PÅ FD: Ekonomisk fallskärm när man åker ur allsvenskan? – förkastas: “Orättvist för de som är på väg upp”
Trelleborg, Öster, Mjällby, Brommapojkarna… flera klubbar har efter allsvensk degradering rasat rakt ner i division 1 de senaste åren. Omställningen till en ny ekonomisk verklighet i superettan tycks allt tuffare. Ska klubbar som ramlar ur allsvenskan få ekonomisk kompensation för att lindra fallet? En fallskärm med extra pengar från Sef har diskuterats.
– Men det lades ned. Det lindrar fallet för den som faller, men det kan hindra för den som klättrat också, säger Sef:s generalsekreterare Mats Enquist till FotbollDirekt.se.
Åtvidaberg åkte ur allsvenskan och ett ekonomiskt stålbad väntar nu Östgötaklubben. En rad anställda har redan fått lämna, däribland sportchefen Mats Karlsson. Flertalet spelare, däribland flera nyckelspelare har lagt av (Kristian Bergström, Henrik Gustavsson, Daniel Hallingström) eller gått till andra klubbar (bland dem John Owoeri, Simon Skrabb, Martin Christensen).
Och budgeten tillåter inte större värvningar; det var rent av tal om värvningsstopp.
Åtvids ledning har också försökt förhandlat ner hyran för hemmaarenan Kopparvallen gentemot kommunen.
Ska Åtvid möta samma öde som så många allsvenska klubbar före dem, ett fritt fall? Påfallande många klubbar de senaste åren har rasat rakt igenom superettan efter en allsvensk degradering. Trelleborg gjorde det 2012, Öster gjorde det 2014.
Och anmärkningsvärt i fjol var att bägge allsvenska klubbar från året innan rasade ur. Brommapojkarna åkte ner i ettan direkt, Mjällby gjorde det efter kval mot Örgryte.
Ett dystert mönster, något som också tas upp i ett längre reportage med Åtvidaberg i senaste numret av magasinet Offside.
Där lyfts också fram hur Sef (Föreningen Svensk Elitfotboll) diskuterat ett slags övergångsbidrag till de klubbar som åker ur allsvenskan, en form av fallskärm om man så vill. Det är ingen hemlighet det handlar om helt andra intäkter på flera fronter i allsvenskan kontra superettan; publik, sponsorer och inte minst tv-pengar. Det årliga elitbidraget från Sef är betydligt större för de allsvenska lagen än de i superettan. I den näst högsta serien delar lagen på en pott som är en tredjedel så stor som den i allsvenskan.
Frågan om en fallskärm för degraderade allsvenska klubbar har lyfts, bekräftar Sef-basen Mats Enquist. Men det är inte aktuellt i dagsläget.
– För några år sedan pratades det om någon typ av fallskärm. Men det lades ned. Det togs aldrig upp för beslut, utan det var egentligen bara uppe för diskussion, säger Enquist till FotbollDirekt.se.
Ett argument mot ytterligare Sef-pengar till klubbar som åker ur allsvenskan är att det skulle ge dem ytterligare en fördel gentemot klubbar på väg uppåt i seriesystemet.
– Det finns ju för- och nackdelar med det. Det lindrar fallet för den som faller, men det kan hindra för den som klättrat också. Det är det som är knäckfrågan, är det rättvist att den som kommer underifrån och satsat hårt för att ta sig uppåt ska möta någon som får en extra ekonomisk fördel?
Han exemplifierar:
– Exempelvis i ett allsvenskt kval, har det laget som riskerar åka ur den tryggheten med en fallskärm så har man vetskap om det och kan ha säkrat upp kontrakt och bonusar för nyckelspelare oavsett. Man kan ta höjd för det och satsa redan inför ett sådant scenario, och det motiverar spelarna ytterligare.
Sedan något år tillbaka fördelas pengarna utifrån ett snitt på placeringarna klubbarna haft de senaste fem åren.
– Det fördelningssystem vi har sedan något år tillbaka, det har en viss tröghet. Tanken är att en klubb inte ska straffas så hårt för att man har ett enskilt år som är sämre sportsligt. Det gör att det inte kostar lika mycket att göra en skitsäsong, helt enkelt. Om man då på det lägger på det en fallskärm för klubbar, blir det helt rättvist mot de som kommer underifrån då?
– Det är frågan, det finns kanske inget givet svar på det. Jag kan bara konstatera att den här frågan var uppe och vände för några år sedan, men det ingen diskussion som pågår nu.
Den här artikeln handlar om: