HIF:s ekonomiska problem – svag publik och höga löner

Det blåser i Helsingborg. Det gör det alltid. Även på sommaren. Frågan är hur det är ställt ekonomiskt? Helsingborg ser ut att få svårt att visa upp ett balanserat ekonomiskt resultat vid årsskiftet.

På fotbollsfronten är det relativt lugnt.
HIF-ledningens val av tränare har gett en överraskande snabb succé. Jesper Jansson sa till mig härom dagen att serieledning brukar ge mer jobb för sportchefen med tanke på att fler spelare är under lupp och omsättningen kan öka. Han var dock snabb att medge att han hellre basar över en serieledartrupp än ett mittenlag som halkat efter.

Sen är det ju så – när allt kommer omkring – att Helsingborgs IF har kontrakt med alla spelare och väljer själv om man vill sälja eller inte när budet kommer.

Det där är både sant och falskt.
För det första är Helsingborg i ett ekonomiskt läge där man balanserar långt under budget och där föreningen får svårt att visa upp ett positivt resultat vid årsskiftet.
Publiksiffrorna är en anledning. Höga spelarlöner en annan.

För det andra går lånet av Alejandro Bedoya ut och det är förstås den stora snackisen i blåshålet. Frågan är då om HIF och allsvenskan blir blåsta på amerikanen. Personligen känns det inte logiskt att HIF skulle landa en ny lösning som den i vintras. Han har gjort hyfsad reklam för sig under våren och har vad det verkar en rad klubbar att välja mellan.

Det är förstås Jesper Janssons stora utmaning – att vaska fram en ny Gerndt, Finnbogason eller Djurdjic.
När Helsingborg värvar anfallare brukar det numera vara hängslor och livrem på och månader av scouting bakom. Fråga en HIF-supporter hur det var med den saken före Jansson-eran.
Tarmo Neemelo någon? Han gjorde fler mål än någon annan i Europa när han lämnade sin Tallin-klubb för HIF. Minns hur han på uppvärmningen inför debutmatchen inte slog rent på bredsidespassningarna till Henrik Larsson. Han fick fyra matcher till innan han var historia på Olympia.

Det där var en parantes men ändå en ingång till hur Jesper Jansson tänker som sportchef.
Att vara en målspottare av rang har så klart betydelse, men lika viktigt är att människan som skriver på kontraktet är av den goda sorten och att det finns spelare i den befintliga truppen som kan vara en potentiell ny vän utanför fotbollen. Att trivas underlättar för framgången. Det är ett mantra för sportchefen. Det är sådant han tänker på oavsett om Bedoyas ersättare kommer från Guatemala eller Sverige.

Janssons utmaning är som vanligt att hålla namnen på Plan B-listan varma. Att aktivera när Bedoya eller Mahlangu sticker. Samtidigt signalerar ledningen att det inte ska värvas och det är i den verkligheten en serieledare i allsvenskan lever.

Då är det ju tur att det finns lågbudgetlösningar.
Frågar ni mig så finns det högintressanta spelartyper i närområdet som skulle fungera alldeles utmärkt.
En personlig favorit är Junes Barny som lämnade Högaborg för Ängelholms FF inför den här säsongen. Jag påstår att han redan har registret för att spela i ett topplag i allsvenskan. En annan som HIF har koll på är Norrköpings Imad Khalili. Kanske återvänder han till Olympia? Och möjligen namnet Stefan Ilic från division 1-klubben Lunds BK.

Jag tror på något sätt att transferfönstret inte blir avgörande för HIF:s slutplacering. Kanske är jag naiv. Men det jag sett av Roar Hansens skapelse i år skvallrar om ett kollektiv, om en trygghet i sin idé att spela fotboll att inte en spelare gör skillnad.

Jag ser fram emot sommarfönstret. Visst blåser det lite mer när man öppnar det, men vad gör det för en helsingborgare. Vi är som sagt vana vid den väderleken.

Torbjörn Dencker är expert på fotbollen i Skåne och mångåriga reporter på Helsingborgs Dagblad. Nu driver han Alltidfullsatt.se och krönikerar om Skåne-fotbollen en gång i veckan på FotbollDirekt.se.