“Killarna kan missuppfatta hans trevliga sida”
HIF leder allsvenskan. “So what”. Roar Hansen rycker på axlarna. Det är siffror på ett papper och bakom döljer sig trepoängare som både varit motiverade och turliga. Bra lag vinner på olika sätt.
Mot Syrianska ulkade en magsjuk Hansen samtidigt som han manade på och gjorde nödvändiga byten.
Klockan tre på natten hoppade han av spelarbussen hemma i Stidsvig (några mil nordost om Helsingborg) och tog en day off i måndags. Erik Edman höll i övningarna med gänget strax utanför startelvan och de unga spelare som tillhör akademilaget. Här tillåter jag mig en längre parantes, för dagen efter gjorde den gamle vänsterbacken comeback (som mittback!) i det U21-lag han coachar. I Halmstads dito spelade gamla landslagskollegan Michael Svensson. En oväntad återträff mellan två försvarare som gjort avtryck i den blågula historien.
Roar Hansen var förstås på benen igen och såg reservlaget från långlinjen tillsammans med kollegorna Kalle Björklund och Sven Andersson. HIF vann för övrigt med 3-1 efter två mål av Daniel Nordmark och ett av talangen Yonathan Getachew.
Roar vet att han har en bred trupp att välja ur. Han vet att det finns matchvinnare som kan avgöra tajta matcher. Han vet att han har allsvenskans kanske bästa mittfälts- och mittbackspar och han vet att serieledningen inte är en slump. Däremot är han kanske överraskad att HIF är i topp mer av anledningen att andra tippade topplag inte gjort jobbet.
Det som slår mig är att klubbansvariga hela tiden kommunicerar europaplats och att Roar slåss i motvind med att det får ta sin tid. Summan av den ekvationen blir intressant att följa. Hur stort är tålamodet egentligen för en klubb som har europaspel ristat i sten?
Jag ROAR mig med att göra en minienkät bland personer som står tränaren nära. Beskrivningen av honom blir nästan identisk oavsett vem jag frågat:
“Öppen och lyhörd person. Han är nära spelarna. När det är dags att ta beslut så har han inga problem att hålla den distansen. Det är en lätt person att ha att göra med”.
Det fortsätter med:
“Killarna kan missuppfatta hans trevliga sida. De kanske blir chockade när det kommer tuffa beslut. Den balansgången kan spelarna kanske ha problem med, men han har inte problem med det. Någon ska ta beslutet och det tar han”.
Roars ledarskap har varit det samma ända sedan resan startade med Klippan i division 4. Det bygger kort på att alla är med men att han i slutändan styr hur han vill ha det. Inga konstigheter alltså.
Unge Emil Krafth har fått mycket speltid i år. Han har haft Roar Hansen både i Öster och HIF och ser ingen skillnad på sin tränare då och nu. Och här hittar vi en intressant egenskap hos Roar. Han pratar ofta med spelarna.
– Han är samma person. Han är en bra tränare som är lätt att ha att göra med. Man snackar väl med varandra en gång i månaden och det är mer än vad jag gjorde med både Conny (Karlsson) och Åge (Hareide). Utanför planen kan man skämta, men på planen är det allvar. Då är det inget fjanteri utan hundra procent och “gå in och göra jobbet”, säger Krafth.
Den totalt sett bästa och viktigaste spelaren för HIF under den första dryga femtedelen av allsvenskan – Alejandro Bedoya – sitter inte på ett femårskontrakt. HIF har honom lite på låns och på övertid. Det är naturligtvis ren bonus att serieledaren kan använda hans tjänster fram till sommaren.
Hur Roar löser Bedoyas roll är säkert något som gnager i Hansens bakhuvud och det är något klubben jobbar på. Spontant känns det som en extern lösning är i sikte.
I Roar Hansens huvud rör sig dock bara nästa match och det är i HIF:s fall Häcken, som kommer till Olympia på måndag kväll. Avsparkstid 19.07. Infoansvarige Frederik Eriksson kläckte idén att använda årtalet för klubbens bildande under de två kommande matcherna.
Hur mycket är det då Roars förtjänst att det är en serieledare Hisingenlaget möter på måndag? En del, men inte allt. HIF har infriat målet med att behålla spelarna – bortsett från Nikola Djurdjic. En näst intill intakt trupp har underlättat arbetet. Kalle Björklund har inneburit trygghet för Hansen och Österkompisen har också stort inflytande på träningarna. I tränarstaben finns nämnda Erik Edman med allt vad det innebär i kvalitet och krav. Den allra största vinsten för Roar Hansen är i min bok dock Sven Andersson, som står för kontinuiteten och som har ett fotbollskunnande som är guld värt för en huvudtränare.
Roar Hansen verkar gå hem i alla läger. Det kan inte vara negativt. Med det sagt är Roar ingen diplomat. Han säger vad han tycker. Och det är kanske just därför han har gått så långt.
Enkäten som jag gjorde inbegriper även pensionären Helmut Möller, som följer de flesta träningar och matcher. Han flyttade från Tyskland till Helsingborg 1965. Hans första upplevelse av HIF var 1-10-förlusten mot MFF i allsvenskan och därefter har kärleken varit intakt. Han kan således jämföra med en uppsjö HIF-tränare och ser ett tydligt trendbrott med Roar Hansen som huvudtränare. Svaret kommer omgående.
– Roar pratar med spelarna. Spelarna får lov att prata med Roar. Jag har aldrig sett det tidigare. Det syns på grabbarna på träningarna att de tycker att det är roligt att träna. Det är ett helt annat program än “fyrkanten”, säger den gamle bilmekanikern.
Roar Hansen är en man från bygden. Klippan, Högaborg, Helsingborgs Södra, Landskrona BoIS och Ängelholms FF har avverkats. Som lokal sportjournalist är det förstås lätt att jobba med en tränare som honom. Vi pratar ofta, känner samma folk och han svarar eller ringer upp när man vill något. Det bygger på en ömsesidig respekt som alltid, men det är något jag uppskattar väldigt mycket.
Så här långt har Roar-eran i HIF varit en framgångssaga. Skulle tabellen visa på en mindre smickrande position vet jag att hans ledarstil eller personlighet inte förändras. Tryggheten finns där och människan Roar Hansen kommer alltid vara den det är. Oavsett vad klubben skriker ut för målsättning.
Torbjörn Dencker är expert på fotbollen i Skåne och mångåriga reporter på Helsingborgs Dagblad. Nu driver han Alltidfullsatt.se och krönikerar om Skåne-fotbollen en gång i veckan på FotbollDirekt.se.
Den här artikeln handlar om: