PÅ FD: AIK-stjärnan kan inte jämföra sig med legendaren: ”Omöjligt”

SOLNA. 200 matcher i AIK-tröjan ska bli många, många fler. Lagkaptenen Henok Goitom, 34, är långt ifrån mätt på fotbollen, men att slå Daniel Tjernströms rekord på 444 matcher ger han upp.
– Folk säger att jag ska jaga ”Tjernas” rekord men det är helt omöjligt haha, säger Goitom till FotbollDirekt.se.

2-0-segern mot Falkenberg blev Henok Goitoms 200:e match i AIK-tröjan. Med det är han snart en av historiens 20 mesta AIK:are och under och efter matchen hyllades han länge och väl av klubb, medspelare och supportrar.

– Jag är djupt tacksam. Det är inte så många som gjort 200 matcher i AIK. Folk säger att jag ska jaga Tjernas rekord (444 matcher) men det är helt omöjligt, haha, säger han till FotbollDirekt.se.

AIK ler igen.

Förlusten med 3-0 borta mot IFK Göteborg blev den sista innan vändningen kom. Fyra raka segrar fram till i går då det blev 1-1 mot Sundsvall. Gnaget är bra med i den allsvenska guldstriden efter en tredjedels säsong. För Goitom, som fick inleda de första matcherna på bänken, beror vändningen mycket på att alla spelare knutit näven och bestämt sig för att bidra till gruppen. Han berättar att det inte bara var ett skrotat 4-3-3-försök som lett till större trygghet i AIK:s spel – utan även att man återigen startat upp sociala aktiviteter utanför planen. Ett grepp som hyllades av många i AIK-truppen under guldåret 2018.

– På ett sätt så vet vi vad vad matchen mot Göteborg betyder för oss, för fans och för klubben. Hade man spelat bra och förlorat så tror jag inte att vi i gruppen hade tänkt att vi verkligen måste göra det tillsammans. Men när vi förlorade på det sättet som vi gjorde, där det kändes som vi inte hade någon chans, så gjorde att inte bara de äldre i laget utan alla kände att om vi inte gör det här tillsammans så är det bara nedåt som gäller.

– Hade det blivit en hedersam förlust så hade vi nog inte fått samma känsla där och då. Det var bra att vi förlorade så som vi förlorade. Det gjorde att alla insåg att alla måste steppa ut och bidra till gruppen. Det går inte att det bara är två-tre stycken som gör det och resten ska bara flyta med. Utan alla måste bidra med något.

– Vi började köra våra aktiviteter som vi har utanför planen efter Göteborgsmatchen och har haft ett par stycken sedan dess. Och jag tycker det märks på planen. Både i att vi har trygghet i vårt spel men också hur alla verkligen tar ansvar. Om något inte stämmer på planen så väntar vi inte på att tränaren reagerar utan alla pratar med sin närmaste där ute. Vi har det det här problemet just nu, hur ska vi lösa det? Och jag tror att det gynnar även Rikard som får fler spelare som tar ansvar på planen.

Efter 2-1-segern mot AFC Eskilstuna – matchen där 3-5-2 var tillbaka som AIK:s formation – väntade ett tufft spelschema med derby mot Djurgården, Helsingborg borta och Falkenberg hemma. Dessa matcher inom loppet av åtta dagar.

– Vissa matcher har det varit lite 2018, stabilt, och vissa matcher bra spel som mot Helsingborg. En bortamatch som många lag haft problem med. Ta senaste hemmamatchen mot Falkenberg. Det står 0-0 i halvtid, fansen skriker ”attack, attack, attack” – då är det lätt att man känner att vi måste gå framåt. Men ändå har vi en styrka i laget som gör att vi håller ihop och vet att vi bara behöver ändra några saker som vi inte gjorde bra i första halvlek. Så länge vi gör det tillsammans finner vi en styrka i det som gör att vi kommer rida ur stormar..

Tog ni saker för givet inom gruppen med tanke på att ni inte började göra aktiviteter tillsammans förrän det började gå dåligt? 

– Nej, men det var samma sak förra året. Vi hade inga aktiviteter i början för att jag har den filosofin att man ska först lära känna gruppen. Börjar man pilla i den för mycket innan du vet vad folk går för så lär du inte känna deras personligheter. Jag tror också att man måste ta ett steg bakåt för att se vilka som naturligt kliver fram och leder. Det är så mycket bättre att ha flera ledare i gruppen för det betyder att alla tar ansvar. Visst är jag kapten, men jag tycker inte att det är jag som ska prata hela tiden. Om jag gör det så kommer alla förvänta sig att jag ska prata i lägen där vissa andra egentligen vill, men inte gör det för att de blivit strypta tidigare. Man måste låta folk blomstra lite först.

– Kolla på en sån som Anton (Salétros) som kommer på lån från Rostov, han pratar. Karol (Mets) kommer som ny, han pratar. Man måste ge såna spelare utrymme att prata. Det var inte att vi tog något för givet utan vi behövde se vad gruppen går för. Sen se vad vi behöver jobba med. Jag tror inte på att fixa saker från början innan man ens vet vad som ska fixas.

Är det ofta kopplat till vilka spelare som startar, de som har högst status i gruppen?

– Ja, du är helt inne på att man först vill spela och visa för gruppen att man är en bra fotbollsspelare först innan man börjar snacka. Jag tycker att Anton pratade även innan han startade, men så har han en lång historia i AIK. Han peppade laget på ett sätt som en annan som sitter på bänken kanske inte skulle göra. Sen har vi en sån som Buda (Budimir Janosevic) som inte får spela men han är ändå en som ser till att hjälpa laget att förbereda sig på bästa sätt. Jag tror aldrig jag sett Buda sur om det inte är någon skottövning som han förlorar.

– Jag inspireras av den typen av människor. Om jag var andramålvakt och visste att jag inte skulle spela… att hålla den energin uppe hela tiden. Det måste vara svårt. Många tror att man bara kan inspireras av offentliga personer och då menar jag personer som är mycket större än vad vi är, Obama eller något i den stilen, men jag tror att man kan inspireras av människor i sin närhet bara man håller ögonen öppna.

Samarbetet mellan Goitom och skytteligaledaren Tarik Elyounoussi har varit nära strålande de sista matcherna. Hur ser Goitom på norrmannens succé? Är han rädd att AIK ska tappa honom i sommar och hur tänker han kring att han själv gjort noll mål medan Elyonoussi gjort nio?

– Tarik är fantastisk. Det vet jag redan från förra året. Man behöver aldrig guida honom, varken i press eller i spelet. Saker och ting är lätt med honom. När jag får bollen så vet jag att han är i närheten. Om jag släpper den mellan benen eller skarvar, då är han där bakom min rygg. Jag vet att vi inte springer in i varandras ytor för vi har den kemin – gör det du vill, så gör jag tvärtom så att det öppnas upp ytor. Det känns som vi aldrig tappade den kontakten fast att vi inte spelat så mycket ihop som strikers fram tills nyligen i år.

Läs mer: Björn Wesström bekräftar fortsatt intresse för Lustig – ”Våra samtal har inte tagit slut”

– Jag är glad för hans framgång just för att han bryter bilden av den stereotypa skytteligaledaren. Att den spelare måste vara självisk. Han går på avslut när han måste gå på avslut men har han chans att passa någon i bättre läge så tror jag att han gör det. Just nu är han väldigt effektiv. Han kan ligan och har väldigt bra kondition som gör att han kan springa rätt många gånger i matcherna. Det hjälper honom mycket. Vi ska stötta honom så att han fortsätter göra mål. Just nu blir allt han rör vid till guld.

Du själv har inte nätat lika mycket om man säger så. Tänker du mycket på det?

– Nej, det känns mer som att folk utanför blir mer stressade än jag. Visst är det viktigt att som forward göra mål. Men gör du det inte så är det otroligt viktigt att du är involverad i målchanserna som skapas för laget. Antingen via assist eller hockeyassist som leder till att vi kommer upp i banan. Straffar, utvisningar och så vidare. Gör du det så bidrar du, men gör du det inte så blir målen mycket mer viktiga. Samtidigt tar det inte bort att man ska göra mål som forward. Men det är mer att om det inte händer så ska man inte gå runt och tänka på det. Jag är inte stressad och tycker att samarbetet varit bra med de forwards jag spelat med. Vi spelar bra fotboll nu så det lär komma när det kommer.

Är du orolig för att Elyounoussi gör det FÖR bra så att han ryker i sommar?

– Ja, men lite så är det ju med allsvenskan. Gör du det för bra så tittar folk hitåt. Förra året hade vi en situation med Kristoffer Olsson där vi kände; det räcker nu, du gör det för bra. Nu hade vi tur att han valde att stanna hela säsongen vilket hjälpte oss att uppfylla våra mål. Samtidigt kan man inte hoppas att någon gör det sämre än man kan.

Du har sett pigg ut sen du kom in i startelvan igen och resultaten är positiva för laget. Är det verkligen sista året som spelare i AIK?

– Nej, jag har aldrig sagt att det är sista året. Och det känns som att… jag har inte orkat säga att det inte stämmer. Det är som att folk har bestämt sig för att jag gör det här året sen så blir jag en del av ledarstaben. Men det som står i kontraktet är att vi tar det här året och om det fortfarande känns bra för alla parter så fortsätter vi ett år till, som spelare. Men folk har redan bestämt sig att det här mitt sista år. Jag har inte haft orken att säga emot att det är så här det ligger till. Så länge jag är fräsch och känner att jag tillför något till laget, och klubben känner samma sak, då kör vi ett år till.

– Men det är svårt at ha den dialogen i maj utan den kommer kanske i oktober när man ser hur kroppen mår. Men mår kroppen som den gör nu… jag vill ju spela tills jag är 40. Det går snabbt från sex månader till nästa så man måste känna av från år till år. Är det samma sak efter i år. Då kör vi ett år till. Och är det samma efter nästa år. Då kör vi ett år till.

Det finns en option att fortsätta som spelare?

– Ja exakt och de två åren som assisterande är från den dagen jag slutar.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: