Beslutet som ger allsvenskan MER pengar: “Helt i skymundan”

European Super League är historia – bara dagar efter att den lanserades.
Tolv storklubbar gick på söndagskvällen ut med planerna: Real Madrid, Barcelona, Atletico Madrid, Arsenal, Chelsea, Liverpool, Manchester United, Manchester City, Tottenham, Inter, Milan och Juventus. 

Efter att flera engelska klubbar i går började kasta in handduken så kom i dag ett definitivt besked.
Det blir ingenting av European Super League.

Planerna kablades ut på söndagskvällen. I går tisdag så var det Uefa-kongress i Montreux.
Att det skulle bli Uefa-kongress 20 april har givetvis varit annonserat sedan länge, och det fanns förstås en tanke från storklubbarna sida med att lansera sitt utbrytarförsök dagarna innan kongressen.
Men det föll platt.

Mångåriga SEF-ordföranden Lars-Christer Olsson deltog i kongressen i går. Olsson, som fram till nu varit ordförande i ligaorganisationen European Leagues och suttit i Uefas exekutivkommitté, är mycket positiv till hur Uefa svarade upp mot superligaplanerna.

På kongressen klubbades bland annat ett nytt Champions League-format igenom, ett format som ska börja gälla från och med 2024. Olsson menar att det beslutet spelade stor roll för att superligan fallerade så snabbt.
– Det stängde storklubbarnas försök att skapa en privat liga på toppen. I det nya beslutet ligger också att all kvalificering ska ske via nationella ligor. Att det ska bygga på sportsliga meriter, inte på ekonomiska meriter eller historiska meriter. I det som är beslutat är det en hel del positiva grejer för framtiden, efter 2024, säger Olsson till FotbollDirekt.se.

Det blir 36 lag och en rak serie i Champions League, enligt den s k schweiziska modellen, där alla lag spelar tio matcher, fem hemma och fem borta - mot tio motståndare. Alltså ny motståndare varje match.
Lars-Christer Olsson gillar det nya upplägget, som han tror kommer göra CL mindre förutsägbart:
– Jag tror att det är en förbättring, det blir intressantare. Man spelar ett gruppspel men inte mot samma motståndare hemma och borta, utan hela tiden mot nya föreningar. Det blir en roligare tävling helt enkelt. 

– Och det faktum att man inte spelar mot samma motståndare gör att det blir mer oförutsägbarhet. När man bara möter varandra en gång har de lägre rankade klubbarna större möjligheter än att man ska köra hemma och borta och mala i samma system. Jag tror att det kan bli fler överraskningar i det här systemet än i det traditionella. 

Systemet kommer även införas i Europa League och nya Conference League, med start 2024.

Men Lars-Christer Olsson ser än mer positivt på en annan sak som beslutades på kongressen igår.
– Det som också skedde, som hamnade helt i skymundan: Man fastställde fördelningsprinciperna för 2021-2024. Där har vi från European Leagues hävdat att man måste göra något åt det felaktiga beslut vi tyckte att man tog 2016, att man sänkte "solidarity payment" från 5 till 4 procent. Den solidaritetsbetalningen går till de klubbarna som inte deltar i de europeiska cuperna. En ersättning som är väldig viktig för de svenska föreningarna till exempel. 

– Nu togs ett annat beslut: Man tar en hel del pengar från potten som gick till de fem stora ligorna och fördelar ut på alla de andra. Så det blir en avsevärd förbättring där för svenska klubbar till exempel, för klubbar under de fem största ligorna.

– Och det här träder i kraft med omedelbar verkan. Så det är nästan intressantare än vad som ska hända efter 2024, för där kommer det fortsätta diskuteras en hel del innan man är framme. Det här gäller direkt.

Solidaritetsersättningen går till de klubbar som kallas "non participating clubs", alltså de som inte kvalar in till gruppspel i de europeiska turneringarna.
Med andra ord de allra flesta svenska klubbar.
Under 2010-talet och fram till nu är det bara Malmö FF (Europa League tre gånger, Champions League två), AIK (Europa League en gång) och Östersund (Europa League en gång) som ens tagit sig in i gruppspel.

Om en klubb tar sig in i gruppspel så utgår ingen solidaritetsersättning till den klubben, då den får intäkter från sitt deltagande i gruppspelet. Men alla andra klubbar i en liga, exempelvis allsvenskan, får dela på pengar från potten.

Vad innebär det procentuellt med den nya fördelningen? 
– Det går inte att säga riktigt ännu, för man ska ta hänsyn till covid-effekterna, så det är inte riktigt färdigräknat. Men principerna är ändrade så man kommer få mer solidaritetsersättning än om man hade stått kvar vid den gamla 4-procentsfördelningen. Jag kan inte säga något om detaljerna ännu, man måste vara färdig med den här internationella säsongen och se vad covid-effekterna blir först.

4 procent, vad har det inneburit för svenska klubbar till exempel?
– Vi fick omkring 30 miljoner detta året. Det höjdes detta året, vi kollade upp systemen och det visade sig att en del av fördelningen baseras på mediaintäkternas storlek i respektive land. Eftersom vi gjorde ett relativt bra avtal med Discovery så fick vi en högre tilldelning av Uefa-pengarna. Och även att Champions League-försäljningen gick bra i de nordiska länderna, så intäkterna ökade där också. Det återstår att se hur mycket det blir nu, men det kommer betyda betydligt mer de närmaste åren. 

För Lars-Christer Olsson var det sista kongressen. Han har klivit av sina uppdrag i SvFF och SEF, och nu också ute i Europa. Och han kliver av med en positiv känsla - saker och ting är på väg åt rätt håll.
– Det var en väldigt intressant sista vecka. Detta har varit två bra dagar för europeisk fotboll får man säga.