LÅNGLÄSNING: Bajenbasen talar ut för FD – om nya Hammarby som maktfaktor: ”Vi är en Ferrari”

FD har träffat Hammarbys vd Henrik Kindlund. Ett av de stora namnen bakom Bajen de senaste åren – men samtidigt restriktiv med media och låg profil. Nu talar han ut om succéstarten och outnyttjad potential. Likheten med Tottenham, frågan om en Kennedy-staty, vad avundas han hos AIK och Djurgården?, ”Häcken-kopian” på Årsta och hur Bajen ska erövra både allsvenskan och nå Europa – liksom målet att f ö r d u b b l a omsättningen på ett par års sikt.

FotbollDirekts Lennart Sandahl besökte nyligen Årsta, Hammarbys högkvarter, ett möte som slutade med ett långt samtal som vi nu publicerar i dag.

Senast Bajen var med i en allsvensk toppstrid på allvar var 2006 då klubben slutade trea. Om laget lyckas hänga med i toppen hela 2018 återstår att se. Men bakom kulisserna jobbas det för fullt på att Hammarby ska bli en stabil allsvensk toppklubb likt Malmö FF och AIK.

Inte bara i år, utan för många år framöver.

Med en modern arena, Nordens bästa publiksnitt och en ekonomi i balans finns onekligen en stor potential för en framtida storklubb inom svensk fotboll. Något som de grönvita aldrig lyckades rida vidare på efter det första och hittills enda SM-guldet 2001.

En som varit med sen 2012 och fått se klubben utvecklas till vad den är i dag är vd:n Henrik Kindlund. När han tillträdde på posten så hade Bajen säsongen innan med nöd och näppe lyckats undvika kval för att hålla sig kvar i Superettan. Ett övertidsmål från Sebastian Bojassén i den femte och sista tilläggsminuten borta mot Ängelholm var det som räddade Hammarby från att sjunka i en ännu djupare kris.

– Jag kom in ett par månader efter det. Då var det ett år kvar till flytten till Tele2 Arena och mycket fokus på det. På sommaren 2012 kom Kennedy tillbaka och det blev någonstans det stora startskottet utåt för vändningen och den resan som gjort att vi är där vi är i dag, säger Kindlund till FotbollDirekt.se.

Gregg Berhalter fick gå från Hammarby sommaren 2013.

Säsongen 2013 är händelserik. Hammarby får nyckeln till sitt nya hem, sparkar både tränare och sportchef (Gregg Berhalter, Gustaf Grauers) och anställer interimslösningen Thomas Dennerby med Nanne Bergstrand som ersättare efter säsongen. Mats Jingblad plockas in som ny sportchef och 2014 blir slutet på ett femårigt lidande i landets andradivision. 2015 är Bajen tillbaka i finrummet och sätter omgående nytt publikrekord i Sverige genom att snitta 25 507 åskådare per match – 17 åskådare fler än Örgryte gjorde 1959.

– 2016 var ett mellanår där vi slutade tolva för andra året i rad medan förra året blev en säsong där vi tog ett stort steg organisatoriskt. Jesper Jansson, Stefan Billborn och Ola Larsson (teknisk direktör) kom in bredvid Jakob Michelsen. Vi fick in rätt bra spelare men fick inte ihop det riktigt på planen. Nu har Jocke Björklund tillkommit i staben vilket är ett jättetillskott, men i övrigt är det inte så mycket nytt utan de ledande spelarna i dag var med redan förra året.

– Skillnaden ligger i att spelarna känner varandra redan från början, vi har fått vara ganska skadefria och hela den sportsliga organisationen drar åt samma håll. Det vi sagt är att vi 2018 ska ha kommit så långt att vi kan utmana de andra topplagen, sen beror ju det på hur bra de andra klubbarna är också. Ibland räcker ett bra år till en tredjeplats, som för Djurgården i fjol, och andra år slutar du femma eller sexa. Allsvenskan lever sitt egna liv men vi känner verkligen att vi kommer vara med och utmana i år.

Du tog över som vd i ett utsatt läge där klubben sånär tvingats kvala sig kvar i Superettan och på resan till i dag har det behövts tas en hel del tuffa beslut som att sparka Nanne Bergstrand och Jakob Michelsen. Hur tänker du kring resan dit ni är i dag?

– Nja, det med Nanne var inte så jobbigt som folk vill få det till. Det är klart att vi kom väldigt bra överens och att det var jobbigt av den anledningen. Men annars var det ett ganska odramatiskt beslut. Däremot att sparka Jakob var tuffare. Det ville vi inte göra men vi kände att det var rätt då, och vi har kanske inte facit i hand redan nu, men i efterhand känns det fortfarande som att vi gjorde rätt. Det är nog det enda riktigt tuffa beslutet jag behövt göra.

– Det är klart det är skitkul att leda Allsvenskan (intervjun gjordes innan derbysegern mot Djurgården) och damerna har också inlett starkt. Vi är igång. Sen är det så att vi som är djupt inne i klubben vet att – jag tror det var Jocke Björklund som sa det – vi har precis lämnat startblocken. Det finns otroligt mycket mer att få ut av Hammarby. Både vad gäller laget som vi har och allt runt klubben.

Mats Jingblad och Nanne Bergstrand förde upp Hammarby till Allsvenskan igen.

Många huvuden har rullat i klubben men själv står du kvar. Har det varit nära att du kastat in handduken eller fått sparken?

– Nej, det kan jag inte tycka så. Som vd får man sparken av styrelsen och det är inget de sagt till mig att de funderat på i alla fall, haha. Sen är det klart att går det inte bra på planen så kan det gå fort. Med de förutsättningarna vi har kan vi inte hålla på och komma nia eller tia i Allsvenskan. Det är inte okej och det tycker inte jag heller. Jag har inga problem med det.

– Sen är det klart. Styrelsen har svintuffa krav på mig och organisationen. De kommer inte vara nöjda förrän vi är i nivå med Malmö FF och FC Köpenhamn. Det är de väldigt tydliga med. Om man vill ha det lugnt och skönt på jobbet och att det inte händer så mycket, då är det här helt fel jobb. Men gillar man att vara ute i krig då är det perfekt!

Kindlund berättar att styrelsen klubbat igenom ett offensivt beslut att Hammarbys intäkter ska fördubblas över en sexårsperiod – från 110 miljoner kronor till 220 miljoner kronor.

– Man kan tro att det är en fluffig dröm men vi har ganska klart för oss varifrån de pengarna ska komma ifrån. Med Hammarbys förutsättningar som supporterbasen, befolkningen i södra Stockholm och upptagningsområdet för talanger så känner vi att det är en ganska rimlig nivå för oss.

– Vi har grundförutsättningarna som väldigt få klubbar i Norden har. Det är Vålerengen, FC Köpenhamn, Bröndby, Malmö FF, IFK Göteborg, Djurgården, Hammarby och AIK som vi ska jämföra oss med och till och med gå om.

Många av Hammarbys äldre fans har vant sig vid en stämpel som ett evigt mittenlag. Jag menar, ni har inte så många troféer i skåpet och att komma nia är lite typiskt Bajen: ”Skit i tabellen – Bajen bäst ändå”. Hur ser du på den attityden – för den andas kanske inte den klubb som ni pratar om att bli?

– Jo men så är det. Vi ligger väl tolva i maratontabellen men jag tror det är två grejer som hänt som ändrat bilden av det hela. Det ena är SM-guldet 2001. Även 2003 och 2006 var vi väl med i någon form av guldstrid utan att räcka hela vägen fram. Sen är det andra när vi flyttade in på nya arenan. Är du inne på den arenan med 22-25 000 åskådare i snitt, då känner alla nog vad fan, kom igen nu. Med den stämningen vi har på matcherna känner folk att vi är en Ferrari och inte en klubb som ska komma tolva även om vi är det i maratontabellen. Men dessa förutsättningar som vi har är det orimligt att nöja sig med mindre än att slåss i toppen.

– Vi hade en 8-10 bra år mellan 1998-2007 där vi var ute i Europa och spelade mycket. De äldre supportrarna är jäkligt sugna på att komma ut igen så det är lite tryck från dessa också. Kanske inte som i MFF och AIK, men förväntningarna finns även i Hammarby.

Vågar Bajenfansen drömma igen?

Om du skulle jämföra Hammarby med någon klubb utomlands och dit ni vill komma, vilka skulle du säga att ni är lika?

– Jag tror att vår resa är ganska lik Tottenhams. Det är en storklubb med mycket supportrar och i något läge var de tvungna att bestämma sig. Antingen får vi vara Newcastle och sluta femma eller sexa något år följt av en tiondeplats och helt plötsligt är man på 18:e plats. För några år sen bestämde de sig för att inte vara ett svänggäng längre, att det går inte med de här förutsättningarna, och i stället bli en toppklubb vilket de håller på att bli. Det är lite samma för oss.

Kindlund pratar om kontinuiteten i styrelsen som en nyckelfaktor till att Hammarby har kunnat ta kliv mot ett mer professionell och storklubbsmässig organisation.

– Det kom in väldigt mycket nytt folk både i styrelsen och bolaget 2010-2011 och det är i princip de som sitter kvar. Ingen kände varandra sen innan men alla hade gemensamt att vi orkar inte åka ur Allsvenskan var tionde år. Det får vara slut med det. Och så har vi byggt klubben för det. Att bygga en så pass stark klubb att inte behöva åka ur Allsvenskan igen.

– När man nu väl säkrat det så blir nästa naturliga steg att titta uppåt och knapra in på en klubb i taget och lägga de bakom sig. När jag började så hade vi extremt svårt för Degerfors och Ljungskile och det var de man fick jaga i tabellen. Vi lyckades med det och sen var det klubbar som Sundsvall, Halmstad och Örebro. Just nu känns det som att vi håller på att passera Elfsborg och IFK Göteborg. De är i innerfil och vi kommer i ytterfil och kör förbi.

Nästa steg?

– Och nästa steg är Norrköping, Häcken, Djurgården och Östersund. Det är tufft för det är stora starka föreningar med mycket pengar som haft kontinuerliga truppbyggen på ett annat sätt än vi haft. Det är där vi är just nu. Sen är det AIK som är nästa lag att jaga ikapp och förbi följt av Malmö. Efter det ska vi efter FC Köpenhamn och kommer man ifatt FCK och går förbi så är man ett gruppspelslag i Europa League. Om vi ska prata mål på 5-7 år framöver så är det där kan jag tycka.

Hammarby Fotbolls ordförande Richard von Yxkull (till vänster) och Henrik Kindlund har varit med på tåget i flera år nu.

Ni pratar alltså seriöst om hur ni ska kunna komma ifatt FC Köpenhamn?

– Absolut. Både i styrelsen, kontorsorganisation och den sportsliga organisationen. Alla vet vad det handlar om. Sen gäller det att göra allt på rätt sätt så man inte får en topplacering ett år och sen nästa år så kommer man tolva. Som Leicester, vinner ligan och sen faller tillbaka, eller som vi gjorde 2001 där vi hade några toppår, men vi byggde varken upp kapital eller en proffsig organisation. Konjunkturen vek litegrann och helt plötsligt var vi tillbaka i Superettan och spelade på Ängelholms IP. Det vill vi inte göra utan vi ska upp i toppen men vi ska göra det på ett ordnat sätt som gör att vi håller oss kvar där.

– Det är en sak att vara topplag och en annan att vara toppklubb och vi är inte intresserade att vara topplag. Ståle Solbakken i FCK har runt 100 miljoner att spendera på sin trupp. MFF ligger kanske runt 60-65 miljoner och AIK är nog runt 55 miljoner nu när de tog (Tarik) Elyounoussi som inte blev någon billig affär från vad jag hört. I slutändan, har du 100 miljoner att lägga på spelartruppen så har du ett jäkla lag som kan konkurrera om att kontinuerligt kvala in till Europacuperna och som då leder till ökade publikintäkter och sponsoravtal. Hela värdet på klubben ökar.

Hur svarar du den pessimistiske Hammarbysupportern som skulle kalla detta år en ”one hit wonder” om ni går och slutar topp-3 eller till och med tar guld?

– Till att börja med så måste du vara en toppklubb innan du säger att du är det. Där är vi inte ännu, men det vi har med oss nu är egentligen arenan och supporterbasen. Det är den bästa arenan i Sverige och kanske den bästa i Norden just nu. Vi har högst publiksnitt i Norden och det är basen för det hela.

– Med det kommer sponsorerna, medias intresse och bara det att vi sitter här och pratar succé efter ett par omgångar. Hammarby har i dag inga svarta hål i ekonomin. Vi behöver dock fortfarande bygga vårt egna kapital. I dag har vi 35 miljoner kronor och vi skulle väl behöva 20 till för att det ska vara riktigt bra. Mycket handlar om att vi måste börja sälja spelare på samma nivå som våra konkurrenter.

Är ni på gång att bli en säljande klubb?

– Det vi ser är att vi aldrig haft så många scouter på plats som under veckan när det var BP och Norrköping och det är inte bara en spelare utan flera olika de är intresserade av. Om man tittar på MFF och AIK så behöver man kanske ligga på nånstans 25 miljoner i snittförsäljning per år. Och det är väl, vi hade 13-14 miljoner förra året och om jag gissar så säljer vi för 20 miljoner i år. Det kan bli mer eller mindre. Men vi är nog inte så långt ifrån det.

Vilka spelare löper ni störst risk att bli av med?

– Klart att Hamad står ut där. Han har varit fantastisk hela våren och halva Bundesliga har nog tittat på honom vid det här laget. Björn Paulsen är också en jäkligt bra spelare som drar till sig uppmärksamhet med sitt sätt att vara på planen. Junior har varit lika bra som Hamad men spelar i en annan position. Det man missar i Sverige är att Junior spelar i Gabons landslag och när han lirar mot Ghana och Elfenbenskusten så är typ varenda scout i Europa på de matcherna. Han är lite av en spelartyp som anpassar sig efter motståndet. I landslaget möter han Premier League och La Liga-spelare och klarar sig hur bra som helst. De scoutar honom här men även där på plats.

– Sen är det klart att Sander Svendsen, Marcus Degerlund och Leo Bengtsson är på större klubbars listor även om de inte spelat så mycket. Men de vill vi absolut inte sälja nu utan den kategorin spelare behöver göra ett par år i Allsvenskan först. Det är generellt en diskussion bland klubbarna i Sverige att man inte ska sälja sina talanger när de är 19-20 utan mer i ålder 22-23. Viktor Claesson är en klockren försäljning. Bra i Allsvenskan, säljs för bra pengar och gör succé i Ryssland. Nu kommer han kanske säljas för 200 miljoner och den vidareförsäljningen för Elfsborg ger mer än om de hade släppt honom som 19-20-åring. Ökade driftintäkter och tv-pengar som dubblas till 2020 gör att vi kan behålla spelarna längre och inte behöver sälja till bottenlag i Holland. I stället kan vi vänta ett par år och sälja för det dubbla eller tredubbla när spelarna dominerat i Sverige en längre tid.

Vilka ser du som potentiella guldkorn i truppen?

– Tittar man på vår trupp och unga talanger, så är vi kanske inte de som har allra bäst där, men jag har samtidigt svårt att se någon klubb som har det mycket bättre. Vi har Sander Svendsen, Marcus Degerlund, Leo Bengtsson, Rooney och vi har Odilon som kommer till nästa år. Det är nog där de större försäljningarna ligger. Kommer vi igång där och börjar sälja på liknande nivåer så är vi snart ikapp AIK.

– Sander Svendsen och Marcus Degerlund skulle vi kunna sälja imorgon båda två, men vi vill inte göra det. Vi vill att de ska spelas in i vårt a-lag och bli spetsspelare i en toppklubb i Allsvenskan. Är de det så kommer de klara sig mycket bättre utomlands när de går. Linus Hallenius gav bra pengar för Hammarby men fick knappt ens träna med Genoa. Att AIK sålde Isak, det är klart att de ska ta den påsen pengar och springa. Men om det var det bästa för Isak själv är ytterst tveksamt. Nu får han spela i Dortmunds amatörlag. Hade han stannat i AIK så tror jag att han hade spelat VM. Nu är han så pass bra att han förmodligen kommer slå igenom förr eller senare

Det har hänt mycket i Bajen sedan Jesper Jansson kom in i klubben. Hur betydelsefullt är det för er att ha en dokumenterad SM-guld-vinnare som sportchef i den här satsningen?

– Det är viktigt. Vi hade Mats (Jingblad) tidigare som också hade erfarenhet av att vinna både som tränare och spelare. Det är klart att du behöver ha sådana i organisationen. Jesper är jäkligt duktig på det sportsliga, både vad gäller spelare och ledare. Han är väldigt erfaren och är en bra ledare som tar hand om alla.

– Sen är han duktig både på att rekrytera och sälja spelare. Det kan man se på truppbygget. Vi har fått in David Fällman, Simon Sandberg, Nikola Djurdjic vilket jag kan säga är tre jäkligt bra affärer för oss. Vi har fått in mycket fotbollskvalitet och karaktär för rimliga kostnader. Det är grymt jobbat. Sen har han hittat Neto Borges i Brasilien som också ser superspännande ut. Det fungerar jättebra och den sportsliga organisationen med Jesper, Stefan, Jocke och Pablo är tajta på ett sätt som vi nog aldrig har haft i Hammarby.

Just det här med försäljningar får väl visa sig, men det måste han väl bevisa i Hammarby nu eftersom ni vill och behöver komma igång med det?

– Ja, så är det ju men försäljningen av Joseph Aidoo förra sommaren gjorde han jäkligt bra och tittar man på track record i Helsingborg så såldes spelare för väldigt mycket pengar. Skillnaden är att vi inte har samma behov av att sälja spelare för att rädda ekonomin. Det blir mer som en naturlig del i verksamheten. Ligger vi på 20-25 miljoner om året så kan vi använda det som blir över efter nyrekryteringar till att stabilisera klubben ytterligare, men också investera i andra delar kring den sportsliga organisationen.

Hur ser planerna ut i sommar – kan ni värva för guld om ni är kvar i toppen?

– I det här läget och den truppen vi har så har vi inget behov över huvud taget. Det upplever vi inte alls. Däremot är det så som det är för alla, MFF kanske tappar någon, AIK kommer definitivt göra det, Djurgården och Östersund också. Det är ganska normalt tänker jag för ett lag på övre halvan att tappa 1-2 startspelare och det är väl ungefär det vi förväntar oss. Vi har våra funderingar på vilka det kan vara och hur vi ska ersätta spelarna.

– Om det finns en guldpott pengar? Nej, det gör det inte utan vi tror att vår trupp kommer räcka hela vägen. Sen kan det självklart förändras med skador och försäljningar.

Säger ni nej tack om Ola Toivonen eller Sebastian Larsson vill spela för Bajen?

– Haha, det får man ta där i så fall. Som jag känner Stefan och Jocke så tror jag hellre de jobbar vidare med det vi har för att sätta spelidén och systemet. Men det är klart, skulle Toivonen eller Durmaz ringa och be så får vi väl ta det därifrån helt enkelt. Vi hade möte kring det här för någon vecka sen och vi sa att vi framförallt ska försöka tappa så få som möjligt.

Om vi ska snacka Kennedy. Erkan Zengin sa nyligen att han inte tycker att Kennedy borde lägga av med tanke på det han fortfarande uträttar i träning och match. I fjol var det ganska uppenbart att han inte gick ihop med Michelsen – hur viktigt är det för er att Kennedy mår bra?

– Det är klart det är viktigt, framförallt är det viktigt att vi behandlar honom med respekt för allt han gjort för den här klubben. Det är ett ansvar och en skyldighet gentemot honom. Sen har han varit väldigt tydlig med att det här är hans sista år. Det är hans eget val. Han är 38 nu och känner att han börjar bli färdig. Men han kommer in och får speltid nästan varje match och bidrar på tärningarna osv.

– För ett år sen hade han inte bestämt sig, men han visade från sommaren och framåt att han fortfarande var hungrig. Då blev det relevant för oss att ta diskussionen om en förlängning när du ser bra ut, du brinner för det. Man kan inte ha kvar en spelare bara för han är ikon men inte brinner för det. Det går ju inte. Men det är roligt, vi var nere på första U21-matchen mot Sirius och vi började lite skakigt, då var det han som eldade igång det och vi vann med 7-2 tror jag. Han brinner för fotboll och Hammarby och då känns det som en värdig avslutning på det hela.

Har ni en plan för hur han ska tackas av i höst?

– Ja det skulle jag säga att vi har en ganska detaljerad plan för. Vi har tagit fram merch som säljer bra i butikerna, vi har haft en längre intervju med honom på hemsidan och det kommer flera såna intervjuer. Sen är det precis som med Söderstadion, man gör lite grejer men det är sista matchen allt kulminerar. Vi spelar borta mot Östersund tyvärr men vi kommer göra något i sista hemmamatchen. Som jag förstår det finns inte jättemånga hotellrum kvar i Östersund heller.

Zlatan har en staty i något garage nånstans. Kan du lova en staty till Kennedy?

– Haha, nej så långt har vi inte kommit. Fan, blir det inte konstigt med statyer över levande människor? Den får vi se litegrann.

Han har inte krävt en staty?

– Nej, inte officiellt i alla fall. Vi tittar väl på lite grejer i den riktningen kan man säga, säger han hemlighetsfullt.

Finns det något du kan avundas i AIK och Djurgården?

– Nej, inte hos Djurgården. Det kan jag inte säga. Jag och Henrik Berggren har en jättebra relation så det är inte så. Det är klart att Bosses försäljningar av Michael Olunga och Sam Johnson är ju helt overkliga men i övrigt kan jag inte se att det finns något som de gör bättre än vad vi gör.

– Sen med AIK, det är ju en speciell klubb får man säga. Den här förmågan att det inte spelar någon roll vad som händer runt omkring, styrelsegrejer, bråk och strul, så lyckas de ändå alltid samla laget och klämma ur sig toppresultat. Det får man säga att AIK är duktiga på.

Det finns en vinnarmentalitet i AIK?

– Ja, litegrann så att det finns någon form av grundstyrka i deras sportsliga organisation. Jag tror att deras analys när de åkte ur Allsvenskan och vår är ganska lika. Man startade upp ordentliga akademiverksamheter, där AIK var ett par år före oss eftersom de åkte ur 2004 och vi 2009. Så började man jobba rätt mycket med kulturfrågor för att få fram starka kulturbärare. Det gick lite snabbare för AIK, det får man säga. De hade redan Rikard (Norling) och så fick de in Björn Wesström, Jens T Andersson, Andreas Alm och Micke Stahre. En ganska stor grupp ambitiösa killar som de byggt vidare på. De skulle kunna rotera runt på de här namnen: Björn och Jens som sportchefer forever, Rikard, Andreas och Micke som tränare. Slutar Rikard så kommer Micke och slutar Micke så kommer Anderas. De är så pass unga så de kan hålla på i 30 år känns det som.

– Där kan jag känna att vi på organisationssidan är ganska mycket ikapp AIK. Sen är frågan om vi är ett topplag eller en toppklubb? Det är ingen som vet det i dag även om vi skulle få en topplacering i år så är det inget bevis. Då har vi varit ett topplag i ett år och i min värld så räknas inte det riktigt. Du måste ligga där – AIK har varit topp-3 sju år i rad. De har byggt på sitt sätt och vi vill bygga vår vinnarmentalitet på vårt sätt. Inte för att vi vill kopiera AIK, det tycker jag inte för fem öre att vi har gjort, men det finns en hel del likheter hur vi byggt våra sportsliga organisationer.

Vad tror du DIF och AIK hade önskat att de hade från er?

– I min värld så är det två väldigt olika klubbar. Hammarby är nog mittemellan hur klubbarna fungerar. Jag tror att Djurgården hade velat ha vår breda publik. AIK tror jag att många fans önskat att de kunde hålla ihop klubben med allt runtomkring. Inte i den sportsliga organisationen utan runtomkring. Där tycker jag man hör från olika typer av AIK:are att de är rätt trötta på allt strul, att behöva vara 900 pers på årsmötet osv. Där tycker jag att vi på vårt sätt lyckats hålla ihop det utan att det blivit den typen av bråk.

– Sen tror jag att AIK:arna gärna hade bytt, kanske inte underlaget på arenan och var den ligger någonstans, men det är klart att Tele2 arena både som byggprojekt och fotbollsarena är otroligt mer lyckad än Friends. Det är väl bara att konstatera.

Det har varit tunt med egna talanger både i Djurgården och Bajen senaste åren?

– Det har även AIK varit historiskt, men de startade upp sin akademi ett par år före oss och Djurgården. Sen är det en faktor att AIK varit topplag i många år. Då får du bättre betalt för spelarna. De har gjort det tidigare och bättre. Men vi ser att vi är ikapp AIK på talangsidan i dag. Vår ambition är att gå förbi också. Mellan AIK, Hammarby och BP är det just nu väldigt jämnt på akademisidan medan Djurgården är snäppet bakom.

Hur viktigt är Årstaprojektet i Hammarbys ögon?

– Jätteviktigt, absolut. Just nu håller vi till på Tele2 för att vi håller på spränga bort halva Årsta. Nu ska ett par tusen sten forslas bort och göra i ordning för huset, sen ska det gjutas bottenplatta och så. Bygget är ett så kallat modulhus som tillverkas i en fabrik i de mörka skogarna i Småland och som kommer första veckan i juni. Det är klart till 60 procent.

Vad finns i byggnaden?

– Det är 2000 kvadratmeter med fem omklädningsrum för akademin, stort omklädningsrum för herrarna, ytor för rehab och gym på nedervåningen. På övervåningen finns ytor för kontoret som i dag sitter på Veterinärgränd samt matsal och kök. Man kan säga att det, inte är en kopia av Häckens klubbhus på Hisingen, men det är väldigt likt. Vi har varit där ett par gånger och tittat och lyssnat på vad de tycker. Vi fick med oss en del grejer som vi gjort annorlunda på Häckens inrådan. Vi byggde stort från början medan de fått bygga ut sitt klubbhus för att det blev för litet.

– Det är inget skrytbygge men det är jäkligt funktionella lokaler för oss. Sen är det klart vi är på Årsta med 1,5 konstgräsplan. I den bästa av världar hade vi haft tre konstgräs och två naturgräs men det är som du är inne på att i Stockholms stad så kommer det aldrig hända. Det kan man bara släppa direkt för den kostnaden för marken är omöjlig. Och för oss att åka ut till Haninge eller Huddinge, vi har i alla fall gjort bedömningen att det inte är relevant för oss. Vi vill vara kvar i Bajenland nära till arenan och Södermalm. Då är Årsta perfekt för oss.

Ni vill närma er allsvenska toppklubbar och på sikt även en nordisk gigant som FCK. Hur viktigt är det att ni upplevs professionella med till exempel en modern träningsanläggning om ni vill öka intäkterna?

– Ska du vara i en professionell verksamhet så kan man inte hålla till i baracker och säga att man vill bli en av Nordens största klubbar. Det hänger inte ihop. Men med nya Årsta från och med i höst och nästa år, tillsammans med Tele2 och Hammarby IP på Södermalm så har vi superfaciliteter. Då börjar man få en bra infrastruktur i klubben. Vi har en ungdomsverksamhet med över 3000 ungdomar. Hela den här potentialen som alltid funnit med Hammarby, helt plötsligt har vi en struktur för att hantera den och då kan du få en riktig utväxling av den potentialen.

– Det är lite det vi menar att visst vi toppar Allsvenskan, men vi har precis kommit ur startblocken. De flesta klubbarna i Allsvenskan tittar på 2018 och det är den tidshorisonten klubbar jobbar med därför att man slåss för att hålla sig kvar, hålla ekonomin flytande eller har stora krav på sig att lyckas antingen i Allsvenskan eller Europa. AIK har krav på sig att vinna serien och Malmö vill ta sig till Champions League eller åtminstone Europa Leagues gruppspel.

– Jag kan känna att vi är en av få klubbar som har lite längre tidsperspektiv, även om vi såklart vill vara så bra som möjligt 2018. Men det har att göra med att vi har är en av klubbarna med störst potential som vi inte fyllt upp ännu. Malmö tror jag som sagt ligger på sitt max nu. Då blir fokus här och nu och det ska det vara. Men för oss ligger det lite längre fram.

Ditt tuffaste beslut som vd?

– Det var visserligen styrelsens beslut men jag satt med i processen… Det var när vi avslutade kontraktet med Jakob Michelsen. Absolut.

Vilket beslut eller avtal är du mest nöjd med för klubbens utveckling?

– Då säger jag rekryteringen av vår biljettansvarige Markus Nilsson. Han var biljett och publikrekryteringsansvarig för damernas EM 2013 och vi snodde honom framför ögonen på alla andra. Han har väl snart vartenda publikrekord som finns i svensk fotboll så vad ska man säga… Utanför spelartruppen är han den största stjärnan i organisationen.

Du har varit vd sen 2012. Hur länge orkar du trumma vidare?

– Klart att det är väldigt speciellt jobb. Men det blir så att när vi hela tiden tar steg i organisationen så undrar folk hur långt det kan bära. Och det undrar ju jag också. Då är det rätt kul att vara med på en sån resa. Att vara med på en resa nedåt är inte så kul och då brukar inte folk bli kvar heller.

– När vi hela tiden flyttar fram positionerna är det spännande att vara med på tåget. Vi får se hur länge det blir men med den utvecklingen vi haft på mina sex år så är jag ganska nöjd, tillfreds med den resan vi gjort.

Du skulle kunna gå hem i dag med flaggan i topp?

– Ja lite så är det ju. Men lite till ska jag vara med. Det har jag å andra sidan sagt ett par år nu. Man får ta ett kvartal i taget kanske, haha.