Sverige har förlorat Deniz Gül till Turkiet.
Väldigt tråkigt så klart, men det går inte att klandra Portoanfallaren.
För precis som Deniz Hümmet nyligen sa till mig saknar turkarna en vass nia medan Blågult både har Alexander Isak och Viktor Gyökeres före i kön.
“Man ska lyssna på hjärtat men också lägga in hjärnan vad som känns bäst. Turkiet saknar en nia, de har ingen bra nia just nu”. Orden var Deniz Hümmets, Djurgårdens succéanfallare som själv gjort över 20 U-landskamper för Turkiet och som fortsatt drömmer om ett samtal från förbundskapten Vincenzo Montella.
En som redan fått samtalet är som bekant Deniz Gül, som i dagarna gav beskedet att han väljer bort spel med Sveriges U21-landslag för att i stället tacka ja till en plats i det turkiska A-landslaget.
Det här är långt ifrån första gången det händer. Det sved kanske allra mest när den då stekhete Saman Ghoddos valde Iran 2017 – och så likadant tre år senare när Anel Ahmedhodzic meddelade att det blir spel för Bosnien.
Dessa två namn hade vid respektive läge gjort nytta i det svenska A-landslaget, övriga namn som valt att representera andra landslag än Sveriges? Nja.
20-årige Gül är förstås superintressant. När Kim Hellberg tillträdde som ny Bajentränare i vintras verkade han inte speciellt imponerad av den unge anfallaren, men därefter växte Gül lavinartat i utvecklingskurvan och i augusti pungade Porto upp omkring 60 miljoner kronor i vad som då sågs som en sensationell övergång.
Väl hos den portugisiska bjässen har Gül överraskat med mål både i inhemska ligan och i Europa League, men fram till i veckan när anfallaren bestämde sig för att tacka ja till Montellas Turkiet hade han inte fått plats i Jon Dahl Tomassons dito.
Och det går ju bara att understryka vad Hümmet sa i frågan. Det är betydligt svårare för Gül att ta en plats i Sveriges elva med Isak och Gyökeres före i kön än i Turkiet. Detta med tanke på att turkarna, som annars huserar ett starkt manskap med namn som Arda Güler och Hakan Çalhanoğlu, inte har någon nia som håller samma klass.
Därför är det lätt att förstå Güls val med tanke på spelarens koppling till landet.
För Ghoddos blev det VM både 2018 och 2022 – men Ahmedhodzic hade inte samma lycka i sitt landslagsval – långt ifrån. För i september kom beskedet att han sagt nej till vidare spel med landslaget, och där bosniska förbundet kort senare gick ut och berättade att Malmösonen är portad för all framtid att representera det bosniska landslaget.
Vi får hoppas att det snarare är åt Ghoddos-hållet som Gül går mot i Turkiet nu.