LÅNGLÄSNING: Dalkurd hoppas sälja dyrt – i Heerenveen och nobbade Arsenal

AYIA NAPA, CYPERN. Rewan Amin, 22, är kanske den allra största talangen i Dalkurd. Både tränare och sportchef prisar det tidigare Heerenveenlöftet och tror att tiden i allsvenskan blir kort. I en intervju med FD berättar han om Arsenals intresse, hur han lägger sig senast 22:30, inte är “a big fan” av den svenska maten och stoltheten att representera Kurdistan genom Dalkurd. 
– Jag glömmer aldrig vart jag kommer ifrån och är alltid stolt över att representera vår flagga, säger han till FotbollDirekt.se. 

Vid tre års ålder lämnade Rewan Amins familj Kurdistan för att starta upp ett nytt liv i Nederländerna. För Rewans del blev fotbollen snabbt ett intresse – som utvecklades till en chans att försörja sig på.

Vid nio års ålder kom han med i Heerenveens akademi och stannade kvar där hela vägen fram till den dagen Dalkurd hörde av sig, i februari 2017.

– Vid det läget kände jag att jag kört fast i Heerenveen. Dalkurd kom med en tydlig plan för mig och jag kände snabbt att det var exakt det jag behövde. De är kurder och det var lätt för mig att flytta dit och prata ett språk jag redan kan. Det var lätt för mig att säga ja, säger han till FotbollDirekt.se från Dalkurds lyxhotell i Ayia Napa, Cypern.

Det blev aldrig någon seniordebut i Heerenveens a-lag. Däremot var Rewan Amin en väldigt stor talang i klubbens organisation. Den passningsskickliga centrala mittfältaren var en given del av Hollands landslag och var kapten i U17-landslaget. Han gjorde så gott ifrån sig att Arsenal hörde av sig till Amins agent.

– Han pratade med mig om intresset men efter att ha funderat ihop med mina föräldrar så kom vi fram till att stanna hemma. Heerenveen har fått fram många spelare genom åren och jag kände att det bättre att stanna kvar och fokusera på att göra det bästa varje dag. Planen var att ta sig upp i a-truppen och därefter kunna välja och vraka bland erbjudanden. Nu blev det inte så, men jag är väldigt glad ändå.

Rewan Amin i Heerenveen-tröjan (2016).

Debutåret på svensk mark gav 29 matcher i superettan, varav 28 från start, när Dalkurd som bekant kvalificerade sig för allsvenskan för första gången i historien. Ett perfekt läroår.

– Det var perfekt för mig. Dalkurds spelstil påminner om det jag är van vid från Holland så det var lätt att komma in även i spelet. Sedan tycker jag att superettan var en jättebra nivå för mig att utvecklas som seniorspelare i. Vissa lag backade hem, vissa anföll hårt, vissa spelade långa bollar och andra längs gräset. Man får mycket erfarenhet på kort tid av att möta så olika typer av motstånd.

Nu är det Uppsala men hur var det att bo i Borlänge?

– Heerenveen är mindre än Borlänge. Där mina föräldrar bor så är det kanske dubbelt så stort, men i och med att jag både kan kurdiska och engelska så hade jag inga problem att anpassa mig till livet där. Jag tycker om Sverige och svenskarna är väldigt lugna och avslappnade i sitt sätt att vara. Det var perfekt för att kunna fokusera på fotbollen.

Gillar du den svenska maten?

– Haha, den typiskt svenska maten brukar jag inte äta.

Varför då?

– Ibland är det fläskkött och det kan jag inte äta. Jag vet inte, ibland är det bra men jag är inget stort fan om jag ska vara ärliga, haha. Det jag gillar däremot är att människor går ut och äter på restaurang mycket. Det är kul att variera sig.

Nästan varje match från start och fyra målgivande passningar. Nu känner sig Amin inskolad i svensk fotboll och hoppas på mer. Något som både Azrudin Valentic och sportchefen Adil Kizil förutspår när jag pratat med dem under veckan på Cypern.

– Rewan Amin är en spelare som jag vet inte kommer spela i Sverige länge till. Han hade kunnat gå till allsvenskan redan förra året, men när vi gick upp så förstod nog klubbarna att det inte var någon idé och Rewan ville hellre stanna kvar och fortsätta utvecklas här också, säger Adil Kizil i en intervju med FD. 

I en kommande långläsning med Valentic säger han att Amin har skyhög potential och kommer kunna spela på internationell toppnivå om han fortsätter på den inslagna vägen.

– Det var roligt att höra! Båda två är personer som jag också rankar högt. De kan mycket om fotboll och det är folk jag respekterar. Då är det självklart roligt att höra att de säger så fina saker om mig. Det gör mig glad.

Inget ont mot superettan men i premiären mot AIK kanske du får spela för 30 000 åskådare. Hur tänker du kring det steget?

– (Lång tystnad). Det är precis det jag kämpat för hela min karriär. Att få spela på sådana stora arenor. Jag kommer lära mig mycket i år och alla aspekter av att spela i allsvenskan med Dalkurd kommer göra mig många erfarenheter rikare. Det är en dröm som går i uppfyllelse.

– Samtidigt ska jag inte slå mig till ro. Mitt fokus och mål är att spela från start och hålla mig frisk. Jag ska lära mig hela tiden och njuta.

Amin och Dalkurd kryssade (0-0) mot AIK på Skytteholm i Svenska cupen 2017. Nu möts lagen i allsvensk premiär, och med en annan atmosfär: Inför förväntad storpublik på Friends Arena.

Din målsättning?

– Jag har som mål att hjälpa laget. Egentligen vill jag inte dela med mig av mina personliga mål men ett av dem är att vara inblandad i tio mål för laget. Om jag gör det själv eller spelar fram spelar ingen roll. Jag har självklart långsiktiga mål också men det är inte bra att blicka för långt framåt eftersom varje träning och match är viktig på vägen dit.

Vad är din dröm med fotbollen?

– Champions League.

Att spela eller att vinna?

– Haha, det ultimata vore ju att vinna men mitt mål är att spela i en klubb som spelar i Champions League.

Har du någon favoritliga och något favoritlag? 

– Det finns ju många bra ligor. Bundesliga med sin fysik, La Liga. Men om jag ska säga en liga så är det Premier League för mig. Det är många stora klubbar och många stora klubbar. Publiken sitter nära planen.

– Något favoritlag har jag inte men jag gillar att titta på toppklubbarna. Och det är väl kanske därför jag gillar Premier League.

Du är född i Irak och har kurdiska föräldrar. Vad är din relation till Kurdistan? 

– Jag flyttade som sagt till Holland när jag var tre år gammal. Men båda mina föräldrar är födda och uppväxta där. Även om jag nästan bara har minnen från mitt liv i Holland så har den kurdiska kulturen alltid funnits i vår familj. Jag kan prata språket flytande och har varit där och besökt landet.

Var det svårt att växa upp i Holland? 

– Många frågar mig samma sak. Men jag var tre år, allt var normalt för mig. För mina föräldrar var det säkert svårare eftersom de lämnade sitt hem, flyttade och inte kunde språket.

– Jag är otroligt tacksam. Vad jag än gör så jobbar jag hårt och tänker på allt som mina föräldrar gjort för mig. Hur de hjälpt mig att få leva min dröm. Det kommer jag alltid vara tacksam för.

Det måste kännas speciellt att spela för Dalkurd som ju är lite av kurdernas landslag? 

– Det är otroligt stort för mig. Jag glömmer aldrig vart jag kommer ifrån och kommer alltid vara stolt över den kurdiska flaggan. Jag får både spela fotboll och spela för landet i mitt hjärta, det är klart att jag känner mig lyckligt lottad och stolt. Det motiverar en dåliga dagar.

“Jag glömmer aldrig vart jag kommer ifrån och kommer alltid vara stolt över den kurdiska flaggan”. Dalkurd har blivit kurdernas landslag.

Förresten så hörde jag att du är otroligt noga med kost och sömn. När började det? 

– Jag var väldigt ung. Det är lite roligt… jag ville ofta gå ut och springa. Då fick man pappa ta cykeln och följa med bredvid. Genom åren har jag märkt hur viktigt det är med bra man och ordentligt med vila. Du kan inte bara göra det en dag, du måste göra det i månader – i år.

– Jag flyttade till Sverige själv och med ett mål i sikte. Nu är jag här och vill få ut maximalt av fotbollen. Då är alla sådana saker viktiga. Jag äter väldigt bra och har full koll på vad jag stoppar i mig.

Ingen pizza alltså? 

– Haha, det kan vara bra efter en segermatch. Det är mycket energi. Men maximalt en gång i månaden skulle jag säga.

När går du och lägger dig?

– Jag brukar äta vid 19 eller 20 och sedan börjar jag egentligen förbereda mig för att lägga mig. Jag försöker läsa en bok och koppla av. Jag sover nog när klockan är 22 eller senast 22:30.

Du sitter inte uppe och kollar på film och spelar tv-spel på kvällarna? 

– Väldigt sällan. Förut var jag också en sådan som var uppe och spelade tv-spel. Men jag har lärt mig att det tar väldigt mycket fokus att stirra på en skärm. Jag är mer inne på böcker nu och känner mig klart lugnare i huvudet när jag lägger mig, mycket mer avslappnad än när man spelat tv-spel och ska somna.

– Ibland blir det att jag loggar in och spelar mot kompisarna, men jag är inne på böcker nu som sagt. Helst självbiografier om kända idrottsmän och fotbollsspelare.

LÄS MER FRÅN DALKURDS LÄGER PÅ CYPERN – MED FD:S LENNART SANDAHL PÅ PLATS