"Livsgnistan försvann - som tur var kom alltid en måndag"
"På tröjorna hade de tryckt upp en bild av mitt ansikte och texten ’Vi tänker på dig – fuck cancer.’ Då kom tårarna", skriver han.
För första gången på 24 år spelar Degerfors allsvensk fotboll i kväll borta mot AIK.
Och för tränaren Andreas Holmberg blir det extra speciellt. Under vintern har han gått igenom en tuff cancerbehandling men är nu åter på benen. För Cancerfonden öppnar han upp om det tuffa beskedet, behandlingen, stödet och vägen tillbaka.
"Den 22 februari i år satt jag framför tv:n för att följa Degerfors, det lag jag tränar, i vår cupmatch mot Elfsborg. Själv kunde jag inte vara på plats men visste allt om förberedelserna eftersom jag hade ständig kontakt med min tränarkollega Tobias Solberg.
Däremot visste jag ingenting om t-shirtarna som spelarna bar när de gick in på planen. På tröjorna hade de tryckt upp en bild av mitt ansikte och texten ’Vi tänker på dig – fuck cancer.’ Då kom tårarna", skriver han på Cancerfondens hemsida.
Holmberg hade drabbats av testikelcancer och upptäckte denna i början på det nya året. Han kände att den ena testikeln var "hård som en golfboll" och snabbt fick han sin diagnos. Två veckor efter att förhårdnaden upptäcktes så genomgick han en operation.
"Sedan kom cytostatikan. Tre veckors intensiv behandling i tre omgångar. Det är bland det värsta jag har upplevt. Det är svårt att sätta ord på hur jag mådde den här tiden. Jag var trött, illamående, hade problem med tinnitus."
"Men värst var ändå upplevelsen i slutet av varje behandlingsomgång; att hela livsgnistan försvann. Jag kände mig likgiltig inför allt. Som tur var kom alltid en måndag efter avslutad behandling. Jag mådde i och för sig fortfarande skit men gnistan var tillbaka."
I slutet av mars avslutade Holmberg den sista av tre behandlingsomgångar och kunde återvända till jobbet med att förbereda Degerfors inför den allsvenska comebacken.
"När jag ser tillbaka på vintern gör jag det med tacksamhet. Allt otroligt stöd jag fick från mitt lag, från hela fotbollssverige och framför allt från min familj och min fru som drog ett oerhört lass under den tiden. Men jag är också tacksam över hur sjukvården mitt under brinnande pandemi kunde agera så professionellt och snabbt", skriver han.
"Jag har dessutom fått berättat för mig att den här typen av cancer tidigare inte sällan hade dödlig utgång medan den i dag är möjlig att bota. Jag är oerhört glad över att jag redan från början fick höra att det var på det sättet, så att jag slapp akut dödsångest".