“Alla vill ha beröm, bli bekräftade, men det funkar inte så i livet”
Han avfärdar hoten från förr och menar att det är omöjligt att alltid få beröm och bekräftelse.
Och säger att alla som jobbat för Blåvitt under de sju tuffa åren han varit borta “gjort sitt yttersta”, men också att “ingen människa är fullkomlig”.
Håkan Mild, 49, är tillbaka i förarsätet i IFK Göteborg och den nye klubbdirektören tänker inte lämna något åt slumpen när han nu ska leda den klassiska klubben tillbaka till toppen.
– Jag vill hitta min egen analys utan att någon annan påverkar. Jag vill prata med alla. Därifrån kan vi göra förändringar om det skulle behövas, säger Mild till FotbollDirekt.
Han berättar också vad han tyckte när talangerna i Blåvitt byttes ut mot hemvändare, varför han imponeras av Malmö FF, AIK, Djurgården – och om “stollen” i Elfsborg som “har något”.
– …, det är FotbollDirekt. Jag tar det här…, ja, hallå, Mathias.
Röster i bakgrunden avslöjar någon typ av möte när jag ringer IFK Göteborgs nye klubbdirektör under hans första arbetsdag.
Det finns ingen stress i rösten, men jag frågar ändå artigt om vi ska ska snacka lite senare. Håkan Mild viftar bort den idén.
– Nej, nej, vi tar det nu. Inga problem. Vad tar det? Fem minuter?
Fem minuter?!
Inte direkt vad jag hoppats på när man ska prata med allsvensk fotbolls hetaste person för tillfället. Jag har ju samlat på mig ett A4-papper med förberedelser, redo att bomba iväg kloka frågor kring allt från akademiverksamheten till verkställande av planer och framtida målsättningar.
Men är det fem minuter, så är det fem minuter.
Och det är ändå Håkan Mild, en hemvändare med meriter som få andra inom svensk fotboll och med enorma förväntningar att axla när han nu intar sitt kontor på Kamratgården.
Efter sju år i näringslivet och som uppskattad expert för Radiosporten är det många blåvita fans som ser honom som en potentiell frälsare och vill läsa varje ord som skrivs.
Så vi skippar småsnacket och går rakt på sak.
Är det en bättre Håkan Mild som kommer tillbaka till Kamratgården efter några år i näringslivet och bland journalister – i så fall hur?
– Jag hoppas ju det. Att jag blivit sju år äldre borde ju gett någon effekt i alla fall. Med temperamentet om inte annat, man har blivit klokare i vissa frågor.
Vilka då?
– Jag vet inte exakt, men man lever i känslostyrd verksamhet som sportchef (Mild var sportchef i IFK Göteborg 2005-2014) och det har jag inte gjort nu på samma sätt under sju år. Man har kunnat reflektera över frågor som man levde med innan och kunnat utvecklas i andra verksamheter.
Så är det en lugnare Håkan Mild som återvänder till IFK Göteborg?
– Ja, det tror jag.
Du har berättat om hot, till och med dödshot – som du fick ta emot under din sejour som sportchef i Blåvitt. Hur har du kommit fram till att det är värt allt detta ännu en gång?
– Jag har aldrig varit rädd. Där finns ingen ångest eller rädsla i det här, säger Håkan Mild.
– Sen handlar det om hur man uttrycker sådan saker. Men det är ingen stor fråga för mig att människor blir missnöjda, det händer titt som tätt i en sådan här verksamhet. Alla vill ha beröm och bli bekräftade, men det funkar inte så i livet. I synnerhet inte i detta yrket.
Så det var en icke-fråga i den här sammanhanget?
– Ja, det var en icke-fråga faktiskt.
Hur länge tänkte du innan du sa “ja tack” till IFK Göteborg igen?
– En liten stund, och jag tog det med familjen så klart. Det var inte självklart. Jag har sysslat med annat ett tag och varit ”på den andra sidan”, även om jag inte kan kalla mig journalist. Och det har varit givande. Radiosporten har många skickliga medarbetare och jag har fått en bild hur de ser på saker. Det har varit lärorikt och roligt.
– Så det var inte helt självklart.
Okej, vad behöver Blåvitt göra omedelbart?
– Du, jag måste få börja jobba först innan jag börjar uttala mig om sådant. Och nu kan jag inte uttala mig som expert för jag är ju inne i verksamheten. Så jag måste prata med människor först innan jag uttalar mig, men det är många parametrar som ska fungera i en känslostyrd verksamhet.
– När jag har hållit föredrag de senaste åren så har jag sagt att arbeta i en förening av IFK:s dignitet är svårt att jämföra med andra saker. Det är så många tankar om hur saker ska skötas. Som ett politisk parti där alla har rätt att tycka och tänka, det kan göra det svårt att jobba. Man måste ta hänsyn till saker i en medlemsstyrd verksamhet. Man måste veta vad som är syftet med verksamheten. Och det kan kollidera med olika intressen,
Är det missar du sett att man gjort i IFK Göteborg som nu måste rättas till?
– Ingen människa är fullkomlig. I min värld och med den erfarenhet har har samlat på mig så är min åsikt och tro att alla som jobbar i IFK idag och de som jobbat i IFK tidigare alla har försökt att göra sitt yttersta.
– Ibland blir det bra, ibland blir det inte bra. Och blir det mindre bra så är det svårt att parera i en så offentlig verksamhet, och det går så fort. Saker och ting är inte lätt att ändra.
– Jag vill hitta min egen analys utan att någon annan påverkar. Jag vill prata med alla. Därifrån kan vi göra förändringar om det skulle behövas.
Var finns styrkorna i Blåvitt, som du ser det?
– Blåvitt är ett otroligt engagemang av människor. Det är en jättestyrka. IFK är också en välorgansierad klubb, även om man kanske tappat det något i vissa sejourer – men det är en organiserad verksamhet på väg att göra något riktigt bra.
– Akademiverksamheten är också bra. Inget snack om det. Alla möjligheter finns där. Ambitionen sedan en lång tid tillbaka är att 50 procent av truppen ska vara från akademin. Ser man långt tillbaka i tiden, så 1992 var 17 av 22 spelare från akademin. Och det var en stark period för Blåvitt.
– Barcelona gör också det jobbet och det har varit en framgångsfaktor både sportsligt och ekonomiskt.
– Men det är inte alltid enkelt att få ihop den biten och samtidigt vara topp tre.
När du såg de unga talangerna bytas ut mot de hemvändande veteranerna i fjol, hur gick dina tankar då?
– Man får inte låsa sig. Det är en konkurrenssituation, och man behöver 50 procent från akademin som håller måttet. Och hemvändarna är ju också akademispelare, dock något äldre, säger Mild och skrattar
– Men den cykeln vill man åt. Jag kan inte uttala mig om senaste åren, men hos IFK förr var detta en stor del. Att ta fram akademispelare, se till att de utbildas och blir bra, går ut som proffs men man bevarar relationerna. Och dessa spelare kan sedan komma tillbaka och utbilda yngre spelare här hemma, förklara vilka krav som existerar där ute i Europa.
– Det är ett drömscenario. Möjligtvis lite romantiskt.
Som expert, vilka allsvenska klubbar har imponerat på dig med sina byggen?
– Jag tycker Malmö FF är skitbra. Deras organisation runt om är skitbra, även när man kommer som journalist. Sättet de jobbar på, med modiga beslut…, visst, de har ett kapital och förtroendekapital i dagsläget som de kan använda sig av – men Malmö FF är bra.
– Norrköping.., på något sätt gjorde de det bra, och nu pratar jag som expert, men de tappade lite det sista. AIK som storklubb, jag imponeras av att de får ihop det år efter år. I år försökte de göra nåt annat som inte var AIK och då fallerar det, så gör man förändringar och börjar om. Men över tid så är AIK bra.
– Djurgården, Bosse Andersson, han har något. Liksom Stefan Andreasson i Elfsborg. Den stollen har något, erfarenhet och tålamod och ork. Jag imponeras av de här individerna.
– En annan som jag känner bra är Hammarbys Jesper Jansson, en mycket klok individ.
– Det är många som är duktiga i en svårarbetad miljö.
Hur involverad i sporten kommer du att vara?
– Jag kommer att vara involverad. Vi kommer ha ett fotbollsutskott där jag kommer vara med. Men det är Pontus (Farnerud, sportchef) med sin stab som driver det. Som kollar spelare och ser till att vi får rätt individer till klubben, och tillsammans med akademin skapar slagkraftiga lag.
– Jag är högst ansvarig, och jag ska blicka framåt både sportsligt och ekonomiskt. Men jag kommer inte att agera som sportchef.
Vad är en rimlig målsättningsstege och tidsplan för IFK Göteborg?
– Jag tänker att jag måste få komma tillbaka till det. Det är min första dag på jobbet och jag har inte prata med sporten ännu.
– Vi får se om Pontus har något ess upp i rockärmen.
Den här artikeln handlar om:
