“Liverpool står inför en kusligt roderlös framtid”

Dags för del 2 i säsongssummeringen, nu är det mittfältarna som gäller.

Lucas: 6
En ganska normal säsong för Lucas, han har inte glänst och varit vital på mitten men inte heller gjort bort sig. Har väldigt svårt att hänga med och prestera när han tvingas spela med en temposvag kollega bredvid sig som Gerrard, eller en statisk spelfördelare som Allen i 4-2-3-1 formationen. Laget blir väldigt baktungt och Lucas behöver en dynamisk och spelskicklig spelare bredvid sig för att kunna fokusera på att riskminimera och sköta sina defensiva uppgifter. Men hans dåliga insatser i den här formationen är mer en produkt av Rodgers obalanserade sammansättning.

När Rodgers “vänder på triangel” så att säga, med en sittande mittfältare och två offensiva, är Lucas mycket mer framgångsrik i sin roll och rent av vital för att mittfältet ska få rätt balans. Då kan han fokusera på alla de bitar som gör honom till en kompetent defensiv mittfältare.

Tyvärr har Rodgers misshandlad det centrala mittfältet under större delen av säsongen och det har naturligtvis gått ut över spelarnas prestationer. Lucas är i alla fall en spelare som behövs i laget nästa säsong, med sin erfarenhet och sitt defensiva kunnande.

Joe Allen: 5
Det vill sig aldrig riktigt för Allen i Liverpool. Han kan komma in i en riktigt bra period lite då och då, där både passningsspel och positionsspel håller högsta nivå, men oftast är det väldigt ljummet från walesaren. Funkade riktigt bra som en av två centrala mittfältare bredvid Henderson i 4-4-2-diamanten förra säsongen, men i år har den formationen inte använts.

Allen behöver en snabb och rörlig kollega bredvid sig, som Henderson, men han behöver också ett ankare bakom sig, som Lucas. När Allen tvingas bli en av två sittande centrala mittfältare blir det statiskt, baktungt och för mycket defensivt tänk för Allen.

Allen är hårt jobbande och en hyfsad tvåvägsspelare, men det var som spelfördelare han köptes och där har han svårt att övertyga. Det hjälper inte heller att Rodgers mer eller mindre övergett sitt tiki-taka-tänk och gått över till en mer direkt stil, den passar Allen synnerligen dåligt då han blir mindre delaktig i spelet. Nästan alla hans bästa insatser har nämligen kommit när Liverpool dominerat bollinnehavet.

Emre Can: 6,5
Har mestadels övertygat som höger mittback i den där framgångsrika trebackslinjen, men har också använts som central mittfältare och ytterback med blandade resultat. Mångsidigheten är en stor tillgång men den ligger honom också i fatet; det finns ingen position där Can är bäst i laget. Bristen på explosivitet och ett klent huvudspel gör att han har svårt att hävda sig som högerback och central mittfältare.

Ofta är tempot helt enkelt för högt för att Can ska hänga med och det går ut över hans koncentration. Första halvan av säsongen var han dessutom alldeles för dåligt tränad för att orka mer än en halvlek på mittfältet. Minns särskilt Chelsea på Anfield då han gjorde en okej första halvlek och ett mål, men sedan kroknade helt i andra och blev utbytt efter en kvart.

Det är som mittback han har varit bäst, men då endast i en trebackslinje. Som en av två mittbackar i en fyrbackslinje är det återigen huvudspelet och positionsspelet som ställer till det för honom. Brister som inte lyfts fram lika tydligt när han har en extra kollega bredvid sig. Då har Can råd att går på ett par av sina imponerande galopper framåt i banan och skapa oreda. Han får en bra blick över planen som höger mittback och får tid att slå sina fina långbollar. Han kan även spara på energi i den här positionen istället för att löpa upp och ner på mittfältet och nästan gå in i väggen efter en timme. Men oavsett på vilken position han spelar är närkampsspelet resolut och obevekligt.

Can har mycket potential och kommer säkert utvecklas, men just nu har jag svårt att se en startplats för honom i de flesta formationer utom en med trebackslinje.

Jordan Henderson: 7,5
Outtröttlig, energisk och med grym blick för spelet – Jordan Henderson är utan tvekan mittfältets viktigaste komponent och en av lagets viktigaste spelare. Har utvecklats varje säsong under Rodgers och även börjat kliva fram mer och mer i målprotokollet. Henderson är en spelare som tar ansvar och det finns det tyvärr alldeles för få av i dagens trupp.

Skulle förmodligen producera ännu fler poäng om han hade bättre spelare runt sig och någon ordentlig anfallare att leverera till. Om det kan inhandlas till nästa säsong förväntar jag mig att Henderson tar nästa steg i sin produktivitet och når dubbla siffror både för mål och assist i PL.

Steven Gerrard: 5
Kaptenens sista säsong i Liverpool har mestadels varit en samling besvikelser på vägen mot en titellös svanesång på Anfield mot Crystal Palace. 12 mål i alla turneringar på 34 matcher är bra produktivitet men det skymmer inte den brutala sanningen; Gerrard hänger inte med i tempot i PL längre. Det har blivit smärtsamt uppenbart nästan varje match han spelat på mitten.

En säkerhetsrisk som defensiv mittfältare, för seg som central mittfältare och endast måttligt farlig som offensiv mittfältare. Det finns helt enkelt ingen plats för Gerrard i Liverpools startelva längre. När Gerrard var som bäst gav han balans åt mittfältet, den här säsongen har han rubbat den nästan varje gång han spelat.

Det blir dock omöjligt att ersätta Gerrard som ledare och kulturbärare för klubben. Känslan är att Liverpool står inför en kusligt roderlös framtid, men det är mer vid sidan av planen än på. Med det skrivet tycker jag ändå det är bäst för båda parter att han lämnar, även om jag hade önskat en guldkantad avslutning för Liverpools störste någonsin.

//

Det får räcka för nu, imorgon är det de offensiva mittfältarnas tur.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: