Sverige i OS i fotboll – historia, resultat och medaljer

Det är dags för damfotbollen i de olympiska spelen i Paris.
För första gången någonsin är Sveriges damlandslag inte med i sommar-OS.
Här är Blågults kompletta historia OS-historia.

Den olympiska fotbollsturneringen i sommar-SO 2024 i Paris är här. Turneringen pågår mellan den 25 juli och 10 augusti, och tolv nationer tävlar om rätten att kalla sig själva olympiska mästare i damfotboll.

Sverige, som kommer från två raka silvermedaljer (OS 2016 och 2020), kvalade som bekant inte in till OS i Paris, och för första gången någonsin spelas en olympisk damfotbollsturnering utan svenskt deltagande.

Damfotboll har varit en officiell del av sommar-OS sedan OS 1996 i Atlanta, USA. Sedan dess har det spelats sju olympiska turneringar, med 2024 som den åttonde upplagan. På damsidan räknas OS i fotboll som en av de största A-lagsturneringarna, och klubblag är tvungna att släppa sina spelare. På herrsidan, däremot, gäller en åldergräns på max 23 år (med undantag för tre överåriga spelare) och klubblag kan neka sina spelare att delta i turneringen.

Blågult i OS

Det svenska landslaget har deltagit i samtliga OS sedan damfotbollen inkluderades 1996. Årets upplaga blir det första olympiska spelet utan svenskt deltagande, efter att Blågult stått för ett misslyckat kvalspel och förlorat den avgörande matchen mot Schweiz i februari.

Sverige har tagit silvermedalj vid två tillfällen (2016, 2020) och slutat på fjärdeplats en gång (2004).

Resultat

• 1996 – utslagna ur gruppen
• 2000 – utslagna ur gruppen
• 2004 – fjärdeplats
• 2008 – kvartsfinal
• 2012 – kvartsfinal
• 2016 – silver
• 2020 – silver

1996-2000

Premiärturneringen 1996 i Atlanta, USA, slutade med uttåg ur gruppspelet för det svenska damlandslaget. Blågult, med stjärnor som Malin Swedberg och Pia Sundhage i spetsen, slutade trea i gruppen efter Kina och USA och därmed var OS-äventyret över. 

Fyra år senare åkte damlandslaget till Australien för sommar-OS 2020 i Sidney. Även där blev det en tredjeplats i gruppen, efter Tyskland och Brasilien, för förbundskapten Marika Domanski Lyfors Blågult.

2004-2012

Sommar-OS 2004 arrangerades i Grekland med Aten som värdstad. Blågult reste dit med en namnstark trupp, med spelare som Hanna Marklund, Malin Moström, Therese Sjögran, Victoria Svensson och Lotta Schelin i spetsen. Det svenska damlandslaget vann sin grupp, där samtliga lag slutade på tre poäng, på inbördes möten framför Nigeria och Japan. 

I kvartsfinalen slog Blågult ut Australien efter en 2–1-vinst, men i semifinalen satte Brasilien stopp för Sverige. Tyskland stod för motståndet i matchen om bronsmedaljen, men redan efter 17 minuter satte Renate Lingor det avgörande 1–0-målet och Blågult gick medaljlösa från turneringen.

Fyra år senare skulle Tyskland åter igen sätta stopp för Sverige. Denna gång i OS i Kina 2008. Sverige tog sig vidare från gruppspelet med en andraplats, en poäng bakom värdnationen Kina. Kvartsfinalen mot Tyskland slutade 0–0 efter ordinarie tid och fick avgöras på förlängning. Där räckte svenskorna inte till och förlorade matchen med 2–0. Den då 20-åriga Lotta Schelin blev svensk skyttedrottning med sina tre mål.

De olympiska spelen 2012 arrangerades i London, England. En 23-årig Kosovare Asllani gjorde OS-debut när Sverige vann sin grupp före Japan, Kanada och Sydafrika. I kvartsfinalen väntade Frankrike och Blågult såg ut att gå mot avancemang efter ett tidigt mål från Nilla Fischer. Fransoserna stod dock för en snabb vändning i sluted av den första halvleken och det blev ännu en kvartsfinalsförlust för svensk del.

2016-2020

Sommar OS 2016 i Brasilien visade sig bli en framgångssaga för de svenska damerna, men turneringen började svajigt. Förbundskapten Pia Sundhage ledde Blågult till en tredjeplats i gruppen, bakom Brasilien och Kina. Svenskorna gick vidare till slutspel som en av de två bästa treorna trots en målskillnad på minus tre (Nya Zeeland hade minus fyra).

I kvartsfinalen väntade svårast möjliga motstånd, de regerande mästarna USA. Efter 120 minuters spel var ställningen 1–1 och kvarten fick avgöras på straffar. Christen Press missade amerikanskornas femte straff och allt hängde på Lisa Dahlkvist. Mittfältaren satte iskallt sin straff och tog Blågult tills semifinal – mot värdnationen Brasilien.

Även semin fick avgöras på straffar efter 120 mållösa minuter. Hedvig Lindahl gick åt rätt håll och räddade Brasiliens femte straff och Dahlkvist stegade åter igen upp för en avgörande straff – och satte den. I finalen stod Tyskland och skulle åter igen sätta stopp för det svenska damlandslaget. Tyskorna vann finalen med 2–1 och Blågult fick nöja sig med en silvermedalj.

Fyra år senare var det dags för OS i Japan. Sverige vann sin grupp enkelt, med tre av tre segrar, och slutade före USA, Australien och Nya Zeeland. I kvartsfinalen städades hemmanationen Japan av relativt enkelt, och i Semifinalen besegrades Australien efter att Fridolina Rolfö gjort matchens enda mål.

Sverige hade tagit sig till sin andra raka OS-final och denna gången stod Kanada för motståndet. Blågult tog ledningen i den första halvleken, genom Stina Blackstenius, men med dryga 20 minuter kvar av ordinarie tid kvitterade Kanada på straff. Finalen gick till förlängning och fick tillslut avgöras på straffar. Asllani, Anna Anvegård, Caroline Seger och Jonna Andersson missade sina straffar, och Julia Grosso satte den avgörande sparken och tog Kanada till OS-guld.