Vad är det som gjort att Allsvenskan idag är större än någonsin?
Vad är det som gjort att Allsvenskan idag är större än någonsin?
Så har vår högsta serie blivit en överlägsna maktfaktor i idrotts-Sverige.
Här redogör en av svensk fotbolls mäktigaste för faktorerna som varit avgörande för vår 100-åring.
Allsvenskans nya tidsålder sköt fart på allvar för ett tiotal år sedan och det vi ser i dag är effekter som var svåra att föreställa sig under det sömniga 1980- och 90-talet.
Från dåtidens tv-intäkter - på i bästa fall 20-30 miljoner kronor per år - till dagens miljardindustri. Lägg därtill totala intäkterna kring vår högsta serie som under den senaste tioårsperioden har en nivå som vi aldrig tidigare har sett i svensk idrott.
Den moderna eran är sannerligen här och en absolut huvudroll i detta har Lars-Christer Olsson haft - före detta generalsekreterare på både Svenska Fotbollförbundet, SEF, samt med uppdrag inom UEFA.
Få har helt enkelt haft en större betydelse än Olsson för den avgörande utveckling vi har fått se och det som har gjort Allsvenskan till vad den är i dag.
– Det vi har sett saknar egentligen motstycke. Det är en imponerande rörelse som Allsvenskan har utvecklats till under så många år, säger Lars-Christer Olsson till FotbollDirekt.se.
– Allsvenskan är gräddan i svensk fotboll, men Allsvenskan är också gräddan i svensk idrott överhuvudtaget. Det är bara att titta på så otroligt intäkterna och publiken har växt.
Själv började Lars-Christer Olsson, i dag 73 år, stiga i graderna under en helt annan tid när svensk fotboll här hemma förde en tynande tillvaro - och ishockeyns elitserie ledde utvecklingen.
Olsson blev kanslichef på Skånes Fotbollförbund 1979 för att en tioårsperiod senare ta över SEF. Bara året senare (1991) blev han Generalsekreterare på Svenska Fotbollförbundet. Det var en karriär som sedan även skulle ta honom högt inom UEFA.
– Det var verkligen en annan tid för Allsvenskan, men det var också en spännande tid och möjligheter som vi ändå såg fanns. Jag har alltid sagt att fotbollen utvecklas i takt med samhället och det kan man väl säga att den allsvenska fotbollen också har gjort.
Lars Christer Olsson förtydligar:
– Det viktigaste bakom de allsvenska framgångar vi i dag ser är tv-pengar, privatiseringen av tv-marknaden. Det är ojämförbart så. Det är viktigt att förstå att i mitten av 1990-talet så var de sammantagna tv-intäkterna per år kanske 20-30 miljoner kronor och då klumpades ändå allsvenskan och landslaget ihop. Det här gav helt nya möjligheter och där vi numera kan konstatera att tv är värt cirka 500 miljoner kronor per år för enbart Allsvenskan och Superettan.
Privatiseringen av tv-marknaden är alltså att betrakta som nummer ett i Allsvenskans moderna utveckling. Men vi ska inte tro att svaret är så enkelt som att enbart rika tv-bolag ligger bakom succén. Den forne generalsekreteraren är noga med att framhålla en mängd olika processer av infrastrukturell karaktär.
– Vi ska ha klart för oss att SEF kunnat gå från 200 miljoner per år i intäkter kring Allsvenskan från 2012 till i dag över 800 miljoner. Visst har tv-delarna så klart haft en enorm betydelse men det finns så mycket mer som ligger bakom.
Andra punkterna Olsson lyfter fram är:
– Bland det viktigaste har varit att förändra kulturen, förnya kulturen och tänka modernare. Det har varit att driva kommersiella frågor mycket hårdare, ja, men helt enkelt också en uppmaning till klubbarna att utveckla sig affärsmässigt.
– Därtill ska man även förstå att vi för många år sedan gjorde en extern utredning av SEF där man kom fram till att det fanns för mycket av inifrånperspektiv. Slutsatsen blev att vi i långt mycket större utsträckning var tvungna att se ett utifrånperspektiv - och det var en bild som vi sedan valde att lansera mot alla inblandade. Och nej, det var inte helt lätt, men det blev ändå likväl startskottet och vi gick in i en process att övertyga allsvenska klubbarna om detta.
Kan du förtydliga?
– Business, utbildning, media, akademiverksamheter - och ökade möjligheter vad gäller exponering - sponsring.
En annan viktig målsättning som fanns kring 2010-2012 var att nå publiken på ett helt annat sätt. Dels öka tillströmningen av publiken till arenorna - men även ta sikte på att tittarsiffror för allsvenskan på sikt skulle slå internationella toppligor.
– Det är riktigt. Det var en mycket viktig målsättning att Allsvenskan skulle ha högre tittarsiffror än de största ligorna. Det tog lite tid men för omkring fem år sedan så fick vi se det bli verklighet. Vid den tidpunkten gick vi även om ishockeyns SHL.
– Men hur mycket jag än har pekat på av betydelse här så måste vårt jobb med att involvera fansen nämnas. Det har varit en punkt av största betydelse för att kunna lyfta Allsvenskan till den nivå vi nu ser. Vi måste gå i takt med samhället och det är det Allsvenskan på så många vis speglar. Det måste helt enkelt finnas en samverkan. En oerhört betydande faktor.
Hur är dina egna minnen av första möten med Allsvenskan?
– Mina första matcher på plats var med kompisar och då handlade det om Malmö FF. Mitt första riktigt stora fotbollsminne kom annars 1958 och fotbolls-VM i Sverige. På den tiden så var det långtifrån självklart att ha en tv. Jag minns att när Sverige spelade så stod vi utanför en cykelhandlare som hade en tv-apparat i skyltfönstret. Det var så det såg ut då, en speciell tid.
Vad har du för tidiga bilder av allsvenskan, hur har du läst på?
– Jo, jag har definitivt läst och bildat mig kring hur det såg ut. Innan Allsvenskan blev till så spelade man i olika regionala serier. Man får en hel del romantiska bilder när man läser om den här tiden, speciellt också om man tänker på var vi är i dag någonstans.
Avslutningsvis. Hur ska Allsvenskan växa ännu mer? Kan du se en framtid med borttagen 51-49-procentsregeln?
– Det där är intressant, men nej, det tror jag inte att vi får se. Men samtidigt så måste svenska klubbar titta på den tekniska utvecklingen, samt hitta nya intäktskällor. Om man inte rör 51-49-procentsregeln så tror jag att vi måste få se en modernisering av lagstiftningen för att hitta nya vägar till styrning för våra allsvenska klubbar - men med bevarad föreningsdemokrati där medlemmarna fortsatt har den slutgiltiga beslutsrätten.Det som görs i dag görs bra men det måste hela tiden göras ännu bättre.