“Återvända till Djurgården en dröm – att få skriva om slutet på boken”

2020 skulle Alexander Abrahamsson slå sig in i Djurgårdens startelva – så var det tänkt.
Så blev det inte. Skador förstörde mittbackstalangens säsong, och i december kom det ut att han inte fick något nytt kontrakt. Nu börjar han om i Akropolis i superettan.
Men han hoppas någon gång återvända till Djurgården: 
– Det hade varit en dröm, att få skriva om slutet på boken. Få ett trevligare avslut än vad det här var, säger Abrahamsson.  

Alexander Abrahamsson fick a-lagskontrakt med Djurgården i januari 2019. Det blev tävlingsdebut i Svenska Cupens gruppspel det året, och inför 2020 var förhoppningarna stora på debut i allsvenskan och att på allvar konkurrera om en ordinarie plats.

Men en skada på Djurgårdens träningsläger i Sydafrika tvingade fram en meniskoperation. Det blev ett längre uppehåll pga corona, något som gjorde att han plötsligt fick möjlighet att hinna tillbaka från skadan lagom till allsvensk premiär i juni. 

Men en muskelbristning gjorde att han fick gå tillbaka till rehab, och 2020 som helhet gick förlorat. I november avslöjade FotbollDirekt att han inte skulle fortsätta i DIF efter att kontraktet gått ut vid årsskiftet. I december blev det officiellt.

Men i helgen, knappt fyra månader senare, så blev det klart med ny klubb: Abrahamsson har skrivit på för Akropolis i superettan. En klubb han tränat i flera månader, men först i helgen blev det officiellt. Abrahamsson säger själv att han har stor förståelse för att det har dragit ut på tiden. 
– Jag har tränat med dem x antal månader nu. Men det är alltid skönt när det börjar falla på plats. Nu har jag börjat sätta igång och spela match också, kroppen börjar kännas bra. Nej, det är bara glädje just nu, säger han till FotbollDirekt.se.

– Det var väl främst min fysiska status som det fanns lite anmärkningar på. Så vi ville se både från min sida och från deras sida, att jag är klar att spela fotboll över tid. Vilket jag nu lyckats göra, peppar peppar. Nu har jag ändå gått in i matchspel också. Så det känns väldigt bra.  Det var väl det som man främst ville se med provspelet om man kan kalla det för det.

Har du fått känslan från deras sida, att det är det som det har hängt på? Att de velat ha dig som fotbollsspelare men att de ville vara trygga med den fysiska biten efter skadorna? 
– Ja. Det har jag varit ganska medveten om, när det blev så att mitt kontrakt gick ut: Att jag kommer från en speciell situation, där det var längesedan jag spelade fotboll kontinuerligt. Jag har respekt för att klubbar kanske väljer att prioritera andra spelare. Så det var skönt att Akropolis valde att se förbi det, ge mig det här förtroendet. Det kommer nog bara gå framåt nu. 

Att han inte fick förlängt med Djurgården berodde till stor del på skador tror han - chansen att övertyga DIF-ledningen kom aldrig riktigt. 
– Det tror jag nog, skadorna var nog främsta anledningen som satte stopp för det. Speciellt inför 2020-säsongen, där det var menat att jag skulle få någon form av genombrott. Året innan det så var det mitt första år i a-laget och där vi dessutom vann guld, så då var av förklarliga skäl, att man inte slog sig in och fick spela så mycket då. 

– Så det är klart det kändes tungt, att man inte fann sin plats i Djurgården, om man kan säga så på grund av skadorna. Sådan är den här branschen. Det hade inte varit garanterat att jag hade fått förlängt ändå, men det hade sett betydligt ljusare ut.

Djurgården har skadeproblem på mittbackssidan just nu - och faktum var att situationen var ganska lik inför 2020-säsongen. Hade Abrahamsson varit skadefri vid den tidpunkten hade han med stor sannolikhet fått debutera och få speltid allsvenskan säger han. 
– Jo men det tror jag. Hade jag kunnat hålla ordning på kroppen så hade det blivit några matcher i alla fall, det tror jag. Det var på gång, att jag skulle spela också.  Men tyvärr så är skador en del av det hela. Nu blev det inte som man hoppats på. Men det blir lite som en återuppstart nu, det känns otroligt spännande. Jag går inte och ältar det som kunde ha varit, förra säsongen. Utan jag ser mer fram emot vad 2021 kan erbjuda. 

Akropolis överraskade i fjol under klubbens första säsong någonsin i superettan. Femte plats blev det, och inför i år har man tagit in många rutinerade namn, som Astrit Ajdarevic, Panos Dimitriadis och Daniel Larsson.
– Innan jag började träna med dem hade jag ingen superkoll om jag ska vara ärlig. Bortsett från att de var nykomlingar och imponerade på många sätt, speciellt resultatmässigt. Om man kollar på resultaten och tabellen, det är inte många nykomlingar som slutar så pass högt upp. Inför i år har vi fått in spännande spelare, ny tränare, en bra grupp. Jag tror verkligen att det finns något spännande på gång. Som det ser ut de senaste matcherna så börjar det se ljusare och ljusare ut, utan att det kanske ser helt perfekt ut. Men nu har vi tre raka vinster, även fast vi kanske inte briljerat hela tiden. Och det är en styrka i sig, men jag tror absolut att det finns något otroligt spännande på gång. 

– Det är meriterade spelare som kommit in, och de har varit med länge. Astrit har jag bra koll på sedan tidigare i Djurgården, Panos har jag sett en del också. Det finns otrolig kvalitet i vår trupp, och en bra blandning av rutin och lite yngre spelare också. Det finns en bra balans där som kan gynna oss väldigt bra.

Känns det som en revanschsäsong eller känner man mer att man fått en andra chans? 
– Det är lite båda. Det är klart jag är oerhört glad över att få den här chansen. Revanschen ser jag mer mot mig själv. Att okej, jag hade sämsta tänkbara år förra året. Men i år ska jag göra det så bra som möjligt utifrån mina förutsättningar. 

– Så det är inte revansch gentemot några andra än mig själv. Jag vill göra det så bra som möjligt i år och på något sätt försöka komma bort från 2020-säsongen. 

Abrahamsson känner själv att han har allsvenskan i sig, om han bara får ordning på kroppen igen efter skadorna:
– Det är klart att man hela tiden strävar efter att spela så högt upp som möjligt i seriesystemet, i så bra lag som möjligt. Någonstans får man... kollar man på min situation... det känns ändå som när jag får kontinuitet i kroppen och i träning, och kan göra det över längre tid. Då går det ganska fort att komma upp i min nivå. Men det är problematiskt när det hackar hela tiden. 

 – Så jag tror att om jag nu kan få lite kontinuitet i det i superettan, få spela lite matcher och känna att kroppen håller, så tror jag inte det är superlångt kvar till jag kan börja spela på högre nivå. Men just nu är det fokus på att få ordning på kroppen, och först och främst slå sig in i ett superettanlag, i Akropolis. Och så får man ta det därifrån.

Och om Djurgården skulle höra av sig någon gång i framtiden? Det vore en dröm att återvända:
– Det är klart. Jag har otroligt bra relation med alla i Djurgården egentligen. Både med Bosse, Henke, alla spelare, alla på kansliet och runt omkring klubben. 

– Det hade varit en dröm, att få skriva om slutet på boken. Få ett trevligare avslut än vad det här var. Så det är klart det finns en ambition och en dröm om att någon gång spela i Djurgården igen.