Allsvenskan blir bara ojämnare – 2014 året som skiktade serien
FOTBOLLDIREKT I SAMARBETE MED IDROTTENS AFFÄRER
2014 har blivit 2015. Det gångna året blev något av banbrytande inom svensk elitfotboll tack vare en klubb.
Figuren nedanför visar utvecklingen i allsvenskans samlade egna kapital samt hur jämlikt det är distribuerat mellan klubbarna. För att mäta det senare har jag approximerat den så kallade Ginikoefficienten. Ginikoefficienten har ett värde mellan 0 och 1. 0 betyder att alla har exakt lika stora tillgångar (total jämlikhet). 1 betyder total ojämlikhet. 2014 är en prognos som jag har baserat på klubbarnas uttalanden under året i kombination med en rimlighetsbedömning.
Malmö FF lyckades som första svenska klubb sedan år 2000 kvalificiera sig till gruppspelet i Champions League. Men 2014 kommer också att vara året då ojämlikheten i de svenska klubbarnas rikedom kom tillbaka till lika höga nivåer som vi såg under 1990-talet då ett fåtal klubbar dominerade allsvenskan.
LOGISK TÄVLINGSBALANS
Under 1982-1996 vann Malmö FF och IFK Göteborg allsvenskan 13 gånger på 15 försök. Under den perioden såg vi inte fler än fyra olika allsvenska segrare. Något som kan jämföras med tioårsperioden 1998-2007 då åtta olika lag vann allsvenskan.
Det skifte i tävlingsbalansen som skedde i slutet av 90-talet är anmärkningsvärt men kanske ändå inte så svårt att förklara.
Det som hände runt millenieskiftet var något som skulle kunna jämföras med ett teknologiskt skifte. Ett sådant bryter upp privata monopol och företag i dominerande ställning. Exempelvis Facit, Kodak, Commodore, Sony eller traditionella papperstidningsmedier.
RISKKAPITAL MED PROBLEM
Inom fotbollen såg vi ett kommersiellt skifte som kom till Sverige senare än vad det gjorde till flera andra länder.
Mer pengar innebar att flera klubbar kunde ha heltidsprofessionella spelare i sina trupper. Något som gjorde föreningarna mer konkurrenskraftiga.
Nytt kapital kom via idrottsaktiebolag och nya riskkapitalmodeller. Vi såg flera nya marknadsföringsidéer. Och precis som i nya industrier byggde kalkylerna på förväntningar om framtida intäkter och vinster.
Det medförde dock att flera klubbar så småningom hamnade i finansiella bekymmer. Mellan 1999 och 2003 hade det samlade egna kapitalet bland de allsvenska klubbarna mer än halverats, från ca 140 miljoner kronor ner till 60 miljoner.
INGA KAXIGA UPPSTICKARE
Allt detta gynnade tävlingsbalansen i allsvenskan och 2003-2004 var allsvenskan som mest jämlik avseende klubbarnas egna kapital, det vill säga förmögenhet. Men det skedde på bekostnad av sämre prestationer för de svenska klubbarna i de europeiska turneringarna.
Alla revolutioner har dock sitt slut och förutsägbarheten inom svensk elitfotboll har börjat stabilisera sig igen. Under de senaste tre-fyra åren har det skett en betydande omdistribution av rikedom i allsvenskan.
När boksluten för 2014 är presenterade senare i vår så kommer de fem rikaste klubbarna i allsvenskan troligen att ha mer än 90 procent av ligans samlade egna kapital.
De dåliga nyheterna är att det inte finns så mycket som tyder på att vi får se lika många kaxiga uppstickare som vi gjorde under 2000-talet.
STARKA KLUBBAR BLI ÄNNU STARKARE
De nya idéerna ska rimligen komma från de idag kapitalstarka klubbarna medan de kapitalsvaga klubbarna får svårt att attrahera nytt kapital, både humant och monetärt som går hand i hand.
Idrottsaktiebolag är uppfunna för länge sedan och någon reform som avreglerar ägandet i dessa kan vi inte se framför oss. Samtidigt håller FIFA på att stänga dörren för den typ av riskkapital som vi lärt känna inom fotbollen.
Inte heller finns något liknade paradigmskifte under den närmaste framtiden likt det vi såg i slutet av 1990 talet. Nuvarande gapet mellan de rika och de fattiga klubbarna i allsvenskan består i bästa fall och det visar sig också i den allsvenska tävlingsbalansen. Vi har sett trenden i andra fotbollsligor I Europa.
De goda nyheterna är att fotbollsfansen inte är särskilt känsliga mot ojämlikhet. För trots att Bayern München i maj 2015 lyfter Bundesliga-bucklan för tionde gången sedan millenieskiftet så fortsätter supportrarna att vallfärda till de tyska arenorna.
KRISTOF VOGEL
Den här artikeln handlar om: