Bakom taktiktavlan: Tränarnas dolda kamp mot psykisk ohälsa

Fotbollstränare lever i en utsatt vardag.
Pressen att nå resultat är enorm, supportrar och media vill ha svar, en stor spelartrupp kräver mycket – och ibland blir pressen för stor.
Studier visar att psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland fotbollstränare.
FotbollDirekt djupdyker i ämnet och försöker reda ut hur utbrett problemet är.
✔️ En av tre tränare visar depressionssymtom
✔️ Experten: ”Med stor sannolikhet finns det ett mörkertal”
✔️ Tränarutbildningen agerar – förändrar upplägget
✔️ Hammarby-tränaren: ”Hade kunnat stoppa mig från att välja det jag tycker mest om att göra”
✔️ Sef lanserar nytt initiativ för psykisk hälsa

Nästan en av tre elittränare visar upp symptom på depression. Det visar en undersökning av den psykiska hälsan bland tränare i allsvenskan och superettan som gjordes av Karolinska Institutet (KI) och Centrum för psykiatriforskning. Studien, som gjordes på beställning av Svensk elitfotboll (Sef), intresseorganisationen för klubbarna i allsvenskan och superettan, presenterades under våren 2023 och visade på att 27 procent av elittränare visade upp symptom på depression, 23 procent visade upp ångestsymptom, och 9 procent uppvisade symptom på utmattning.

– Det är en stor roll, som ibland kan kännas övermäktig, att leda ett lag och finnas där för spelare, ledare, media och supportrar. Det finns såklart en enorm press på att prestera i alla former, säger Kim Hellberg, huvudtränare i Hammarby IF, till FotbollDirekt.

Under 2000-talet har begreppet psykisk hälsa (och ohälsa) blivit allt mer integrerat i vårt samhälle. Forskning på ämnet har ökat explosionsartat under de senaste åren, och vi vet mer om vad som påverkar det psykiska välmående idag än vad vi någonsin gjort tidigare.

Psykisk ohälsa är brett. Det kan ibland vara svårt att definiera vad det faktiskt innebär, men i korthet kan det inkludera psykiska besvär som oro eller nedstämdhet, eller psykiatriska diagnoser som depression eller ätstörningar.

Vad är psykisk ohälsa?

“Psykisk ohälsa innefattar både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Båda orsakar lidande, för individen själv eller omgivningen”, 

Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Sveriges Kommuner och Regioners gemensamma definition.

Psykiatriska tillstånd är den största och snabbast växande anledningen till längre sjukskrivningar i Sverige, och Folkhälsomyndigheten beskriver psykisk ohälsa som en av våra stora folkhälsoutmaningar.

Enligt Folkhälsomyndighetens statistik från 2024 uppger runt två av tio personer i Sverige att de inte mår bra. 16 procent uppger att de känner sig stressade, medan nästan 20 procent av befolkningen i Sverige uppger att de vid något tillfälle fått en diagnoserad depression. Depression är två gånger vanligare hos kvinnor än hos män.

– Fotbollstränare är en ganska utsatt tränargrupp, som får ganska mycket medial exponering där risken att få sparken också är mer uppenbar. Man kan uppleva någon form av hot från media och från alla fans, säger Göran Kenttä, doktor i idrottspsykologi på Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH), till FotbollDirekt.
– Jag skulle säga att någonstans mellan 2-4 av 10 tränare har det ganska tufft, fortsätter han.

Precis som undersökningen från KI och Centrum för psykiatriforskning visade är problemet psykisk ohälsa inget undantag i fotbollens värld. Forskningen kring spelarnas välmående är på uppgång och vi vet mer idag om hur våra fotbollsspelare mår, hur olika faktorer påverkar det psykiska välmåendet hos elitidrottare, och vad man kan göra för att arbeta för en psykisk hälsa, än vad vi gjorde för bara några år sedan. Ett område som dock är betydligt mindre utforskat är elittränarnas välmående.

“2-4 av 10 tränare har det ganska tufft”

Göran Kenttä är en av Sveriges ledande forskare inom ämnet psykisk ohälsa bland elitidrottare och tränare. I studien “Hållbar framgång på världsnivå” har Kentää tillsammans med Karin Hägglund och Jan Ferner undersökt vilka egenskaper som krävs för att vara hållbar som elittränare.

Kenttä beskriver att just fotbollstränare är en av de mest utsatta grupperna av elittränare, med ett ständigt krav på resultat från både klubb och supportrar, en överhängande risk att få lämna sitt uppdrag, och en extern press från media.

“Finns en stereotyp bild av att man ska vara en superhjälte”

Göran Kenttä

I en nyligen publicerad svensk studie framgår det att en majoritet av elittränare som söker hjälp för psykisk ohälsa gör det på grund av stressrelaterad problematik. 72 procent av de sökande led av stress- och anpassningsstörningar, medan nästan alla upplevde någon form av ångest. En grupp engelska forskare har nyligen studerat fotbollstränarens upplevelse och förståelse av sitt välmående. Resultatet visade, bland annat, att tränare påverkas av den traditionellt starka macho-kulturen som råder inom fotbollen, där det ofta finns en förväntan att ”bita ihop”. Detta kan leda till att tränare undertrycker sina känslor och inte söker stöd, enligt forskningsgruppen.

– Vi vet att stigmat kring psykisk ohälsa, att vara öppen och att be om hjälp, är ganska stort inom elittränarkåren. Med stor sannolikhet finns det också ett mörkertal, säger Göran Kenttä och fortsätter:
– Det börjar sakta men säkert förändras, där åtminstone idrottare börjar vara mer öppna. Tränarkåren tycks fortsatt ligga ännu lite högre vad gäller tröskeln för hjälpsökande och att prata om sin mentala hälsa.

Vad beror det på?
– Man pratar om “performance narrative”, att man ska vara stark, osårbar och mentalt klara av allt tryck. Det finns en stereotyp bild av att man ska vara en superhjälte, vilket gör att man tyvärr försöker leva upp till den bilden. Det blir egentligen kontraproduktivt – vi vet att det är bättre att söka hjälp i god tid.

Så hur ska trenden vändas och stigmat brytas? Kenttä menar att utbildning inom ämnet är A och O, men han framhåller också att det krävs en ”ambassadör” – någon som andra tränare ser upp till som vågar tala öppet om utmaningarna med psykisk ohälsa inom tränarjobbet.

– Det finns inga enkla vägar. Vi pratar mycket om behovet av utbildning, att skapa kunskap och en förståelse för hur viktig den mentala hälsan är för att vara hållbar i sin tränarkarriär. Man kan inte bara prata om spelförståelse, laguttagningar, teknik och taktik.

Tränarutbildningen svarar

Göran Kenttä, tillsammans med flera experter på ämnet som FotbollDirekt varit i kontakt med, framhäver att tränarutbildningen har en stor roll att spela i att förbättra förutsättningarna för våra elittränare att må bra – något som verkar ha hörsammats från Svenska fotbollförbundets (SvFF) sida.

Sara Hammer, specialist på psykologi och ledarskap på SvFF, berättar att förbundet nyligen har strukturerat om Uefa Pro-utbildningen (Uefas högsta tränarutbildning) för att lägga ett ännu större fokus på hållbart ledarskap och förbättra välmåendet inom tränarkåren.

– Redan från modul ett, där vi pratar om psykologi och ledarskap, har vi ett ganska stort fokus på att prata om och reflektera över stressorer. Det är väldigt oförutsägbart att vara elittränare, det är höga krav uppifrån och från supportrar, och man behöver ha verktygen för att kunna hantera den tillvaron på ett bra sätt. Vi pratar mycket om vikten av att få in mental återhämtning och att ha strategier för gränssättning, så att man inte jobbar dygnet runt. Vi har lagt ett stort fokus där och jag tror att de flesta var väldigt intresserade av det, säger Hammer till FotbollDirekt.

Hammer, som är primärt ansvarig för psykologi och ledarskap på Pro-utbildningen sedan i januari i år, har varit drivande i att lägga om fokuset på fotbollförbundets tränarutbildning.

“Vi kan göra stor skillnad”

Hon håller med Kenttä om att utbildningen har en stor roll i kampen mot psykisk ohälsa i tränarkåren.

– Jag tror att vi kan göra en stor skillnad om vi modellerar vikten av att jobba med hållbart ledarskap. Vår plan är att jag ska dyka upp regelbundet under hela utbildningen för att visa att det här inte är något vi kan prata om bara under en dag, det är något vi behöver göra regelbundet. På så sätt tror jag att vi kan göra stor skillnad genom våra tränarutbildningar och att hjälpa tränarna att hantera det som dyker upp i deras tillvaro, säger hon och fortsätter:
– Jag pratar mycket om vikten av att ha små stunder av återhämtning varje dag. Det är i linje med forskning som stress och återhämtning. Det är svårt att ta bort de stressorerna som tränare behöver hantera, det är lättare att öka på återhämtningsbeteenden.

Sara Hammer lyfter även vikten av att man som elittränare måste veta var man ska vända sig om man mår dåligt, och att de olika idrottsförbunden har en viktig roll att spela där.

– Om man vågar prata om det och fångar upp det kan man hjälpa fler. Det är en viktig del som vi måste lyfta på våra utbildningar; var man kan vända sig om man mår dåligt, säger hon.

Göran Kenttä glädjs över beskedet om Svenska fotbollförbundets omstrukturering av Uefa Pro-utbildningen, med ett större fokus på ett hållbart ledarskap.

– Jag tycker att det är värdefullt att man tar upp det i tränarutbildningar. Det är jättefint att man fångar upp det inom fotbollen också, säger han.

Är omstruktureringen ett steg i rätt riktning?
– Absolut. Det är helt rätt.

“Finns en enorm press”

En av tränarna som har erfarenhet av psykisk ohälsa, både personlig erfarenhet och en erfarenhet av att hjälpa andra som mår dåligt, är Hammarby IF:s huvudtränare Kim Hellberg.

– För mig är det ett form av mående, antingen i specifika situationer eller en helhetsbild där man känner att man tynger sig själv på olika sätt. Det är ganska brett och kan vara en helhetsbild av hundra procent av ditt mående, eller vara nedkokat till specifika situationer som skapar en ohälsa, säger han.

Hellberg beskriver att han tidigt under sin tränarkarriär brottades med att tala inför folk, något som rollen av sin natur kräver av dig. Problemen blev så pass stora att Hammarby-tränaren övervägde om tränarrollen faktiskt var något för honom.

– Ibland känns det som att om man vill prata om det i mindre skala så förminskar man dem som känner det i större skala, men så fungerar det inte. Det är viktigt att våga lyfta upp alla delar och göra folk medvetna på det. I en trygg miljö finns det en styrka i att våga berätta saker eller att förstå att det finns jobbiga saker för alla människor, säger han och fortsätter:
– För egen del hade jag tidigt i min karriär väldigt jobbigt att stå framför människor. Det var en form av stresspåslag som gjorde att jag övervägde om jag verkligen skulle välja den här branschen. Det hade kunnat stoppa mig från att välja det som jag egentligen tycker mest om att göra. Det är något jag har jobbat med och fått stöd med tidigt. Jag har varit medveten om det och vågat berätta att jag faktiskt har tyckt att det varit jäkligt jobbigt. Ibland kan jag fortfarande känna ett visst obehag att prata framför människor.

Under sin tränarkarriär inom fotbollen har Kim Hellberg sett flera tränarkollegor kämpa mot psykisk ohälsa.

– Jag tror att alla brottas med det på något sätt. Utan att värdera andras arbeten är det här ett väldigt utsatt arbete där du blir bedömd varenda dag och du har ett stort ansvar mot andra som också bli bedömda. Jag tror att många har olika delar där man känner att det är tufft, och där behöver man få hjälp.

Så agerar Sef

Sedan rapporten från KI och Centrum för psykiatriforskning presenterades under våren 2023 har Sef vidtagit åtgärder för att förbättra förutsättningarna för elittränare att må bra.

“Integritet är viktigt för Svensk elitfotboll. Vi tar ansvar för och utbildar i värdegrund, anti matchfixning, psykisk hälsa och spelansvar/beroende”, skrev intresseorganisationen i samband med publiceringen. 

– I grund och botten är det att man ska ha stöd inom tränarföreningen och får en adekvat utbildning kring alla delar så att man känner sig trygg i rollen. Något vi har jobbat med under sista året är något som vi kallar för Player Care, där tränare också ingår. Där tittar man på totalpaketet av mående, allt som är utanför planen. Jag har varit och pratat med elittränarna och pratat om det, hur tränarna känner att man tas emot i sina klubbar, vad som händer när man anställs, under tiden man är anställd och vad som händer när antingen kontraktet tar slut eller man får sparken, säger Anders Wikström, integritetsansvarig på Svensk elitfotboll, till FotbollDirekt. 

Konceptet Player Care är redan etablerat i flera europeiska ligor, och tar ett holistiskt grepp av hur klubbar bäst tar hand om sina spelare. Begreppet innefattar allt från boende, mediaframträdanden och kontakt med fans, till utbildning och spelarens psykiska välmående.

– Rent konkret tittar man på hur vi kan ta hand om våra spelare och ledare på ett sätt så att de kan må bra och prestera så bra som möjligt. Det hänger såklart ihop. Det är det vi försöker översätta till en svensk kontext, hur vi ska jobba med det här i Sverige. Det jobbar vi med på daglig basis nu. Vi är i en process, men vi är inte i mål med det, säger Wikström.

Enligt svensk arbetsmiljölag är det arbetsgivarens ansvar att arbeta för en bra arbetsmiljö, inkluderat att förebygga stressrelaterad ohälsa. Det är även arbetsgivarens ansvar att finnas där som stöd vid psykisk ohälsa. I fallet fotbollstränare är det klubbarna som är arbetsgivare, vilket i sig medför en paradoxal relation mellan arbetsgivare och tagare. Vi vet att branschen är enormt resultatorienterad och att risken för en tränare att få sparken från sitt jobb ständigt är överhängande om resultaten går emot, och under allsvenskan 2024 lämnade hela elva tränare sin post av olika anledningar.

– Det man kan säga är att alla våra klubbar är autonoma. Man anställer vilka man vill och har vilka strukturer man vill. Det finns inget styrmedel från ett Sef-perspektiv, säger Wikström.

“Det är nästa steg”

Så, vart är vi på väg? Är det realistiskt att tro att det går att vända på trenden? Enligt Göran Kenttä är vi på väg i helt rätt riktning, även om det tar lite tid.

– Det finns alltid någon form av politisk korrekthet i att alla organisationer i dag förväntas prata om psykisk ohälsa och uppmärksamma det i policydokument och utbildningar. Nästa steg som jag tror blir viktigt, så att det blir en trovärdighet i det här arbetet, är att man tillsätter resurser.
Han fortsätter:
– Det finns många läkare, fysioterapeuter och nutritionister i trupperna i både landslag och klubblag, men hur många har en utbildning för att jobba med klinisk behandling av psykologi? Jag hoppas och tror att nu när vi börjar uppmärksamma det här området kommer man förstå att det är viktigt att också tillsätta resurser för att ta hand om det, avslutar Kenttä.

Hit kan du vända dig om du mår dåligt:

På Vårdguiden 1177 finns telefonnummer och chattar om du behöver någon att prata med. Där finns också råd på vad du kan göra om du inte mår bra.

Källor:

• Svensk elitfotboll
• Folkhälsomyndigheten
• Röda Korset
• Vårdguiden 1177
• Socialstyrelsen
• WHO
• Åkesdotter, C., Kenttä, G., Eloranta, S., Håkansson, A., & Franck, J. (2022). Prevalence and comorbidity of psychiatric disorders among treatment-seeking elite athletes and high-performance coaches.
• Hägglund, K., Kenttä, G., & Ferner, J. (2024). Hållbar framgång på världsnivå.
• Higham, A., Newman, J., Rumbold, J., & Stone, J. (2023). You wouldn’t let your phone run out of battery: an interpretative phenomenological analysis of male professional football coaches’ well-being.