Förstår Bajens ilska
Men Hammarbys problem i årets allsvenska kvarstår och den handlar inte domare, försvarsspel eller om spelartrupp.
Utan om underlag.
Bajen 2019 har förvandlats till ett extremt konstgräslag.
2-2 på Guldfågeln Arena vars mjuka underlag på relativt högt gräs bjöd in till mycket dueller, tuffa närkamper och lite snålare fart på bollen.
I flera avseenden väldigt olikt det som man ibland kan beskriva som “konstgräsfotboll”.
Och vi fick ytterligt ett tydligt exempel på att Hammarbys fotboll inte är tillnärmelsevis så effektiv på gräs.
För det handlade inte bara om den där smått ofattbara straffen som domaren Victor Wolf letade upp till Kalmar vid ställningen 0-2; Maxwell föll i en riktningsförändring på en stillastående Kacaniklic, domaren stod perfekt placerad och ingen kunde riktigt förstå att han såg en straff i den situationen.
Det var en bjudning som gav Kalmar FF det självförtroende som det laget behöver mer än något annat just nu.
Men om vi ser det i stort så såg Hammarby förhållandevis trögt ut mot ett lag som ligger på nedflyttningsplats.
Och Kalmar hade några riktigt bra möjligheter att ta den här matchen i hamn. Romarios skott som Blazevic kanonräddade, Romarios lobb som Mads Fenger mirakulöst nickade bort via ribban på linjen och så utvisningssituationen där Hiolmström-Ahl nickade mot tomt mål när Hammarbys målvakt manglade honom.
Det var ett solklart rött.
In med Johan Wiland, som äntligen var tillbaka i allsvenskan, och hans första ingripande på ett år var en kanonräddning på Romarios stenhårda frispark.
Och plötsligt var det 2-0 till Hammarby efter en kontring som Alexander Kacaniklic iscensatte och Muamer Tankovic var oerhört säker på i friläget.
Men det var inte “samma” Hammarby som vi sett på konstgräs, där kan de vara obarmhärtiga i sin blixtrande fotboll och så har de varit de senaste omgångarna.
Det var snarare det Hammarby som vi sett på naturgräs; två poäng på fem matcher, 0-0 mot IFK Göteborg, 2-2 nu.
Vanligtvis kan debatten med “svårt på konstgräs eller gräs” beroende på vad man har på sin egen hemmaplan bli en aning snäv, eftersom man nästan alltid har svårare på bortaplan.
Men i Hammarbys fall 2019 har det varit väldigt uppenbart.
Det är ett helt annat fotbollslag på konstgräs vs gräs som växer av sig själv.
Och det är just av den anledningen som de inte riktigt är med på allvar i guldjakten.
Den här artikeln handlar om: