johan Englund redogör för när nu SEF går över till att arbeta med Unibet och därför inte kan ta deras pengar för division 1-föreningarnas medverkan i det som hetat Tipselit-nätverket. Bara det handlar om en miljon kronor i uteblivna intäkter och kostnader som tillkommer.

– Jag hoppas att vi tillsammans med Fotbollförbundet och Svenska Spel kan hitta en fortsättning på Tipselit och har inte helt gett upp hoppet om att hitta en lösning med SEF. Vi bara måste hitta ett sätt att finansiera den här viktiga delen av division 1-föreningarnas arbete.

Englund hoppas nu på att inom kort kunna lösa den omedelbart farliga avtalslösa situation som råder. Den ekonomiska bilden kring division 1 visar i dag att de 32 klubbarna tillsammans omsätter cirka 250 miljoner. Genomsnittet ligger på 7 500 000.

– Det är en utveckling som går åt rätt håll men ser man till de centrala medel vi kunnat betala ut på 120 000 per år plus matchbollar och resebidrag från SvFF så är ju det långsiktiga mål vi satt upp tillsammans med klubbarna att det ska kunna handla om en cirka en miljon per klubb och år, anser Ettans starke man och resonerar:

– Det är klart att det handlar om större resurser. Till sist är det vad det handlar om, slår ordföranden frankt fast. Det finns en gräns för hur mycket ideellt jobb människor orkar med och i nästa fas av utvecklingen av division 1 handlar det om att man måste få mer professionella och hållbara organisationer, med fler avlönade i organisationen. 

– Det handlar också om arbetssätt och verktygslådor. Här kan vi ta fram sådana som också kan komma till nytta för division 2 och division 3 -klubbar.

En princip i svensk fotboll är att varje del av fotbollen måste finansiera sig själv. För intresseorganisationen Ettanfotboll innebär det att man tillsammans med klubbarna måste göra en resa. Johan Englund igen:

– Första steget är att öka attraktiviteten och kännedomen om ligan. Där har vi de senaste 18 månaderna tagit stora steg med att alla matcher sänds professionellt, vi har en helt ny grafisk profil och en ny hemsida. Inte minst har vår profilering inom hållbarhetsområdet börjat få genomslag. Där är vi ledande i svensk fotboll. Det börjar märkas i marknaden. Det finns ett mycket större kommersiellt intresse för division 1 fotbollen nu. Men det kommer att ta tid att omsätta det i pengar och vi måste se till att vi faktiskt också har resurser centralt för att kunna göra det jobbet. Vi behöver jobba med att öka publiken. Vi har som mål att gå från snittet idag på knappt 500 per match till 1 000 åskådare. 

Det är alltså ett långsiktigt gemensamt arbete som krävs. I detta ser Johan Englund följande från klubbarna själva:

– Det handlar om att bli attraktivare för sponsorer, utveckla organisationer, större publiksiffror och större massmedial uppmärksamhet. Klubbarna i division 1 är väldigt olika. Det gäller att varje klubb hittar sin egen plattform för intäktsmodeller. Från Ettanfotbolls sida så försöker vi hjälpa till med kunskap, utbildning och verktyg och att centralt positionera och marknadsföra hela ligan så att klubbarna får hjälp. Vi får väldigt bra uppbackning från SvFF här. Det arbetet inledde vi för knappt två år sedan och jag tycker att vi börjar se resultat. Men även här behöver vi ha lite mer resurser centralt för att kunna göra jobbet, säger Englund.

Därpå kommer Johan Englund in på ett absolut nyckelmoment; det att Ettanklubbarna behöver öka sina intäkter från spelarförsäljningar. I dag har man svårt att tjäna större belopp på spelare som går till större klubbar.

– Intäkter från spelarövergångar är viktig. Den består ju av övergångsersättningar och den utbildningsersättningen. Klubbarnas möjligheter och förmåga att ta betalt måste bli större. Där har vi tagit upp en diskussion med SEF och SvFF och en översyn av systemet för utbildningsersättning kommer att behövas. Men det handlar också om att klubbarna måste bli duktigare på spelarförsäljningar, att skriva rätt sorts kontrakt med spelarna och veta hur man ska ta betalt när man säljer.  

Men trots att det är en allvarlig situation som just nu sätter stor press så finns det faktiskt lovande exempel. Det finns klubbar som fungerar som stilbild och väcker hopp om framtiden för division 1. 

– När det gäller intäkter från spelarförsäljningar är en klubb som Vasalund ett bra exempel. De har jobbat väldigt konsekvent och lyckats ta betalt vid spelarförsäljningar. 

– Sandviken är ett annat bra exempel som har hittat flera olika intäktsben att stå på och som med ett framgångsrikt socialt projekt – Framsteget – hittat ett nära samarbete med kommunen. Sammantaget ger det klubben en förbättrad organisatorisk hållbarhet och bidrar till den ekonomiska hållbarheten. 

– Karlslund är ett annat exempel, med en annan modell. De har faktiskt ett eget kapital på över 20 miljoner, mycket genom att man driver en egen skola. Nyköping har en intäktsmodell som mycket bygger på cuper och event. Det finns fler exempel också, men varje klubb måste utifrån var man finns i landet och hur klubben är byggd hitta sin egen intäktsmodell och mix av intäkter, för att kunna vara ekonomiskt och organisatoriskt hållbara över tid, och det är ju bara då man också kan prestera uthålligt sportsligt hållbart över tid, konstaterar Englund.

– Det kanske är så jag är som människa, men jag ser så oerhört mycket möjligheter med division 1, säger Englund. Jag har väldigt stor respekt för alla fantastiskt duktiga människor som sliter hårt ute i klubbarna och att de nu i Aftonbladets granskning lyfter fram svårigheterna och problemen. Jag ser också alla utmaningar, men man måste välja om man vill se glaset som halvtomt eller halvfullt. För mig är det helt klart halvfullt och ingen gillar ju att jobba med någon som bara är offerkofta hela tiden, säger Englund och skrattar. 

– Ju mer jag lär mig om division 1, ju mer gillar jag den här delen av svensk fotboll och ju fler möjligheter ser jag och jag hör ju från både folket i SEF och i Fotbollförbundet att de verkligen tycker att division 1 är viktig för svensk fotboll och att de vill hjälpa till. Därför är jag övertygad om att vi tillsammans med SEF och Fotbollförbundet ska hitta ett sätt att ta till vara på möjligheterna och hitta en femårsplan att jobba mot tillsammans.