FD:s krönikör – ”Özcan Melkemichel dömdes för snabbt – titta på Real Blåvitt”

Özcan Melkemichel fick direkt brottas med skepsis när han tog över Djurgården. I slutet av maj var det till och med så illa att han ansågs vara i farozonen för att få sparken. FotbollDirekts krönikör Mårthen Bergman är kritisk till både sig själv och etablissemanget:
– Han har ju inte hyllats tillräckligt, inte Djurgården och Bosse Andersson heller – för satsningen på Özcan, anser FD:s Mårthen Bergman.

I slutet av maj var det vikande resultat och Özcan Melkemichel såg ut att ha kommit fel in i Djurgården. I slutet av maj sjönk Dif tillbaka och i början av juni kom ännu en smäll med 1-3 mot Hammarby i derbyt.
Det månadslånga uppehållet innebar inte någon arbetsro för 49-åringen.

Vid den tidpunkten kom dessutom siffror i en läsarundersökning på FD där nära 30 procent av de röstande trodde att Dif-tränaren skulle bli den som första sparkas under 2017.
Direkt efter uppehållet luckrades emellertid trycket kring Özcan och Dif upp en aning med storsegern mot Kalmar FF hemma på Tele2 arena och i dag slipper han allt vad mörka rubriker heter och han anses nu snarast vara ett av de allsvenska tränarnamn som sitter som säkrast.
På bara några månader ger hans namn hela 41.00 gånger pengarna (Unibet) tillbaka om han förlorar sitt jobb. I skottgluggen nu istället Elfsborgs Magnus Haglund med bara 4.00 (Unibet) pengarna tillbaka.

LÄS: DÅ VAR PRESSEN TUNG PÅ DJURGÅRDEN

– Nej, men han har inte hyllats tillräckligt. Kritiken fanns där tidigare och med Pelle Olsson och Mark Dempsey i fjol och två tränarbyten då så är jag övertygad om att Djurgården stressades i våras, säger FotbollDirekts krönikör Mårthen Bergman och fortsätter:

– Vi var alla för snabba med att kritisera honom, inklusive jag själv. Tänker jag tillbaka så var inte kritiken riktigt rättvis. Titta på de stora förändringar Djurgården gick igenom. Nya stora namn, något som bara det är speciellt att hantera, många nya namn överhuvudtaget, ny tränare. Klart att Özcan behövde mer tid än fram till i slutet av maj. ”Real Blåvitt” satsade ju för några år sedan minst som Djurgården nu och kom i håg hur det tog över ett år innan Mikael Stahre då fick det att fungera, egentligen orealistiskt att Özcan då skulle lyckas med sitt uppdrag på mindre än åtta veckor, resonerar FotbollDirekts krönikör.

LÄS: ÄR DET HÄR BILDEN AV NYA DJURGÅRDEN?

Svårighetgraden i Djurgården har med andra ord varit näst in till maximal och när Djurgårdens derbysjuka dessutom fortsatt att hålla i sig så såg länge satsningen på Melkemichel ut som ett felbeslut.
Men i dag är alltså skillnaden som svartvit och Özcan är nu på väg att ta Djurgården till den största framgången på tio år.

– Alltså att tvingas hantera den start och förutsättningar Özcan fick; visst fick han tillgång till ett avsevärt bättre material än Pelle Olsson men titta på hur namn som Beijmo, Jonas Olsson och Gustav Engvall kom in sent, sent. Nej, Özcans skicklighet måste vara stor, annars hade han inte klarat av att hantera all den tyngd han hade på sig på sig inledningsvis på så många olika vis. Det är på tok för enkelt att säga att han förfogar över ett bra lag, säger Mårthen Bergman.

FD:s krönikör fortsätter:
– Men när nu Özcan ska ha ett större erkännande så ska ju Bosse Andersson ha det också. Det är han som har vågat ta in ett nytt namn i etablissemanget – här är ju allsvenska klubbar på tok för ofta för ängsliga och samma namn cirkulerar till förbannelse. Med Djurgårdens problem i fjol så är det klart att det har krävts mycket mod att driva igenom ett namn inför styrelsen – ett namn som Özcan som aldrig tidigare hade varit i en storklubb.

Vad ser du som allra mest i ett namn som Özcan Melkemichel – och vad hör du kring hans namn i dina kontakter kring Dif?
– En bra människa. Han ser människor, det känner man ju själv när man träffar honom. En lagbyggare, bra med media, hårdhudad men lugn och trygg.
– Hur jag såg på hans namn när det nämndes första gången kommer jag ju i håg…jag trodde inte på det. jag trodde inte Djurgården riktigt skulle våga. Å andra sidan så insåg jag ju att Bosse Andersson hade det mentala för att göra någonting annorlunda. När det sedan stod klart att Özcan skulle gå till Djurgården så ska jag erkänna att jag inte trodde på honom – men likafullt var det ju kittlande. Då tänker jag på karisman och att han inte låter som alla andra, han kommer in med lite av en ny stil. Ett ogjort namn i en allsvensk storklubb är alltid spännande och att det nu ser ut att sluta med framgång direkt gör det dubbelt roligt. Han är helt enkelt på väg mot ett större erkännande som tränare, det måste man se det som med en andraplats direkt med ett Djurgården som i så många år varit så långt i från toppen.