FD I DUBAI: De kan bli framtidens Blåvittstjärnor – talangerna som pekas ut: “Jävligt intressant”

DUBAI. IFK Göteborg har fått kritik för sin ungdomsverksamhet. Men läget ser ljusare ut än på länge på talangsidan för Blåvitt. Det säger sportchefen Mats Gren, som ser flera möjliga framtida a-lagsspelare. 
– Vi har ju två väldigt lovande unga anfallare som är på gång i akademin nu, födda 1999 och 2000. Så det är jävligt intressant – det ser lovande ut på ungdomssidan just nu, säger Gren till FotbollDirekt.se.

IFK Göteborg ser en ljusning på talangsisdan. Klubben vann vann SM-guldet för U19-lag i november och fyra spelare som var med och tog guld där är med a-laget på träningslägret i Dubai – ghananska duon Kasim Prosper, Sabah Lawson som Blåvitt värvade inför i fjol samt egna akademispelarna Patrik Karlsson Lagemyr och Oscar Kindlund.

Karlsson Lagemyr fick i november a-lagskontrakt och Kindlund (född 1997) är också med Blåvitts a-trupp till Dubai.

–  Vi ska ta ett beslut på Oscar också, om han ska upp i a-truppen eller inte. Så det är bra om han är med nu lite i a-laget, att se vad han ligger på för nivå. Det är hans sista år som han kan vara i U19. Skulle vi se att han är bra nog under året så kanske vi flyttar upp honom redan i år. Annars får vi följa honom noga, så att vi kan ta ett bra beslut, säger Mats Gren till FotbollDirekt.se.

Känns bra att kunna lyfta upp egna akademispelare?

– Jo, vi är ju egentligen beroende av det. Lite grann för att hålla nere kostnaden på a-sidan i truppen då. När vi lägger så pass mycket pengar på akademin, så måste vi få upp spelare – i vissa positioner då, det säger jag alltid.

– Vissa positioner ska vi kunna fostra själva. Anfallare är ju svårt, de växer inte på träd och det är inte så lätt att fostra dem. Men ytterbackar… vänster, där kan man kanske inte alltid man kan plocka fram vänsterfötter. Men en högerback, en mittback, även en central mittfältare, de bör man kunna plocka fram ur de egna leden faktiskt.

– Det är mycket att se till när man scoutar, så har man de kvaliteter som är svårast att jobba med: Det är mest snabbhet som är svårt att jobba med. Att lära sig det defensiva, det är bara en träningssak och den är ju mycket lättare än det offensiva. Så det är lättare att utbilda defensiva spelare.

Är det så man tänkt redan från början, eller är det vad du konstaterat?

– Lite grann är det mina erfarenheter, nerifrån Schweiz (Grasshoppers). Vi sålde en mittback, två ytterbackar och en central mittfältare från de egna leden till utlandet, för ganska stora pengar. Sedan till slut när jag var ledare, då sålde vi faktiskt två anfallare. Men det är sådana där extremfall när man får fram några fantastiskt bra. Det händer inte ofta.

Det blir å andra sidan lite mer pengar in när man väl får fram någon och säljer?

– Ja, det är ju inget snack om det. Men vi har ju två väldigt lovande unga anfallare som är på gång i akademin nu: Ibrahima Bah (född 1999) och Måns Saebbö (född 2000). Så det är jävligt intressant. Och där ska vi lägga mycket krut nu också. Plus att vi har en del… vi har en ganska ung U19-trupp, men ett par som är riktigt lovande faktiskt. Och även i U17 och lite längre ner också. Så det ser inte så dåligt ut nu med återväxten på talanger i akademin de närmaste tre-fyra-fem åren.

– Men det är läget just nu. Nu gäller det att vi är uppe på tårna och jobbar hårt för att utveckla dem vidare.

En granskning som GT gjorde i höstas visade att Blåvitt lagt nästan 100 miljoner kronor på sin akademi de senaste tio åren. Men från den perioden var det bara fyra spelare som nått a-laget som kommit till klubben innan det år de fyllde 16. Och bara en spelare (Mikael Dyrestam) kom till klubben innan han fyllt tio.

– Ja, det är ju dem som kommit ända långt nerifrån då. Men tittar man ute i Europa också: det är ytterst, ytterst sällan att någon går från typ åtta-tioårsåldern igenom hela akademin, upp i a-laget och vidare. Det är ytterst, ytterst sällan, i någon akademi, någonstans.

– Så att, skulle vi få fram spelare i 12-14-årsåldern och utbilda dem i fem år innan de kommer upp… det är ju också en viktig grej.

Var ska man dra gränsen för vad som är en egen produkt?

– Har de varit ett år i akademin, då har jag svårt att räkna det, att de kommer från vår egen akademi. Två år är också på gränsen. Men har vi utbildat dem tre år eller mer i akademin, då tycker jag att man kan kalla det så, för på tre år kan man göra mycket fel ändå.

Känns det som att ni har fått orättvist mycket kritik för den här delen av verksamheten?

– Ja men samtidigt, ett tag så plockade man ju upp lite fler. Nu på slutet har vi inte plockat upp sådana som gått vidare, eller blivit startspelare. Sista var ju (Gustav) Engvall, men han var ju bara ett år i akademin.

– Nej, det är ju ett krav som man har på sig helt enkelt. Att vi måste få upp lite fler talanger. Någonstans så måste det löna sig att ha en akademi också.

Men just nu ser det ser bra ut tycker du?

– Ja, det tycker jag. Återväxten är helt okej. Hela vägen från lagen runt 14 år och uppåt. Och det är där någonstans man kan se – går man längre ner så är det jättesvårt: jag menar, någon som är tolv, att säga om han är bra när han är 18-19, det är jättesvårt alltså.

– Och det är det som har blivit det stora problemet också. Förr kunde man hämta spelare som var 17 kanske. Men i dag; ska vi vara med och hämta spelare, och vi hämtar dem senare än 15, då finns det inga kvar att hämta.

Det har hänt mycket på scoutingsidan?

– Ja, det går längre och längre ner i åldrarna. Och agenterna blandar sig i när de är 14-15 år. Mycket utländska klubbar också. Så det är inte så som det var tidigare.

– Men det är en okej situation just nu, det tycker jag. Det blir spännande att följa de närmaste åren.