AVSLÖJAR: AIK:s guldhjälte bryter kontraktet
Heradi Rashidi lämnade AIK och svensk fotboll i vintras. Ny klubb: Armeniska mästarna FK Ararat-Armenia.
Men nu lämnar han - enligt uppgifter till FotbollDirekt så är AIK:s guldhjälte från 2018 på väg att bli fri spelare. Uppgifter som Rashidi väljer att bekräfta:
– Det stämmer, från 1 juni kan jag söka ny klubb, säger han till FotbollDirekt.se.
Det blev 2,5 säsong och ett SM-guld med AIK för Heradi Rashidi. Han värvades till Gnaget från Dalkurd sommaren 2018, och han drömmålade direkt i första AIK-matchen, matchhjälte borta mot Gif Sundsvall.
Rashidi gjorde totalt 16 matcher (14 starter) för AIK när laget tog SM-guld det året. 2019 blev det 20 framträdanden (tio starter, tio inhopp), men i fjol blev det mindre speltid (elva matcher) och hans utgående kontrakt förlängdes inte.
I januari blev det istället klart med ny klubb: FK Ararat-Armenia, regerande mästare i Armenien. Under vinter och vår har han gjort fem ligamatcher med klubben.
Men det är snart över i Armenien - han bekräftar nu själv FotbollDirekts uppgifter om att han bryter kontraktet med klubben. Det har inte blivit som han tänkt sig:
– Det har varit lite strul med saker, en del saker som man kommit överens om innan man kom. Det som hade lovats när jag kom hit, så var det absolut inte detsamma när jag kom hit, säger Rashidi till FotbollDirekt.se.
– Vilket är tråkigt, man kom hit av en anledning, att spela fotboll. Sedan visade det sig vara något helt annat. Tråkigt att det är så, att man kastar bort två-tre månader av sin fotboll här. Det är som det är, man är här för att göra så gott man kan. Det är bara att komma överens tillsammans med klubben, så får man ta det därifrån.
Vill du gå in på vad det är för saker?
– Jag väljer nog att inte uttala mig alldeles för mycket. Så det inte blir för mycket känslor inblandade, vilket det inte ska vara. Det är allmänna saker, det är inte lika professionellt som man trodde det skulle det vara. En massa grejer som man blev lovad som inte visade sig vara så. Jag själv har mött Ararat själv innan jag kom hit (i Champions League-kval med AIK 2019). Och det är total skillnad mot för då. Och spelsättet då, mot för hur det är nu.
– Sedan kan man gå in på detaljer; träningar och hur saker och ting sköts. Det är en annan historia. Det är inte något man ska lägga vikt vid. Det är något jag har kommit överens om med klubben i alla fall, att skiljas och gå vidare.
Nu när fönstret öppnar så kan du söka ny klubb?
– Exakt, nu när det öppnar 1 juni så är jag fri spelare. Det är något jag kommit överens med klubben om.
Två omgångar återstår i serien och Ararat har möjlighet att vinna ligan. Man är tvåa just nu tre poäng bakom serieledande Noah. Rashidi har spelat alltså fem matcher, en start och fyra inhopp. Men senaste inhoppet var 25 april.
– Det är ingen hemlighet, jag ska inte sitta här och säga att jag spelat varje match. Man kan ju kolla upp det själv. Vi lever 2021, man ser allt på nätet. Jag spelade i början, på försäsongen här. Det är lite som i ryska ligan, att första halvan på hösten, sedan semester, sedan går de in i andra halvan i februari. Då spelade jag i början, allt såg bra ut. En ny tränare kom in, det blev massa snack om speltiden. Jag har aldrig varit en spelare som klagar, aldrig varit en spelare som sitter och säger "men fan varför spelar jag inte". Jag har ett jobb jag måste göra.
– Mitt jobb är att göra så gott jag kan. Sedan tvekar jag inte på min fotbollskvalitet, jag vet vilken fotbollsspelare jag är. Jag kommer gå in på planen och göra så gott jag kan, sedan är det upp till tränaren att välja vem som ska spela.
– Men jag är inte heller 16-17 år längre. Tiden tickar, jag måste spela. Om jag inte får spela så måste jag söka mig vidare, det är ganska enkelt. Jag kan inte slösa bort tid, inte spela alls, när jag vet att jag förtjänar att spela. Min situation är som den är, några omgångar kvar sedan får man blicka framåt och se vad som finns på bordet när man kommer hem till Sverige.
Skönt att ha hittat en lösning med klubben?
– Absolut, det ska jag inte sitta här och ljuga om, det är en skön känsla att vi kommit överens om detta. Det är både bra för mig och bra för dem.
Kan man ta med sig något positivt av den här tiden?
– Absolut, man kan alltid ta med sig positiva saker. Hela min karriär, jag har tagit med mig saker var jag än har varit. Min sista tid i AIK var inte heller en dans på rosor, jag fick inte så mycket speltid som jag tycker jag förtjänade. Och det är samma sak här. Man lär sig alltid någonting. Hade jag varit 18 år gammal idag hade jag nog agerat mer på känslor, än jag gör just nu. Idag är jag 26 år gammal, jag är inte ett barn längre. Så jag vet hur jag ska hantera situationer när de dyker upp.
– Min väg har inte varit så rak som folk kanske kan tro, bara för att jag haft den framgången jag haft i Sverige med att vinna SM-guld och hela den grejen. Det har varit en krokig väg för att ta mig dit, och det har varit en krokig väg nu också. Jag måste göra det jag kan, om jag får spela. Och får jag inte spela så får jag försöka göra så gott jag kan med min personlighet och energi, hjälpa laget vid sidan om. Det är klart jag är besviken när jag inte får spela, men jag kan inte gå runt och sprida dålig energi runtomkring mig. Får jag inte spela så måste jag pusha den som gör det.
Ligan i Armenien är färdigspelad fredag nästkommande vecka, och efter det kommer han resa hem till Sverige. Då börjar också jakten på ny klubb.
Vad tänker du kring nästa klubb... att återvända till Sverige, är det ett alternativ?
– Jag stänger inga dörrar för någonting, varken utomlands eller hemma i Sverige. Vilket jag inte gjorde innan jag lämnade Sverige heller. Jag vill spela i fotboll, det är det jag älskar. Sedan om vi hittar en lösning i Sverige, då är det bra, om vi hittar ett alternativ någon annanstans, det är samma sak där. Jag började inte spela fotboll för att sitta och titta på när andra spela fotboll. Du kan fråga vilken spelare som helst, man är inte nöjd när man inte får spela.
– Jag är öppen för allt, jag kommer hem till Sverige för att jag har familj i Sverige. Jag har vänner och familj där som jag måste återvända hem till. Sedan får vi se därifrån vad det finns för alternativ, det är inte så att det finns något konkret, "nu ska jag dit". Vi får se när jag kommer hem. Jag försöker bara ha is i magen, ha tålamod och göra det jag kan göra, hålla igång och vara förberedd. Det är där jag står just nu.