SPECIAL: ”AIK:s 15 000 årskort låter bättre än vad det är”
AIK har sålt 15 000 årskort. Aldrig har en skandinavisk klubb sålt säsongsbiljetter i sådan mängd. Idrottens affärers Dan Persson imponeras men manar samtidigt till att inte överskatta siffran.
– AIK har lyckats med något som lägger en trygg grund men 15 000 kan låta bättre än vad det är rent ekonomiskt, säger Idrottens Affärers krönikör till FotbollDirekt.se.
Konkurrenterna utklassas. En efter en.
Svenska mästarna Malmö FF är akterseglad tvåa med knappt 9 000 sålda årskort. AIK går långt över alla andra och så sent som i onsdags klev den allsvenska guldfavoriten över 15 000-strecket.
En milstolpe som ger en form av ekonomisk grund. Men något ekonomiskt lyft behöver det inte handla om. Exakt vad det betyder redogör här Idrottens affärers Dan Persson som värderar AIK:s nyslagna rekord i kronor och ören.
Vad betyder det för AIK:s totala verksamhet, för en klubb som omsätter omkring 130 miljoner?
– Det finns ju ett begränsat antal stolar och det är många som inte säljs särskilt dyrt. Säg att 10 000 av stolarna på Friends ger en nettointäkt på 40 kronor per åskådare och match. Det är bara 400.000 per match. Så ekonomiskt får man akta sig för att överskatta värdet av värdet av årskort.
Det å en sida. Skillnaden mellan som exempelvis 10 000 åskådare och det rekordresultat AIK nu redovisar är alltså inte av någon större betydelse om snittintäkten blir lägre.
Men det finns andra värdegrunder, ett varumärkesbyggande på sikt och överhuvudtaget image för en klubb som på flera vis driver svensk klubblagsfotboll framåt.
AIK som maktfaktor bygger mycket på upplevelsen av att kunna garantera en stor inramning genom många åskådare på Friends.
– Det låter bättre än vad det är. Men det finns ju andra värden som att rapporter om många sålda säsongskort gör att folk i övrigt lockas av att köpa styckesbiljetter i större utsträckning i vetskap om mycket folk, bra stämning – och en speciell upplevelse runt i kring.
– Det är klart att det är en framgång för AIK att sälja så bra som klubben har gjort men det handlar automatiskt inte om ekonomisk framgång.
Det stora steget som nu återstår att ta är att lära sig dynamisk prissättning som hotell och flygbolag där priset styrs helt av ett stort antal faktorer som när man bokar, hur många som har bokat, vem man är, hur man bokar, vädret, motståndarlaget, veckodag med flera.
– Det handlar om att optimera varje stols intäkt. Där är i dag vare sig AIK eller andra klubbar i dag inte tillräckligt bra. Det spelar i längden ingen roll ekonomiskt hur många stolar man lyckas sälja om värdet inte är tillräckligt stort, anser Dan Persson och fortsätter:
– AIK och svenska klubbar måste också bli bättre på att sälja sina premiumplatser. Det var något AIK inte lyckades med i fjol i tillräcklig utsträckning. Nu berodde det inte bara på AIK, utan också på Friends. Men de dyraste platserna måste säljas i större utsträckning.
Dan Persson kommer också tillbaka till en del han vid upprepade tillfällen varit inne på i tidigare krönikor:
– Det måste skapas ännu bättre helhetsupplevelser. De stora möjligheterna kommer när klubbarna kan kontrollera en större del av konsumtionen på sina arenor.
Du är tveksam till årskort i framtiden – folk kommer i längden inte att vilja binda upp sig för hela säsonger…?
– Jag tror inte att årskort är modellen i framtiden. Nej, det gör jag inte. Det går emot mönster för hur människor agerar i samhället i övrigt. Folk kommer i framtiden inte att vilja binda upp sig för 15 matcher. Jag ser inte det framför mig. Däremot andra former av biljettpaket som kan ge mer.
AIK hoppas på 30 000 abonnerade platser i framtiden.
Hur realistiskt det är återstår att se.
Men enligt den finansielle experten så vore inte ens en sådan siffra ett ekonomiskt genombrott, inte som det ser ut i dag.
– 30 000? Jag tror inte det uppnås. Och för att det ska göra det så kommer AIK att vara tvungna att sänka priserna på ett sätt som gör att det blir olönsamt jämfört med styckeförsäljning av de stolarna.
Vägen framåt är helt enkelt ännu mer upplevelse runt i kring evenemanget?
– Ja, sociala faktorer, service, servering, transporter dit och hem, stämning skall tillsammans med det sportsliga ge de som går sällan anledning att komma tillbaka. Tillväxten ligger i gruppen som är beredd att betala mer för bekvämlighet och individhantering.
Den här artikeln handlar om:
